Bakgrund till klagomålet

1. I maj 2022 lade Europeiska kommissionen fram ett lagstiftningsförslag [1] om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Bland annat innehåller de föreslagna reglerna en skyldighet för leverantörer (t.ex. webbpost- och meddelandetjänster) att proaktivt upptäcka, rapportera och avlägsna material med sexuella övergrepp mot barn på sina tjänster.

2. Vid utarbetandet av detta förslag samrådde kommissionen med olika berörda parter, däribland Thorn, en organisation som beskriver sig själv som en icke-statlig organisation och som har utvecklat och säljer verktyg för att upptäcka material med sexuella övergrepp mot barn.

3. Kommissionens förslag (även kallat CSAM-förslaget) fick viss kritik, bland annat från expertorgan som Europeiska datatillsynsmannen, som ifrågasatte de föreslagna reglernas effektivitet, nödvändighet och proportionalitet. Till exempel uttrycktes oro över en eventuell allmän och urskillningslös skanning av innehållet i elektronisk kommunikation och de konsekvenser för de grundläggande rättigheterna som detta skulle medföra [2].

4. I juni 2022 lämnade klaganden, en journalist, in en begäran [3] till kommissionen om allmänhetens tillgång till handlingar och begärde att all kommunikation med [Thorn] samt tillhörande handlingar skulle lämnas ut sedan den 1 januari 2021.

5. Kommissionen identifierade 20 handlingar som omfattades av klagandens begäran. Den gav full tillgång till fem handlingar och vägrade att lämna ut (delar av) de återstående handlingarna. När kommissionen vägrade tillgång förlitade den sig på behovet av att skydda personuppgifter, affärsintressen och sitt beslutsfattande [4].

6. Klaganden begärde att kommissionen skulle ompröva sitt beslut (han gjorde en ”bekräftande ansökan”) avseende nio [5] handlingar som den hade vägrat att ge tillgång till (helt eller delvis).

7. I oktober 2023 beviljade kommissionen klaganden mer omfattande tillgång till sju handlingar (dokumenten 12–18). Kommissionen vidhöll sin vägran att lämna ut två handlingar i deras helhet (nedan kallade handlingarna 19 och 20). I detta skede åberopade kommissionen behovet av att skydda personuppgifter och behovet av att skydda den berörda organisationens kommersiella intressen. När det gäller ett dokument (dokument 19) åberopade kommissionen också behovet av att skydda det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet [6].

8. Klaganden var missnöjd med den beviljade tillgången och vände sig till ombudsmannen och ifrågasatte kommissionens tillämpning av undantaget för skydd av affärsintressen när det gäller fyra handlingar (handlingarna 13, 14, 17 och 20). Tre av dessa dokument kommer från Thorn och beskriver den teknik som företaget utvecklat. Det fjärde dokumentet innehåller protokoll från ett möte mellan kommissionen och organisationen.

9. Ombudsmannen inledde en undersökning av kommissionens vägran att ge allmänheten tillgång till (delar av) de fyra handlingar som klagomålet avsåg.

10. Under undersökningens gång granskade ombudsmannens undersökningsgrupp de fyra handlingarna i fråga samt kommissionens kontakter med Thorn, som hade rådfrågats [7] om klagandens begäran om tillgång.

Ombudsmannens rekommendation

11. Ombudsmannen noterade att kommersiell information kan undanhållas enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning 1049/2001) om den rimligen kan anses vara känslig och den befarade risken rimligen kan förutses och inte är rent hypotetisk [8].

12. Ombudsmannen var inte övertygad om att det var motiverat att inte lämna ut merparten av de undanhållna uppgifterna. Hon ansåg särskilt att stora delar av denna information var av ganska allmän karaktär och/eller redan hade offentliggjorts av den berörda organisationen.

13. Ombudsmannen konstaterade också att kommissionen inte hade beaktat alla faktorer som kunde fastställa att det förelåg ett övervägande allmänintresse. I detta sammanhang noterade ombudsmannen att ett utlämnande skulle i) göra det möjligt för allmänheten att delta mer effektivt i en beslutsprocess som med stor sannolikhet direkt kommer att påverka medborgarnas dagliga liv genom att begränsa deras rätt till integritet och ii) göra det möjligt för allmänheten att granska vem och vad som hade legat till grund för lagstiftningsförslaget i fråga.

14. Slutligen delade ombudsmannen hennes oro över kommissionens dröjsmål med att behandla klagandens begäran om allmänhetens tillgång till handlingar.

15. Ombudsmannen drog slutsatsen att kommissionens (delvisa) vägran att ge allmänheten tillgång till de fyra omtvistade handlingarna utgjorde ett administrativt missförhållande. Hon lämnade därför följande rekommendation [9] till kommissionen:

Europeiska kommissionen bör ompröva sitt beslut att vägra allmänheten tillgång till (delar av) de fyra handlingar som avses i klagomålet i syfte att ge allmänheten avsevärt ökad, om inte fullständig, tillgång till dessa handlingar.

