Strasbourg den 9 juni 2004

Bäste X,

Den 19 februari 2003 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om det allmänna uttagningsprovet CC/12/02.

Den 17 mars 2003 vidarebefordrade ombudsmannen klagomålet till Europeiska revisionsrättens ordförande. Europeiska revisionsrätten avgav sitt yttrande den 12 juni 2003. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 26 augusti 2003. Den 26 november 2003 bad jag revisionsrätten om ytterligare upplysningar i samband med ert klagomål. Kommissionen avgav ytterligare ett yttrande den 17 december 2003. Den 16 december 2003 skickade du via e-post ytterligare korrespondens om föremålet för ditt klagomål. Europeiska revisionsrättens kompletterande yttrande översändes till Er med en uppmaning att inkomma med ytterligare synpunkter, som Ni översände den 18 februari 2004.

Jag ber om ursäkt för hur lång tid det har tagit att behandla ditt klagomål.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna följande:

Uttagningsprov CC/A/12/02, som offentliggjordes i EGT den 18 juni 2002, anordnades för att upprätta en reservlista över handläggare på IT-området.

I punkt 2 i avsnitt III B i meddelandet om uttagningsprov föreskrevs följande: "De sökande måste ha genomgått en universitetsutbildning och ha erhållit en examen eller ett examensbevis som är relevant för de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt II Typ av arbetsuppgifter."

Klaganden ansökte om att få delta i tävlingen. Uttagningskommittén informerade honom om att han inte fick delta i de skriftliga proven i uttagningsprovet.

Den 6 februari 2003 överklagade klaganden beslutet att inte låta honom delta i de skriftliga proven till uttagningskommittén. Den 10 februari 2003 bekräftade uttagningskommittén sitt beslut och angav att "den ytterligare kompetens som den klagande hade inte var tillräcklig" och att hans examen måste vara "kompletterande med den som krävs för tillträde till uttagningsprovet, efter det och på samma nivå som det, förutsatt att den har ett direkt samband med arten av de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt II".

Den 19 februari 2003 ingav klaganden ett klagomål till Europeiska ombudsmannen. Han gjorde gällande att hans ingenjörsexamen omfattade fem års universitetsstudier, vilket var mer än vad som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov, och hade ett direkt samband med arbetsuppgifternas art. Han hävdade vidare att sökande som har fem års universitetsstudier missgynnades jämfört med dem vars examensbevis omfattade fyra års universitetsstudier plus ytterligare ett examensbevis.

Klaganden yrkade att uttagningskommittén skulle ge honom tillträde till uttagningsprovet.

Frågeställningen

Revisionsrättens yttrande

Revisionsrättens yttrande över klagomålet var sammanfattningsvis följande:

I motsats till klagandens påstående nämndes inte ett minsta antal studieår i meddelandet om uttagningsprov. Klagandens ingenjörsexamen var därför inte mer än vad som krävdes i meddelandet om uttagningsprov, utan uppfyllde endast de särskilda villkoren i punkt 2 i avsnitt III B i meddelandet.

När det gäller urvalsförfarandet för meriter hade revisionsrätten beslutat att bedöma de sökandes meriter på grundval av följande: "Kvalifikationerna kommer att tilldelas högst 40 poäng, fördelade enligt följande: Examensbevis utöver dem som krävs för tillträde till uttagningsprovet, efter det och på samma nivå som det, förutsatt att de har ett direkt samband med de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt II: 10 poäng. Yrkeserfarenhet utöver den som avses i avsnitt III B 3, på samma nivå och av samma slag som den senare: 30 poäng. De 50 sökande som fick högst poäng skulle få delta i de skriftliga proven.

Enligt domstolens rättspraxis ger tjänsteföreskrifterna institutionerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid anordnandet av uttagningsprov. Detta utrymme för skönsmässig bedömning tillämpades när tillsättningsmyndigheten, i enlighet med artikel 1 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, upprättade meddelandet om uttagningsprov och specificerade de olika punkterna i denna artikel, nämligen ”typen av uttagningsprov (antingen på grundval av meriter eller prov, eller på grundval av både meriter och prov)” (punkt 1 b). Denna befogenhet begränsades endast av att den måste utövas med beaktande av tjänstens intresse och villkoren för de lediga tjänsterna. Kravet på ytterligare en examen eller ett examensbevis hade fastställts i tjänstens intresse, eftersom det syftar till att garantera institutionen tjänster av tjänstemän med högsta kompetens.

Urvalsförfarandet avseende meriter hade genomförts på grundval av objektiva kriterier som fastställts i meddelandet om uttagningsprov. Jämställdhetsprincipen har inte åsidosatts. Denna princip åsidosätts när två identiska situationer behandlas på olika sätt, såvida det inte finns goda skäl för detta. Situationen för klaganden, vars examensbevis redan hade övervägts för antagningen, och situationen för de sökande som hade fyra års universitetsstudier plus ytterligare ett examensbevis var helt annorlunda, eftersom det senare hade två examensbevis och klaganden bara hade en examen.

