Bakgrund till klagomålet

1. Järnvägsförbindelsen Lyon-Turin är en gränsöverskridande järnvägsförbindelse mellan Frankrike och Italien som omfattar en tunnel under Alperna. Projektet fick EU-finansiering på högst 813 781 900 euro inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)^[1] för studier och arbeten som skulle slutföras längs den gränsöverskridande delen av projektet senast i slutet av 2019. Under 2020 ändrades bidragsavtalet för att förlänga dess löptid med 36 månader för att slutföra den försenade verksamheten.

2. I december 2020 begärde klaganden, en organiserad grupp som motsätter sig projektet, att allmänheten skulle få tillgång till ändringen av bidragsavtalet (ändringen).

3. Den 4 januari 2021 beviljade Europeiska genomförandeorganet för innovation och nätverk (Inea) partiell tillgång till ändringen. Företaget hävdade att ett utlämnande av de återstående delarna skulle kunna undergräva enskilda personers privatliv och integritet ^[2] och de kommersiella intressena för de parter som berörs av avtalet ^[3]. Inea lämnade i synnerhet inte ut de preliminära start- och slutdatumen för projektets verksamhet och information om projektets delmål, som Inea använder för att övervaka och kontrollera stödmottagarnas fullgörande av sina skyldigheter enligt bidragsavtalet.

4. Klaganden begärde att Inea skulle ompröva sitt beslut genom att lämna in en ”bekräftande ansökan”. Den ansåg att den information som lämnats inte var tillräcklig för att allmänheten skulle kunna följa projektets utveckling.

5. Den 22 februari 2021 bekräftade Inea sitt ursprungliga beslut att endast bevilja delvis tillgång till handlingen. Den upprepade sin åsikt att ytterligare utlämnande skulle inverka negativt på de kommersiella intressena för de enheter som deltar i projektet och undergräva integriteten och integriteten för personer vars personuppgifter ingår i dokumentet. Inea samrådde också med de nationella myndigheterna, i enlighet med EU:s regler om tillgång till handlingar ^[4], som motsatte sig ytterligare utlämnande av handlingen.

6. Klaganden var missnöjd med Ineas beslut och lämnade in ett klagomål till ombudsmannen.

Ombudsmannens förslag till lösning

7. Den 16 mars 2021 bad ombudsmannens undersökningsgrupp att få ta del av dokumentet i fråga samt dokumentationen om samrådet med medlemsstaternas myndigheter.

8. Den 1 juni 2021 föreslog ombudsmannen, på grundval av en analys av de inspekterade handlingarna, en lösning för Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea), som efterträdde och ersatte Inea den 1 april 2021.

9. I sitt förslag till lösning ansåg ombudsmannen att det fanns ett övervägande allmänintresse av att lämna ut information om förseningar i slutförandet av projektet. Hon noterade att bastunnelprojektet Lyon–Turin är ett storskaligt infrastrukturprojekt som fick finansiering för att byggas inom en viss tidsram. De förseningar som ledde till förlängningen av tidsfristen för projektets slutförande påverkar förmodligen allmänheten. Genom att offentliggöra den anpassade tidsplanen skulle allmänheten kunna övervaka genomförandet av projektet och kontrollera om och varför förseningar uppstår.

10. Mot bakgrund av dessa överväganden föreslog ombudsmannen att Cinea skulle se över sin ståndpunkt om klagandens begäran om allmänhetens tillgång, i syfte att ge största möjliga tillgång till ändringen.

11. Som svar gick Cinea med på att ge allmänheten större tillgång till handlingen. Den enades om att offentliggöra tidigare datum för verksamhet och delmål som redan genomförts och merparten av informationen om projektets delmål.

12. Cinea vidhöll dock byråns ståndpunkt när det gäller offentliggörandet av känsliga framtida datum och av tidigare datum som skulle kunna avslöja tidpunkten för framtida datum. Cinea åberopade också ett ytterligare undantag enligt EU:s regler om tillgång till handlingar, nämligen att ett utlämnande av de återstående datumen skulle undergräva den allmänna säkerheten ^[5].

13. Klaganden kommenterade Cineas svar att den inte var nöjd med de ytterligare uppgifter som lämnats ut. Den ansåg att eftersom merparten av den ytterligare informationen avser tidigare datum är allmänheten fortfarande inte i stånd att övervaka genomförandet av projektet. Klaganden ifrågasatte också hur ett utlämnande av ytterligare datum skulle kunna undergräva den allmänna säkerheten.

