# Europeiska ombudsmannens beslut i klagomål 1366/99/GG mot Europeiska kommissionen - Författare: Europeiska ombudsmannen - Datum: null - [URL](https://www.ombudsman.europa.eu/sv/decision/sv/1312) --- Strasbourg den 23 juni 2000 Kära C., Den 8 november 1999 ingav ni ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska kommissionen angående er uteslutning från uttagningsprov KOM/A/12/98. Den 17 november 1999 vidarebefordrade jag klagomålet till kommissionen och bad den att yttra sig senast den 29 februari 2000. I en skrivelse av den 2 februari 2000 meddelade kommissionen att den skulle sända ombudsmannen en kopia av sitt beslut om det klagomål som ni hade lämnat in enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna. Enligt kommissionen skulle detta beslut innehålla all den information som jag behövde. Den 13 mars 2000 påminde jag kommissionen om att ingen ytterligare information ännu hade mottagits. Den 20 mars 2000 skickade kommissionen en kopia av den skrivelse (på engelska) som den hade skickat till er den 9 februari 2000 och en kopia av sitt beslut (på franska) om ert klagomål enligt artikel 90 som hade antagits den 9 februari 2000. Dessa två dokument översändes till Er för kännedom den 27 mars 2000. Samtidigt kontaktade jag kommissionen för att be om en engelsk översättning av dess beslut av den 9 februari 2000. Denna översättning tillhandahölls av kommissionen den 14 april 2000. Den 26 april 2000 översände jag kommissionens yttrande och bifogade handlingar till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om ni så önskade. Den 30 maj 2000 översände ni era synpunkter på kommissionens yttrande till mig. Jag skriver nu för att låta er veta resultatet av de undersökningar som har gjorts. Klagomålet ---------- <br /> Klaganden, som är tillfälligt anställd vid kommissionen, deltog i uttagningsprovet KOM/A/12/98 som anordnades av kommissionen. I en skrivelse av den 30 april 1999 underrättades han om att han hade klarat ett av de fyra urvalsproven och därför inte kunde delta i de skriftliga proven. Klaganden hade närmare bestämt fått 14,619 poäng i urvalsprov b, medan kravet för godkänt hade varit 15. Den 18 maj 1999 skickade klaganden ett e-postmeddelande till kommissionen i vilket han ifrågasatte resultatet. Han gjorde bland annat gällande att det var matematiskt omöjligt att uppnå det resultat som meddelats honom. I sitt svar av den 17 juni 1999 bekräftade kommissionen de poäng som hade tilldelats klaganden. Den förklarade vidare att vissa frågor i urvalsdelproven hade visat sig vara tvetydiga och därför hade strukits för att säkerställa att alla sökande behandlades lika. Den 29 juni 1999 ingav klaganden ett klagomål i enlighet med artikel 90 i tjänsteföreskrifterna. Han pekade på den information som hade lämnats till kandidaterna enligt vilken det bara fanns "ett korrekt svar för varje fråga". Klaganden hävdade att de kandidater som hade granskat de tvetydiga frågorna hade blivit försenade, förvirrade och betonade av tvetydigheterna, vilket hade påverkat deras resultat. Han hävdade att detta i hans eget fall hade lett till att han endast hade besvarat 32 av de 40 frågorna i urvalsprov b. Klaganden kritiserade vidare att uttagningskommittén hade bortsett från alla svar på tvetydiga frågor. I avsaknad av ett beslut om detta klagomål senast den 1 november 1999 vände sig klaganden till ombudsmannen och hävdade att han på ett orättvist sätt hade uteslutits från uttagningsprovet. Frågeställningen ---------------- <br /> **Kommissionens yttrande** I sitt beslut om avslag på klagandens klagomål enligt artikel 90, som bifogades yttrandet, framförde kommissionen följande synpunkter: Enligt fast rättspraxis hade uttagningskommittéerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning och deras beslut kunde endast ogiltigförklaras eller ändras om det förelåg en uppenbart felaktig rättstillämpning eller en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna. Uttagningskommittéernas bedömningar vid bedömningen av sökandenas kvalifikationer var endast föremål för gemenskapsdomstolarnas prövning om det förelåg ett uppenbart åsidosättande av reglerna för deras arbete. Enligt denna rättspraxis kan genomförandet av ett prov endast undersökas i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa att sökandena behandlas lika och att valet av sökande är objektivt. Detta innebar att det detaljerade innehållet i ett prov inte kunde undersökas om det inte gick utöver de gränser som angavs i meddelandet om uttagningsprov eller inte överensstämde med syftet med provet eller uttagningsprovet. Sådana prov som urvalsproven i fråga krävde att de sökande snabbt besvarade en rad frågor utan att slösa bort värdefull tid på en viss fråga, som de alltid kunde återkomma till om de hade tid efter det att de hade besvarat alla andra frågor. Det faktum att klaganden ägnade alltför lång tid åt att söka svar på vissa frågor snarare än andra var helt och hållet hans eget ansvar. Det var också svårt att bemöta argument som grundade sig på allmänna överväganden (såsom kandidatens förväxlingstillstånd) som inte stöddes av objektiva bevis och som under alla omständigheter rörde omständigheter som påverkade alla kandidater. **Klagandens synpunkter** Som svar på kommissionens yttrande översände klaganden till ombudsmannen en kopia av en skrivelse som han hade skickat till kommissionens ordförande den 30 maj 2000 och i vilken han hade begärt ett objektivt skiljeförfarande för det klagomål som han hade ingett enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna. I denna skrivelse vidhöll klaganden sin ståndpunkt och försökte genom att ge exempel bevisa att uttagningskommitténs beslut att undanröja de tvetydiga frågorna hade diskriminerat sökande som hade uppnått resultat nära gränsen för godkänt/underkänt. I sitt medföljande brev till ombudsmannen bad klaganden ombudsmannen att trycka på för att få tillgång till all relevant information innan han avslutade sin undersökning. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till en skrivelse som han hade skrivit till kommissionen den 13 september 1999 och i vilken han hade begärt tillgång till all statistik om urvalsproven och till uttagningskommitténs beslut. Beslutet -------- <br /> **1 Otillbörlig uteslutning från uttagningsprov** 1.1 Klaganden, en tillfälligt anställd vid kommissionen som deltog i uttagningsprov COM/A/12/98 som anordnades av kommissionen, hävdar att han på ett otillbörligt sätt uteslöts från detta uttagningsprov till följd av uttagningskommitténs beslut att stryka vissa frågor som hade visat sig vara tvetydiga från urvalsprovet (b). 1.2 Kommissionen motsätter sig detta påstående på grundval av följande argument i kommissionens beslut av den 9 februari 2000 om avslag på klagandens klagomål enligt artikel 90 i tjänsteföreskrifterna: Enligt fast rättspraxis hade uttagningskommittéerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning och deras beslut kunde endast ogiltigförklaras eller ändras om det förelåg en uppenbart felaktig rättstillämpning eller en uppenbart felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna. Uttagningskommittéernas bedömningar vid bedömningen av sökandenas kvalifikationer var endast föremål för gemenskapsdomstolarnas prövning om det förelåg ett uppenbart åsidosättande av reglerna för deras arbete. Enligt denna rättspraxis kan genomförandet av ett prov endast undersökas i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa att sökandena behandlas lika och att valet av sökande är objektivt. Detta innebar att det detaljerade innehållet i ett prov inte kunde undersökas om det inte gick utöver de gränser som angavs i meddelandet om uttagningsprov eller inte överensstämde med syftet med provet eller uttagningsprovet. I förevarande fall hade uttagningskommittén konstaterat att vissa frågor var tvetydiga till följd av att flera sökande hade vänt sig till varandra efter urvalsproven. Den hade därför beslutat att bortse från dessa frågor för alla sökande för att säkerställa likabehandling. Detta hade ändrat värdet på alla andra frågor i det berörda testet, vilket förklarade de resultat som skickades till klaganden. Den nya viktningen stred inte mot texten i meddelandet om uttagningsprov enligt vilken alla frågor skulle ha samma värde. Det har således inte skett något åsidosättande av villkoren i meddelandet om uttagningsprov eller någon uppenbart felaktig rättstillämpning eller felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna. Sådana prov som urvalsproven i fråga krävde att de sökande snabbt besvarade en rad frågor utan att slösa bort värdefull tid på en viss fråga, som de alltid kunde återkomma till om de hade tid efter det att de hade besvarat alla andra frågor. Det faktum att klaganden ägnade alltför lång tid åt att söka svar på vissa frågor snarare än andra var helt och hållet hans eget ansvar. Det var också svårt att bemöta argument som grundade sig på allmänna överväganden (såsom kandidatens förväxlingstillstånd) som inte stöddes av objektiva bevis och som under alla omständigheter rörde omständigheter som påverkade alla kandidater. 1.3 Ombudsmannen anser att dessa förklaringar från kommissionen är rimliga och att klaganden inte har kunnat motbevisa dem. Det är därför inte nödvändigt att be kommissionen att lämna ytterligare uppgifter i enlighet med klagandens förslag. Under dessa omständigheter drar ombudsmannen slutsatsen att klaganden inte har visat att hans uteslutning från uttagningsprovet var orättvis. 1.4 Mot bakgrund av ovanstående förefaller kommissionen inte ha gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande. **2 Slutsats På** grundval av Europeiska ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller Europeiska kommissionen inte ha gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande. Ombudsmannen avslutar därför ärendet. Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut. Med vänlig hälsning Jacob Söderman