Klagandens synpunkter

Europeiska ombudsmannen vidarebefordrade revisionsrättens yttrande till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter. I sitt svar av den 26 augusti 2003 vidhöll klaganden sitt klagomål. Han uppgav att det i meddelandet om uttagningsprov inte angavs hur många års studier som krävdes för att få delta i uttagningsprovet. Antalet år för att erhålla ett examensbevis som motsvarar en "andra cykel" varierar beroende på medlemsstat. Genom att tilldela 10 poäng till den sökande som har ett annat kompletterande examensbevis än det som begärts i meddelandet om uttagningsprov, utan att ange antalet år för det ”grundläggande” examensbeviset, diskrimineras den sökande som endast har ett examensbevis jämfört med den sökande som har två examensbevis, även om det antal år som den första sökanden har studerat är högre.

Klaganden hävdade vidare att uttagningskommittén gjorde en orättvis bedömning av hans yrkeserfarenhet och inte gav honom det antal poäng som motsvarade den. Han anförde nämligen att uttagningskommittén inte erkände hans yrkeserfarenhet på etthundratrettiotvå månader:

• sextio månader från 1990 till 1995 i ett privat företag
• femtiofyra månader från 1995 till 2000 i två privata företag (trettio månader från juni 1995 till december 1997 och tjugofyra månader från januari 1998 till december 2000)
• 18 månader vid Europeiska kommissionen

Ytterligare undersökningar

Efter noggrant övervägande av revisionsrättens yttrande och klagandens synpunkter visade det sig att ytterligare undersökningar var nödvändiga. Ombudsmannen begärde att Europeiska revisionsrätten skulle yttra sig över det ytterligare påstående som klaganden hade framfört i sitt yttrande, nämligen att uttagningskommittén hade gjort en orättvis bedömning av hans yrkeserfarenhet och inte hade gett honom det antal poäng som motsvarade den.

Revisionsrättens ytterligare yttrande

I sitt ytterligare yttrande över klagandens iakttagelser gjorde revisionsrätten följande uttalanden:

I punkt III.B.3 i meddelandet om uttagningsprov angavs följande: "De sökande måste efter att ha erhållit den examen eller det examensbevis som krävs för tillträde till uttagningsprovet ha minst tre års yrkeserfarenhet på forskarnivå med anknytning till arbetsuppgifterna (…)". ”Uppgifter om studier, eventuell utbildning, forskning och yrkeserfarenhet ska anges på ansökningsformuläret och numrerade styrkande handlingar ska tillhandahållas.” I de styrkande handlingarna ska det anges när sådan verksamhet inleddes och avslutades och den exakta arten av det arbete som utförts ska beskrivas.”

Klaganden hade inte bifogat de styrkande handlingarna till sin ansökan med tillräckliga uppgifter om sin yrkeserfarenhet, nämligen de datum då sådan verksamhet inleddes och avslutades och den exakta arten av det arbete som utförts, vilket begärdes i flera avsnitt i meddelandet om uttagningsprov.

Uttagningskommittén hade bedömt klagandens ansökan på grundval av villkoren i meddelandet om uttagningsprov. Klaganden hade hävdat att han hade sextio månaders yrkeserfarenhet från 1990 till 1995. Eftersom endast den yrkeserfarenhet som förvärvats efter erhållandet av den examen eller det examensbevis som krävs för tillträde till uttagningsprovet beaktades, det vill säga från och med juni 1994, hade uttagningskommittén endast erkänt tolv månaders yrkeserfarenhet.

Klaganden hade hävdat att han hade 18 månaders yrkeserfarenhet vid Europeiska kommissionen. Den klagande hade dock endast bifogat ett lönebesked för juli 2001 som styrkande handling. Uttagningskommittén erkände därför endast en månads yrkeserfarenhet vid kommissionen.

När det gäller hans erfarenhet som konsult i ett privat företag i Frankrike från januari 1998 till december 2000 hade klaganden hävdat att han hade arbetat under 24 månader, trots att han hade lämnat in handlingar som intygade 36 månaders yrkesverksamhet i sin ansökningsblankett. Uttagningskommittén erkände den tjugofyra månader långa period av yrkesverksamhet som klaganden hävdade. När det gäller perioden juni 1995 till december 1997 hade klaganden begärt trettio månaders yrkeserfarenhet. Eftersom han emellertid endast hade bifogat ett intyg daterat den 20 december 1996 som styrkande handling, erkände uttagningskommittén endast 18 månaders yrkeserfarenhet.

