FOR PREVIEWING & TESTING PURPOSES ONLY.
This notification will disappear once the page will be published.
This link is available for less than 30 minutes.
  • Lätt att läsa
  • Textstorlek

Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Visat språk: 
  • Svenska
Källspråk: 
Tillgängliga språk: 
Den här sidan har genererats genom maskinöversättning.
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.

Beslut om hur Europeiska kommissionen hanterade två begäranden om allmänhetens tillgång till konsekvensbedömningar och yttranden från nämnden för lagstiftningskontroll om den planerade översynen av EU:s förordningar om kemikalier (Reach) och kvicksilver (ärende 1053/2023/MIK)

Klaganden, en organisation i det civila samhället, begärde att Europeiska kommissionen skulle ge allmänheten tillgång till konsekvensbedömningar och tillhörande yttranden från nämnden för lagstiftningskontroll avseende de planerade översynerna av förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och kvicksilverförordningen.

I sina ursprungliga beslut om begärandena lämnade kommissionen ut kraftigt redigerade versioner av handlingar som rör Reach-förordningen och vägrade att lämna ut några handlingar som rör kvicksilverförordningen. I samband med detta åberopade kommissionen undantag enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar och hävdade att ett utlämnande skulle undergräva skyddet för affärsintressen och en pågående beslutsprocess. Klaganden var missnöjd med detta resultat och bad kommissionen att se över sina beslut. När kommissionen inte svarade inom de föreskrivna tidsfristerna vände sig klaganden till ombudsmannen.

Under ombudsmannens undersökning utfärdade kommissionen slutliga beslut om båda begärandena. Den gav allmänheten fullständig tillgång till handlingarna om översynen av kvicksilverförordningen, eftersom den hade slutfört den relevanta beslutsprocessen under tiden. Den vidhöll dock sitt beslut att endast lämna ut de kraftigt redigerade handlingarna om översynen av Reach-förordningen.

När det gäller de handlingar som rör översynen av kvicksilverförordningen upprepar ombudsmannen sin åsikt att underlåtenhet att iaktta de tidsfrister som fastställs i EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar inte kan vara god administrativ praxis. Det är mycket viktigt att medborgarna i god tid får tillgång till lagstiftningshandlingar, så att de kan utöva sin demokratiska rätt att påverka EU:s lagstiftningsarbete. På grund av de sju månader som gått sedan den ursprungliga begäran är de handlingar som lämnats ut inte längre användbara för det ändamål som klaganden hade avsett, det vill säga att framföra sina synpunkter innan lagstiftningsförslaget antas.

När det gäller handlingarna om översynen av Reach-förordningen konstaterade ombudsmannen att kommissionens vägran att bevilja allmänheten fullständig tillgång utgjorde ett administrativt missförhållande. Hon rekommenderade därför kommissionen att bevilja allmänheten fullständig tillgång. Ombudsmannen noterade särskilt att de begärda handlingarna utgör lagstiftningshandlingar och dessutom innehåller information om miljön. Enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar och EU:s Århusförordning gäller en särskilt hög grad av öppenhet för sådana handlingar.

Kommissionen avvisade ombudsmannens rekommendation.

Ombudsmannen beklagar djupt kommissionens vägran och avslutar undersökningen och vidhåller sin slutsats om administrativa missförhållanden. Det är oroande att kommissionen inte verkställer tydlig EU-rättspraxis som säger att lagstiftningshandlingar bör lämnas ut när medborgaren fortfarande kan påverka förfarandet. Detta inflytande är ett legitimt uttryck för EU-medborgarnas demokratiska rättigheter, i motsats till ovälkomna påtryckningar från vilka kommissionen måste skydda sig. Man kan förvänta sig att kommissionen välkomnar medborgarnas engagemang i en fråga som är så viktig för allmänheten som riskhantering av farliga kemikalier.

Bakgrund till klagomålet

1. Förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)[1] syftar till att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön mot potentiella risker med kemikalier och samtidigt stärka konkurrenskraften för EU:s kemiska industri. År 2020 tillkännagav Europeiska kommissionen sin avsikt att se över Reach-förordningen [2].

2. I kvicksilverförordningen [3] fastställs regler för hur kvicksilver används och behandlas under hela dess livscykel. År 2023 föreslog kommissionen en översyn av kvicksilverförordningen [4].