16. Kommissionen svarade att ingen ytterligare tillgång till handlingarna kunde beviljas.

17. Närmare bestämt angav kommissionen att ”den detaljerade beskrivningen av [Thorns] produkter, i kombination med informationen om [Thorns] affärsstrategi och rådgivning i samband med den pågående lagstiftningen, skapade en risk för Thorns kommersiella intressen”. Kommissionen ”fortsätter därför att tro att denna information, om den röjs, kan skada [Thorns] konkurrensställning”.

18. När det gäller ett eventuellt övervägande allmänintresse av utlämnande uppgav kommissionen att informationen i handlingarna utgjorde ”egenföretagsuppgifter” som Thorn ”inte hade delat (...) för att påverka utarbetandet av CSAM-förslaget, utan för att tillhandahålla sin sakkunskap i frågan, uteslutande för kommissionens övervägande”. Det var därför ”inte uppenbart hur ytterligare utlämnande (...) skulle ta itu med eventuella påstådda frågor om tillgång till den offentliga debatten eller avsevärt öka kvaliteten på eller resultaten av denna debatt”.

19. Klaganden kommenterade inte kommissionens svar.

Ombudsmannens bedömning efter rekommendationen

20. Ombudsmannen är fortfarande inte övertygad om att den aktuella informationen kan motivera skydd enligt förordning 1049/2001. Såsom anges i rekommendationen till kommissionen visade ombudsmannens undersökningsgrupps granskning att handlingarna är av ganska allmän karaktär och att stora delar redan hade lämnats ut av organisationen i fråga. Kommissionen var medveten om detta. Det var därför orimligt av kommissionen att undanhålla denna information på grundval av behovet av att skydda organisationens kommersiella intressen.

21. Dessutom har de omtvistade handlingarna under tiden lagligen lämnats ut till klaganden av nationella myndigheter i enlighet med deras relevanta bestämmelser om informationsfrihet. Mot bakgrund av detta är det mycket svårt att förstå hur kommissionen månader senare eventuellt kan vidhålla sin åsikt att ett utlämnande genom dess tjänster skulle undergräva Thorns kommersiella intressen.

22. Även om Thorns affärsintressen rimligen skulle kunna anses undergrävas av utlämnandet är ombudsmannen oroad över kommissionens uttalande i sin bedömning av ett övervägande allmänintresse att Thorn, genom att tillhandahålla sin sakkunskap, inte syftade till att påverka beslutsfattandet i samband med CSAM-förslaget. Detta uttalande verkar långt borta från verkligheten. Som kommissionen själv påpekade när den åberopade undantaget för kommersiella intressen avser de omtvistade handlingarna ”affärsstrategi för användning av Thorn-produkter samt Thorns synpunkter på lagstiftning och reglering”. Det framgår också tydligt av t.ex. kommissionens konsekvensbedömning [10] att Thorns synpunkter i hög grad påverkade kommissionens beslutsfattande. Allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut är således uppenbart.[11]

23. Under dessa omständigheter kan ombudsmannen inte annat än bekräfta sitt konstaterande av administrativa missförhållanden.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande iakttagelse:

Vägran att ge allmänheten ökad, om inte fullständig, tillgång till de omtvistade handlingarna utgjorde ett administrativt missförhållande från Europeiska kommissionens sida.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 12 juli 2024

[1] Finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=COM%3A2022%3A209%3AFIN.

[2] Se till exempel datatillsynsmannen, Briefing note on the CSAM proposal: ”The Point of No Return”, som finns på https://edps.europa.eu/data-protection/our-work/publications/factsheets/2023-10-23-briefing-note-csam-point-no-return_en.

[3] Enligt förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar: http://data.europa.eu/eli/reg/2001/1049/oj.

[4] I enlighet med artikel 4.1 b, 4.2 första strecksatsen och 4.3 i förordning 1049/2001.

[5] Beskrivs av kommissionen som ”dokumenten 12–20”.

[6] I enlighet med artikel 4.1 a i förordning 1049/2001.

[7] I enlighet med artikel 4.4 i förordning 1049/2001.

[8] Se t.ex. förstainstansrättens dom av den 13 april 2005, VKI mot kommissionen, T-2/03, punkt 69:

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A62003TJ0002&qid=1666343897772.

[9] Den fullständiga texten till ombudsmannens rekommendation finns på https://www.ombudsman.europa.eu/en/recommendation/en/179395.

[10] Finns på https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=SWD:2022:209:FIN&from=EN.

[11] Se även ombudsmannens rekommendation i ärende 2421/2023/MIG om hur Europeiska kommissionen hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar avseende dess förslag till förordning om förebyggande och bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på nätet, punkt 46: https://www.ombudsman.europa.eu/en/recommendation/en/185538.