På grundval av de styrkande handlingar som klaganden lämnat in erkände uttagningskommittén femtiofem månaders yrkeserfarenhet i stället för de etthundratrettiotvå månader som klaganden angett. Eftersom de sökande måste ha minst tre års yrkeserfarenhet på forskarnivå erkände uttagningskommittén ytterligare nitton månaders yrkeserfarenhet och gav klaganden 6,79 poäng av 30.

Till sitt kompletterande yttrande bifogade revisionsrätten en tabell med uppgifter om de månader av yrkeserfarenhet som klaganden å ena sidan har begärt och som uttagningskommittén har godkänt å andra sidan.

Klagandens ytterligare synpunkter

I sina ytterligare synpunkter på revisionsrättens yttrande vidhöll klaganden sina påståenden, som kan sammanfattas enligt följande:

När det gäller hans verksamhetsperiod vid kommissionen hävdade klaganden att uttagningskommittén felaktigt hade erkänt endast en månads yrkeserfarenhet. Med hänsyn till att han hade fyllt i den ruta som endast tjänstemännen skulle kryssa i, med hänsyn till sitt personalnummer och bifogat ett lönebesked som motsvarade hans första verksamhetsmånad, ansåg han att han hade bevisat att han fortfarande arbetade för kommissionen den sista dagen för inlämnande av ansökningar.

Beslutet

1 Påståendet att klagandens ingenjörsexamen omfattade fem års universitetsstudier, vilket var mer än vad som krävdes enligt meddelandet om uttagningsprov, och hade ett direkt samband med arbetsuppgifternas art

1.1 Konkurrens CC/A/12/02, som offentliggjordes i EGT den 18 juni 2002, anordnades av Europeiska revisionsrätten för att upprätta en reservlista över handläggare på IT-området. För att vara behörig måste du ha ”avlagt en universitets- eller högskoleutbildning och avlagt en examen eller ett examensbevis som är relevant för de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt II Typ av arbetsuppgifter” (avsnitt III B 2 i meddelandet om uttagningsprov). I avdelning VI ("Kvalifikationer") i meddelandet om uttagningsprov anges följande: "Kvalifikationerna kommer att tilldelas högst 40 poäng enligt följande: Examensbevis utöver dem som krävs för tillträde till uttagningsprovet, efter det och på samma nivå som det, förutsatt att de har ett direkt samband med de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt II: 10 poäng - yrkeserfarenhet utöver den som avses i avsnitt III B 3, på samma nivå och av samma slag som den senare: 30 poäng. I avdelning VII (”Inbjudan till skriftliga prov”) i meddelandet om uttagningsprov angavs följande: ”När meriterna har poängsatts kommer de 50 sökande som har de bästa resultaten att få tillträde till de skriftliga proven.”

Klaganden ansökte om att få delta i detta uttagningsprov, men uttagningskommittén informerade honom om att han inte fick delta i de skriftliga proven. Klaganden hävdade att uttagningskommitténs beslut var orättvist eftersom han hade ett ingenjörsexamensbevis som omfattade fem års universitetsstudier. Enligt klaganden var hans examensbevis mer än vad som krävdes i meddelandet om uttagningsprov och hade ett direkt samband med arbetsuppgifternas art.

1.2 Europeiska revisionsrätten konstaterade att det i meddelandet om uttagningsprov inte angavs något minsta antal studieår. Klagandens ingenjörsexamen var således inte mer än vad som krävdes i meddelandet om uttagningsprov, utan uppfyllde endast de särskilda villkoren i punkt 2 i avsnitt III B i meddelandet.

1.3 Ombudsmannen noterar att enligt avdelning VII i meddelandet om uttagningsprov kan sökande tilldelas högst 10 poäng på villkor att de har en "examen eller ett examensbevis utöver det som krävs för tillträde till uttagningsprovet, efter det och på samma nivå som det, förutsatt att det har ett direkt samband med arten av de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt 2".

1.4 I det aktuella fallet uppfyllde klaganden inte dessa villkor, eftersom han endast hade ett examensbevis. Ombudsmannen anser därför att uttagningskommitténs beslut förefaller rimligt.

1.5 Under dessa omständigheter anser Europeiska ombudsmannen att det inte verkar ha förekommit något administrativt missförhållande från Europeiska revisionsrättens sida när det gäller denna aspekt av ärendet.

2 Påståendet att sökande som har fem års universitetsstudier missgynnades jämfört med de sökande vars examensbevis omfattade fyra års universitetsstudier plus ett kompletterande examensbevis

2.1 Den klagande hävdade att sökande som hade fem års universitetsstudier missgynnades jämfört med dem vars kvalifikationer omfattade fyra års universitetsstudier plus ett kompletterande examensbevis.

2.2 Europeiska revisionsrätten hävdade att likabehandlingsprincipen inte hade överträtts. Situationen för klaganden, vars examensbevis redan hade övervägts för antagning, och situationen för kandidater vars kvalifikationer omfattade fyra års universitetsstudier plus ett ytterligare examensbevis var helt annorlunda, eftersom den senare hade två examensbevis och klaganden bara hade en examen.