Ombudsmannens ytterligare undersökningar

14. Ombudsmannens förslag till lösning grundades på att det fanns ett övervägande allmänintresse av att viss information i ändringen av bidragsavtalet lämnades ut. Undantaget för allmän säkerhet, som Cinea åberopade som svar på ombudsmannens förslag till lösning, är absolut och kan inte åsidosättas av ett allmänintresse av utlämnande.

15. Undantaget för allmän säkerhet åberopades inte tidigare av byrån i dess ursprungliga och bekräftande beslut om klagandens begäran om allmänhetens tillgång. Detta är beklagligt. Om byrån hade förlitat sig på undantaget för allmän säkerhet i ett tidigare skede skulle klaganden ha fått en bättre förståelse för skälen till att vissa delar av handlingen inte lämnades ut. I samband med framtida begäranden om tillgång bör Cinea säkerställa att det hänvisar till alla tillämpliga undantag i sina beslut om begäranden om tillgång. 

16. Institutionerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avgöra om ett utlämnande av en handling skulle undergräva den allmänna säkerheten.^[6] Undantaget för allmän säkerhet måste dock stödjas av en lämplig motivering, som måste vara tillräcklig för att klaganden ska kunna få kännedom om skälen till vägran och för att EU:s domstolar ska kunna utöva sin prövningsrätt ^[7].

17. Ombudsmannen ansåg att Cineas resonemang i sitt svar på ombudsmannens förslag till lösning inte var tillräckligt för att klaganden, eller ombudsmannen, skulle förstå hur ytterligare utlämnande av handlingen skulle undergräva den allmänna säkerheten.

18.  Ombudsmannen föreslog därför Cinea att anta beslutet att bevilja allmänheten bredare tillgång till handlingen, i enlighet med överenskommelsen som svar på lösningsförslaget, och inkludera en lämplig motivering till stöd för sitt åberopande av undantaget för allmän säkerhet.

19. Den 30 november 2021 besvarade Cinea ombudsmannens förslag. Den delgav också ombudsmannen ett utkast till beslut riktat till klaganden om utlämnande av den begärda handlingen.

20. I sitt svar gick Cinea med på att lämna ut handlingen i ännu större utsträckning. I utkastet till skrivelse till klaganden förklarar Cinea att ett utlämnande av ytterligare datum skulle kunna leda till situationer som, liksom tidigare, skulle kunna hota projektets fortskridande och undergräva säkerhetsåtgärder för att skydda arbetsplatsen och arbetstagarna.

Ombudsmannens bedömning efter hennes förslag

21. Ombudsmannen välkomnar Cineas positiva svar på hennes förslag. Genom att inkludera en förklaring av hur ett fullständigt utlämnande av handlingen skulle kunna undergräva den allmänna säkerheten i det beslut som Cinea föreslår att skicka till klaganden följde Cinea ombudsmannens förslag.

22. Ombudsmannen är medveten om att genomförandet av detta projekt åtföljdes av protester, varav vissa kännetecknades av våldsamheter som ledde till att de italienska myndigheterna vidtog åtgärder för att säkra arbetsplatserna. Mot bakgrund av detta anser ombudsmannen att det är rimligt att Cinea åberopar undantaget för allmän säkerhet i detta fall. Ombudsmannen litar på att Cinea nu kommer att skicka den föreslagna skrivelsen till klaganden. Mot bakgrund av detta är inga ytterligare undersökningar motiverade i detta skede.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

Genom att inkludera en förklaring av hur ett fullständigt utlämnande av handlingen skulle kunna undergräva den allmänna säkerheten i den skrivelse som Cinea föreslår att skicka till klaganden följde Cinea ombudsmannens förslag. Ombudsmannen anser att det var rimligt att Cinea åberopade undantaget för allmän säkerhet i detta fall. Därför är inga ytterligare undersökningar motiverade i detta skede.

Klaganden och Cinea kommer att underrättas om detta beslut.

Emily O'Reilly
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 27 januari 2022

[1] Fonden för ett sammanlänkat Europa är ett EU-finansieringsinstrument för att främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft genom riktade infrastrukturinvesteringar på europeisk nivå.

[2] Förordning 1049/2001, artikel 4.1 b.

[3] Förordning 1049/2001, artikel 4.2 första strecksatsen.

[4] Artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1049/2001.

[5] Förordning 1049/2001, artikel 4.1 a första strecksatsen.

[6] Tribunalens dom av den 11 juli 2018, ClientEarth/kommissionen, T-644/16, punkt

 25, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=203913&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=46943, Domstolens dom av den 1 februari 2007, Sison/rådet, C-266/05 P, punkt 34, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=66056&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=240905.

[7] Domen i det ovannämnda målet Sison mot rådet, punkt 80.