Begäran om allmänhetens tillgång till Reach-relaterade handlingar

3. Den 25 november 2022 begärde klaganden, en organisation i det civila samhället, att allmänheten [5] skulle få tillgång till konsekvensbedömningarna och tillhörande yttranden från nämnden för lagstiftningskontroll om eventuella planerade översyner av Reach-förordningen.

4. Den 13 januari 2023 beviljade kommissionen allmänheten tillgång till en kraftigt redigerad version av dessa handlingar. När kommissionen redigerade informationen åberopade den undantag enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning 1049/2001) och hävdade att ett utlämnande skulle undergräva en pågående beslutsprocess [6].

5. Den 19 januari 2023 begärde klaganden att kommissionen skulle ompröva sitt beslut (genom att lämna in en bekräftande ansökan). Den förlängda tidsfristen för kommissionens svar löpte ut den 2 mars 2023.

6. Den 12 juni 2023 vände sig klaganden till ombudsmannen, eftersom han inte hade fått något svar.

Begäran om allmänhetens tillgång till handlingar med anknytning till kvicksilverförordningen

7. Den 17 januari 2023 begärde klaganden att allmänheten skulle få tillgång till konsekvensbedömningarna och tillhörande yttranden från nämnden för lagstiftningskontroll samt en förteckning över och protokoll från eventuella möten i tidigare led mellan nämnden för lagstiftningskontroll och kommissionens personal om översynen av kvicksilverförordningen.

8. Den 24 februari 2023 vägrade kommissionen att lämna ut de begärda handlingarna.

9. Den 1 mars 2023 lämnade klaganden in en bekräftande ansökan. Den förlängda tidsfristen för kommissionens svar löpte ut den 18 april 2023.

10. Den 12 juni 2023 vände sig klaganden till ombudsmannen, eftersom han inte hade fått något svar.

Utredningen

11. Ombudsmannen inledde en undersökning för att få ett snabbt svar på klagandens bekräftande ansökningar. Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade även de omtvistade handlingarna för att undersöka omfattningen av den offentliga tillgång som beviljats och de specifika skäl som kommissionen angett för att motivera (det partiella) avslaget.

12. Under utredningens gång utfärdade kommissionen den 5 juli 2023 ett bekräftande beslut om begäran om allmänhetens tillgång till Reach-förordningen och vidhöll sin ursprungliga ståndpunkt om behovet av att skydda den pågående beslutsprocessen. Kommissionen hävdade dessutom att ett utlämnande skulle undergräva skyddet för affärsintressen [7].

13. Den 14 juli 2023 offentliggjorde kommissionen en reviderad konsekvensbedömning och det tillhörande andra yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll om den föreslagna översynen av kvicksilverförordningen, och avslutade därmed sin beslutsprocess. Den 10 augusti 2023 beviljade kommissionen allmänheten tillgång till de begärda handlingarna avseende denna förordning, det vill säga en tidigare version av konsekvensbedömningen, det tillhörande yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll och protokollet från ett möte i tidigare led, med undantag för personuppgifter.

Ombudsmannens rekommendation

14. Eftersom klaganden under tiden hade fått tillgång till handlingar med anknytning till kvicksilverförordningen avsåg ombudsmannens rekommendation endast handlingar med anknytning till översynen av Reach-förordningen.

15. I sin rekommendation konstaterade ombudsmannen att medborgarna har ”rätt att delta i unionens demokratiska liv”[8] och att besluten bör fattas ”så öppet och så nära medborgarna som möjligt”. [9] Såsom framgår av EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar [10] och EU:s rättspraxis [11] är detta särskilt viktigt när EU-institutionerna agerar i egenskap av ”lagstiftare”.

16. Det är uppenbart att de handlingar som är i fråga i denna utredning är lagstiftningshandlingar, för vilka de högsta standarderna för öppenhet måste gälla. I EU:s rättspraxis har det redan slagits fast att konsekvensbedömningsrapporterna och de åtföljande yttrandena från nämnden för lagstiftningskontroll utgör viktiga delar av EU:s lagstiftningsprocess [12] och således utgör ”lagstiftningshandlingar” i den mening som avses i artikel 12.2 i förordning 1049/2001.[13] Dessutom innehåller de omtvistade handlingarna ”miljöinformation” i den mening som avses i Århusförordningen, eftersom de avser en undersökning av konsekvenserna av olika politiska alternativ som övervägs på miljöområdet.[14] Även av detta skäl bör de undantag som föreskrivs i EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar tolkas restriktivt [15].

17. Efter att ha granskat de icke redigerade versionerna av de begärda handlingarna konstaterade ombudsmannen att de redigerade delarna inte var särskilt känsliga och utgjorde ordinarie lagstiftningsarbete. Det faktum att beslutsfattandet pågick kan inte i sig utgöra ett argument för att vägra utlämnande. EU-domstolarna har vid flera tillfällen slagit fast att allmänheten är fullt kapabel att förstå att vissa handlingar är provisoriska till sin natur och därför kan komma att ändras [16]. EU-medborgarna har en demokratisk rätt att uttrycka sina åsikter om de politiska alternativ som kommissionen planerar innan specifika lagstiftningsförslag tillkännages [17].

18. Ombudsmannen konstaterade dessutom att kommissionen, i motsats till vad som krävs enligt rättspraxis, inte lade fram några ”faktiska bevis” för att ett utlämnande av de begärda handlingarna allvarligt skulle undergräva förfarandet för antagande av lagstiftningsförslaget [18].

19. Ombudsmannen övertygades inte heller av kommissionens argument om behovet av att skydda affärsintressena hos de entreprenörer som ännu inte hade slutfört vissa delar av konsekvensbedömningen. [19] Ombudsmannen erinrade om den rättspraxis enligt vilken skyddet för immateriella rättigheter inte systematiskt har företräde framför allmänhetens rätt till tillgång till EU-institutionernas handlingar.[20] Ombudsmannen ansåg att kommissionen inte hade visat hur ett utlämnande konkret skulle undergräva avtalsparternas affärsintressen.

20. Mot bakgrund av detta ansåg ombudsmannen att kommissionens vägran att ge allmänheten fullständig tillgång till de aktuella lagstiftningshandlingarna utgjorde ett administrativt missförhållande. Hon gav följande rekommendation:[21]

Europeiska kommissionen bör utan ytterligare dröjsmål till fullo lämna ut de begärda handlingarna om översynen av Reach-förordningen.

21. Som svar vidhöll kommissionen sin ståndpunkt. Den hävdade att arbetet med lagstiftningsförslaget i fråga var transparent och inkluderande. Den hävdade vidare att ”risken för yttre påtryckningar från medier och lobbyister på beslutsprocessen var allvarlig och förutsebar” och att det redan hade förekommit påtryckningar på grund av läckt information från utkastet till konsekvensbedömning. Företaget hävdade också att det inte var skyldigt att bedöma om risken för yttre påtryckningar i detta fall var exceptionell eller högre än i andra fall.

22. Kommissionen hävdade också att även om de maskerade uppgifterna i de begärda handlingarna utgjorde miljöinformation, hade den redan beaktat den restriktiva tolkningen av undantagen, i enlighet med unionens rättspraxis, och hade gett största möjliga tillgång till de begärda handlingarna.

23. Kommissionen gjorde dessutom gällande att den vid tidpunkten för det bekräftande beslutet ännu inte hade förvärvat alla immateriella rättigheter till de studier som dess uppdragstagare hade utfört. Kommissionen ansåg att ” ett utlämnande av de maskerade avsnitten på grundval av de oavslutade studierna skulle kränka uppdragstagarens upphovsrätt och därmed undergräva deras kommersiella intressen genom att avslöja deras know-how och metod” och att det skulle ”utsätta Europeiska kommissionen för risken för rättstvister”.

24. I sina synpunkter på kommissionens svar hävdade klaganden att kommissionen inte hade beaktat EU:s rättspraxis om allmänhetens tillgång till lagstiftningshandlingar. Klaganden ansåg särskilt att kommissionen inte kunde visa att den inte kunde förhindra effekterna av yttre påtryckningar på dess beslutsfattande och att uppdragstagarnas affärsintressen skulle undergrävas om de begärda handlingarna lämnades ut.

Ombudsmannens bedömning efter rekommendationen

25. Ombudsmannen upprepar sin åsikt att kommissionen inte har lagt fram ”konkreta bevis” som visar på en rimligen förutsebar risk för att dess antagande av detta lagstiftningsförslag skulle påverkas väsentligt på grund av det ökade externa tryck som den hävdade skulle bli följden av ytterligare utlämnande av uppgifter. Ombudsmannen finner inga faktorer som skulle skilja detta lagstiftningsärende från något annat sådant ärende som granskas av EU-institutionerna. Kommissionen grundade sin vägran att ge en bredare allmänhet tillgång till handlingarna i fråga på allmänna och ogrundade påståenden om yttre påtryckningar.

26. Kommissionens ståndpunkt är särskilt oroande med tanke på den tydliga rättspraxisen om allmänhetens tillgång till lagstiftningshandlingar, där domstolarna redan har avvisat allmänna argument, såsom de som kommissionen har framfört i detta ärende, för att motivera att de inte lämnas ut. Sådana allmänna argument är bland annat att policyärendet är känsligt [22], att den begärda handlingen ännu inte har färdigställts [23], att ”särskilda meningar i de redigerade delarna kan tas ur sitt sammanhang”[24] eller att handlingen, om den lämnas ut, ”kan ge upphov till oönskade yttre påtryckningar”, även från det civila samhället [25].

27. EU:s beslutsprocesser på lagstiftningsområdet ger ofta upphov till betydande allmänintressen, bland annat från olika företrädare för intressegrupper. Ombudsmannen ifrågasätter därför inte att kommissionen utsätts för ”externa påtryckningar” när den arbetar med lagstiftningsförslag. Som unionsdomstolarna har slagit fast kan emellertid inte vägran att ge allmänheten tillgång till lagstiftningshandlingar användas som en skyddsåtgärd av EU-institutionerna när de utsätts för yttre påtryckningar.[26] Mer allmänt anser ombudsmannen att lobbyverksamhet är en förväntad aspekt av lagstiftningsprocessen. Offentliggörande skulle göra det möjligt för allmänheten, inklusive berörda parter och medierna, att delta mer effektivt i beslutsprocessen och därigenom förbättra dess kvalitet och legitimitet. För att alla intressen ska kunna dela med sig av välgrundade åsikter under pågående lagstiftningsprocesser är det särskilt viktigt att det i största möjliga utsträckning finns lika villkor när det gäller tillgång till information.

28. Ombudsmannen övertygas inte heller av kommissionens argument om avtalsparternas immateriella rättigheter. Denna immateriella rättighet (know-how och metod) kommer under alla omständigheter att avslöjas när beslutsprocessen har slutförts och konsekvensbedömningen har offentliggjorts.

29. När det gäller kommissionens hantering av begäran om allmänhetens tillgång till handlingar med anknytning till kvicksilverförordningen, som inte omfattades av ombudsmannens rekommendation i detta fall, upprepar ombudsmannen sin åsikt att underlåtenhet att iaktta de tidsfrister som fastställs i EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar inte kan vara god administrativ praxis. Det är mycket viktigt att medborgarna i god tid får tillgång till lagstiftningshandlingar, så att de kan utöva sin demokratiska rätt att påverka EU:s lagstiftningsarbete.

30. I detta fall beviljade kommissionen allmänheten tillgång till de begärda handlingarna om översynen av kvicksilverförordningen först efter antagandet av dess lagstiftningsförslag och offentliggörandet av den slutliga konsekvensbedömningsrapporten och yttrandet från nämnden för lagstiftningskontroll.

31. Kommissionen åsidosatte inte bara de obligatoriska tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001 för att behandla allmänhetens begäran om tillgång till handlingar, den åsidosatte också sin skyldighet att se till att unionsmedborgarna får tillgång till lagstiftningshandlingar”i god tid, vid en tidpunkt som gör det möjligt för dem att på ett ändamålsenligt sätt lämna sina synpunkter”. [27] På grund av att sju månader förflutit från den ursprungliga begäran är de handlingar som lämnats ut inte längre användbara för det ändamål som klaganden hade avsett, det vill säga att lämna sina synpunkter innan lagstiftningsförslaget antas.

32. Såsom ombudsmannen redan har slagit fast måste EU-institutionerna vid handläggningen av ansökningar om allmänhetens tillgång till lagstiftningshandlingar iaktta de lagstadgade tidsfristerna, sin skyldighet att ”snabbt” handlägga ansökningarna och sin skyldighet att ”i god tid” ge allmänheten tillgång till handlingar för att göra det möjligt för sökandena att påverka lagstiftningsprocessen.[28] Så var inte fallet vid handläggningen av denna ansökan.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

Ombudsmannen beklagar djupt kommissionens avvisande av hennes rekommendation att ge allmänheten fullständig tillgång till lagstiftningshandlingar som rör översynen av Reach-förordningen. Ombudsmannen bekräftar därför sin slutsats om administrativa missförhållanden.

Kommissionens dröjsmål med att bevilja allmänheten tillgång till de begärda handlingarna i samband med översynen av kvicksilverförordningen utgjorde ett administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

 

Emily O'Reilly
Europeiska ombudsmannen


Strasbourg den 15 mars 2024

 

[1] Förordning 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), EUT L 396/1, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A02006R1907-20140410.

[2] https://environment.ec.europa.eu/news/chemicals-commission-seeks-views-revision-reach-eus-chemicals-legislation-2022-01-20_sv

[3] Förordning (EU) 2017/852 om kvicksilver, EUT L 137/1, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1531231211865&uri=CELEX:32017R0852.

[4] https://environment.ec.europa.eu/topics/chemicals/mercury_en#:~:text=In%20July%202023%20the%20Kommissionen%20antog%20de%20Delegerad%20Förordning%20införlivande,lampor%20och%20non%2Delektrisk%20utrustning

[5] Enligt förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001R1049&from=EN

[6] Artikel 4.3 i förordning 1049/2001

[7] Artikel 4.2 i förordning 1049/2001

[8] Artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget)

[9] Artiklarna 1 och 10.3 i EU-fördraget

[10] Artikel 12.2 och skäl 6 i förordning 1049/2001

[11] Se, för ett liknande resonemang, domstolens domar av den 1 juli 2008 i de förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Sverige och Turco mot rådet, punkt 46, https://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?num=C-39/05&language=en, och av den 17 oktober 2013 i mål C-280/11 P, rådet mot Access Info Europe, punkt 33, https://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?num=C-280/11&language=EN

[12] Domstolens dom av den 4 september 2018 i mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkterna 90–91, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=B9F99C57C8DB211068B32EC7E0E0AF0B?text=&docid=205322&pageIndex=0&doclang=en&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=3832024

[13] Mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkt 93.

[14] Se en liknande bedömning i mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkterna 97 och 101.

[15] Artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ, EUT L 264/13, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A32006R1367.

[16] Tribunalens dom av den 22 mars 2018 i mål T-540/15, De Capitani mot parlamentet, punkt 102. https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=200551&pageIndex=0&doclang=en&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=774069.

[17] Mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkt 108.

[18] Tribunalens dom av den 21 april 2021 i mål T-252/19, Pech mot rådet, punkt 92, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=240171&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=1916898

[19] Tribunalens dom av den 5 februari 2018 i mål T-718/15, PTC Therapeutics International mot EMA, punkterna 64 och 85, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=199044&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=1918748

[20] Tribunalens dom av den 13 januari 2017 i mål T-189/14, Deza mot Echa, punkt 119, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=186721&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=1918841

[21] Den fullständiga texten till rekommendationen finns här: https://www.ombudsman.europa.eu/en/recommendation/en/175628

[22] Enligt rättspraxis motiverar inte de politiska och rättsliga svårigheterna i ärendet i sig att uppgifter inte lämnas ut. Se tribunalens dom av den 25 januari 2023 i mål T-163/21, De Capitani mot rådet, punkt 76, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=269684&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=809123.

[23] Enligt rättspraxis kan en handlings provisoriska karaktär inte i sig visa att det föreligger en risk för beslutsprocessen. Kommissionen skulle behöva ge mycket mer specifika förklaringar till varför ett utlämnande av en preliminär handling skulle undergräva beslutsprocessen. Se mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkt 123.

[24] Enligt rättspraxis är ”den allmänna opinionen fullt kapabel att förstå att förslagsställaren sannolikt kommer att ändra sitt innehåll senare”. - Se mål T-163/21, De Capitani mot rådet, ,, punkt 79.

[25] Enligt rättspraxis måste kommissionen fastställa att yttre påtryckningar skulle vara sådana att de skulle hindra kommissionens förmåga att stå emot dessa påtryckningar eller slutföra beslutsprocessen i god tid. Kommissionen är dock inte skyldig att föra en dialog med alla berörda parter. Se mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkterna 106–108.

[26] Mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkt 124.

[27] Mål C-57/16 P, Client Earth mot kommissionen, punkt 84.

[28] Beslut om hur Europaparlamentet hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till ett dokument med fyra kolumner om trepartsförhandlingar vid antagandet av rättsakten om digitala marknader (ärende 253/2023/MIK), punkt 25, https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/172851.

Vad tyckte du om denna automatiska översättning? Dela din åsikt med oss!