2.3 Ombudsmannen anser att likabehandlingsprincipen kräver att lika situationer behandlas på samma sätt, såvida det inte finns goda skäl att inte göra det. I det aktuella fallet hade klaganden ett ingenjörsexamensbevis som omfattade fem års universitetsstudier. En sådan situation skiljer sig från situationen för de sökande som hade ett examensbevis som omfattade fyra års universitetsstudier och ytterligare ett examensbevis. Europeiska ombudsmannen anser att klaganden således inte har visat att likabehandlingsprincipen har åsidosatts.

2.4 Av ovanstående drar Europeiska ombudsmannen slutsatsen att det inte verkar ha förekommit några administrativa missförhållanden vid Europeiska revisionsrätten i denna del av fallet.

3 Påståendet att uttagningskommittén hade gjort en felaktig bedömning av klagandens yrkeserfarenhet och underlåtit att ge honom det antal poäng som motsvarade den

3.1 I sina synpunkter på revisionsrättens yttrande hävdade klaganden att uttagningskommittén hade gjort en felaktig bedömning av hans yrkeserfarenhet och inte hade gett honom det antal poäng som motsvarade den.

3.2 I sitt svar hävdade revisionsrätten att klaganden inte hade bifogat de relevanta styrkande handlingarna till sin ansökan med tillräckliga uppgifter om sin yrkeserfarenhet, nämligen de datum då sådan verksamhet inleddes och avslutades och den exakta arten av det arbete som utförts, i enlighet med vad som begärdes i meddelandet om uttagningsprov. På grundval av de styrkande handlingar som klaganden lämnat in hade uttagningskommittén erkänt 55 månaders yrkeserfarenhet i stället för de 132 månader som klaganden begärt, nämligen 12 månaders yrkeserfarenhet under perioden 1990-1995, Från juni 1995 till december 1997: 18 månader. För perioden januari 1998–december 2000 godtog uttagningskommittén den 24-månaders period av yrkesverksamhet som klaganden hävdade. och en månads yrkeserfarenhet vid kommissionen. Eftersom de sökande måste ha minst tre års yrkeserfarenhet på forskarnivå erkände uttagningskommittén ytterligare 19 månaders yrkeserfarenhet och gav klaganden 6,79 poäng av 30.

3.3 Ombudsmannen noterar att de sökande i meddelandet om uttagningsprov informerades om att de var tvungna att till sin ansökan bifoga numrerade styrkande handlingar med uppgifter om sin yrkeserfarenhet. De sökande informerades vidare om att dessa styrkande handlingar måste innehålla uppgifter om när verksamheten inleddes och avslutades samt en beskrivning av det arbete som utförts (avsnitt III B.3 i meddelandet). Mot bakgrund av den information som ombudsmannen har tillgång till anser han att klaganden inte tycks ha bifogat handlingar med sådana uppgifter till sin ansökan för alla de verksamhetsperioder som han begärde. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att uttagningskommitténs beslut att erkänna endast 55 månaders yrkeserfarenhet i stället för de 132 månader som klaganden hävdar verkar rimligt.

3.4 I sina synpunkter påpekade klaganden att han hade fyllt i den ruta som endast tjänstemännen skulle kryssa i, angett sitt personalnummer och bifogat ett lönebesked för sin första verksamhetsmånad. Han ansåg därför att han hade bevisat att han fortfarande arbetade för kommissionen den sista dagen för inlämnande av ansökningar. Ombudsmannen noterar att bilagan till meddelandet om uttagningsprov, i vilken villkoren för tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna fastställdes, inte innehöll något som tydde på att tjänstemännen inte skulle vara skyldiga att till sin ansökan bifoga numrerade styrkande handlingar med uppgifter om sin yrkeserfarenhet.

3.5 Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att uttagningskommitténs beslut att erkänna endast en månads yrkeserfarenhet vid kommissionen förefaller rimligt, med tanke på att det lönebesked som klaganden lämnade in endast motsvarade en månads yrkesverksamhet.

3.6 Av ovanstående drar Europeiska ombudsmannen slutsatsen att det inte verkar ha förekommit några administrativa missförhållanden vid Europeiska revisionsrätten i denna del av fallet.

4 Klagandens yrkande

4.1 Klaganden begärde att uttagningskommittén skulle ge honom tillträde till uttagningsprovet.

4.2 Mot bakgrund av punkterna 1.5, 2.4 och 3.6 ovan anser ombudsmannen att det inte finns något behov av ytterligare undersökningar av klagandens påstående.

5 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte ha förekommit några administrativa missförhållanden vid Europeiska revisionsrätten. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska revisionsrättens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros