Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta sin undersökning av klagomål 2635/2010/(MB)TN mot Europeiska kommissionen
Beslut
Ärende 2635/2010/TN - Undersökning inledd den Måndag | 31 januari 2011 - Beslut den Fredag | 07 september 2012 - Berörda institutioner Europeiska kommissionen ( Löst av institutionen )
Klagomålet gäller Europeiska kommissionens påstådda underlåtenhet att underrätta klaganden om sitt konstaterande att han brutit mot uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag.
Efter att ha tjänstgjort som EU-valobservatör informerades klaganden av tredje parter om att kommissionen hade konstaterat att han hade brutit mot uppförandekoden för sådana observatörer. Klaganden var bekymrad över att detta beslut inte hade meddelats honom och att det skulle påverka hans chanser att bli vald till EU:s framtida valobservatörsuppdrag.
Ombudsmannen identifierade ett antal problem i det förfarande som tillämpades av kommissionen. Han var inte helt övertygad om att klagandens rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska kodexen för god förvaltningssed hade respekterats. Ombudsmannen lade därför fram ett förslag till vänskaplig förlikning och föreslog åtgärder som kommissionen skulle kunna vidta för att rätta till situationen när det gäller i) klagandens personliga situation och ii) det allmänna förfarande som följts.
När det gäller klagandens personliga situation löste kommissionen ärendet genom att försäkra att klaganden fortfarande är en fullt berättigad kandidat till EU:s framtida valobservatörsuppdrag.
När det gäller kommissionens allmänna förfaranden för att konstatera en överträdelse av uppförandekoden för EU-observatörer visade kommissionens svar att den redan höll på att genomföra ombudsmannens förslag om att genomföra en översyn. Ombudsmannen välkomnade översynen och lade fram vissa förslag i samband med den.
Bakgrunden till klagomålet
1. Klagomålet avser Europeiska kommissionens påstådda underlåtenhet att underrätta klaganden om ett beslut i vilket det konstateras att han brutit mot uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag (nedan kallad uppförandekoden).
2. Klaganden deltog i EU:s valobservatörsuppdrag 2010. Efter besöket fick klaganden en tillfredsställande rapport från sina tillsynsmyndigheter.
3. I oktober 2010 fick klaganden veta att alla observatörer som hade deltagit i valobservatörsuppdrag 2010 hade bjudits in till ett särskilt forum i Bryssel i december 2010. Forumet organiserades för Europeiska kommissionens räkning av ett privat företag, Transtec. Den klagande ansökte om att få delta i forumet. Transtec avslog hans ansökan och informerade honom om att "Europeiska kommissionen har fastställt följande exakta kriterier för att bli registrerad som deltagare: - Deltagande i ett uppdrag under 2010. Uteslutning av alla observatörer som inte har rekommenderats eller som är föremål för en överträdelse av uppförandekoden eller relevanta mandat.”
4. Klaganden begärde därefter att Transtec och kommissionen skulle informera honom om det särskilda skälet till att han uteslöts från forumet. Han fick inget svar från Transtec eller kommissionen.
Föremålet för utredningen
5. I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att kommissionen hade
1) underlät att underrätta honom om vad som föreföll vara ett beslut om att han hade brutit mot uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag,
2) inte har respekterat sin rätt att bli hörd,
3) felaktigt informerat tredje man om beslutet,
(4) felaktigt uteslöt honom från EU:s framtida valobservatörsuppdrag, och
(5) underlät att svara på hans begäran om information.
6. Klaganden yrkade att kommissionen skulle
(1) underrätta honom om alla beslut som rör hans efterlevnad av uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag, och
2) ge honom rätt att överklaga beslutet.
Utredningen
7. Ombudsmannen uppmanade kommissionen att avge ett yttrande om klagomålet senast den 30 april 2011. Efter att ha beviljats en förlängd tidsfrist lämnade kommissionen sitt yttrande den 7 juli 2011. Yttrandet översändes till klaganden, som inkom med sina synpunkter den 21 juli 2011. Den 25 oktober 2011 lade ombudsmannen fram ett förslag till vänskaplig förlikning för kommissionen och uppmanade den att svara senast den 31 december 2011. Ombudsmannen förlängde sedan kommissionens tidsfrist till den 31 januari 2012. Kommissionen svarade först den 1 juni 2012. Detta svar översändes till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Klaganden inkom med sina synpunkter den 25 juli 2012.
Ombudsmannens analys och slutsatser
A. Den påstådda i) underlåtenheten att anmäla konstaterandet av en överträdelse av uppförandekoden, ii) Underlåtenhet att respektera rätten att bli hörd. iii) felaktig information till tredje part, och iv) oegentligheter i samband med att klaganden uteslöts från EU:s framtida valobservatörsuppdrag
Argument som framförts till ombudsmannen
8. Klaganden uppgav att han under sitt valövervakningsuppdrag 2010 ansåg att det förekom allvarliga kränkningar av den demokratiska processen och de mänskliga rättigheterna. Klaganden rapporterade sina synpunkter till kärngruppen för EU:s valobservatörsuppdrag. När han återvände hem till sitt hemland skrev han ett brev till en nationell tidning om saken, för publicering.
9. Klaganden uppgav att några av hans kollegor i EU:s valobservatörsuppdrag sedan informerade honom om att de hade fått veta av EU-tjänstemän och medlemmar i kärngruppen för EU:s valobservatörsuppdrag att han hade uteslutits från forumet på grund av en överträdelse av uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag. Han uppgav att en av hans observatörskollegor också hade fått höra av EU-tjänstemän att överträdelsen av uppförandekoden innebar att han skulle uteslutas från EU:s framtida valobservatörsuppdrag. Klaganden ansåg att det var oacceptabelt att hans kollegor informerades om detta när han själv aldrig hade informerats. Han uppgav att om orsaken till ärendet var publiceringen av hans brev i pressen, hade ärendet meddelats honom med en onödig fördröjning på sex månader.
10. I sitt yttrande till ombudsmannen uppgav kommissionen att en grupp för EU:s valobservatörsuppdrag består av en chefsobservatör (som ansvarar för uppdraget), kärnexperter och långsiktiga och kortsiktiga observatörer. Chefsobservatören är vanligtvis ledamot av Europaparlamentet. Kärnexperterna väljs ut direkt av kommissionens avdelningar efter ett anbudsförfarande för ett tjänstekontrakt. Observatörerna väljs ut av kommissionen efter ett första urval av medlemsstaterna.
11. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att via sina kontaktpunkter inleda urvalsförfarandet för observatörer genom att lämna in nationella ansökningar inom en viss tidsfrist. Alla sökande måste sedan registrera sig i en databas som förvaltas av kommissionen. Därefter tar medlemsstaterna ansvar för att i förväg välja ut de mest kvalificerade nationella kandidaterna. Slutligen bedömer urvalskommittén, som består av kommissionstjänstemän från flera avdelningar, de sökande som valts ut på förhand. Kommissionen för formella register över dessa urval. Alla EU-observatörer bedöms i slutet av uppdraget av ledande medlemmar i uppdragsgruppen. Utvärderingen ingår i observatörens dokumentation i EU-databasen.
12. Kommissionen ingår också avtal med företag för att tillhandahålla administrativt och logistiskt stöd till uppdraget. Klaganden, som hade valts ut som observatör, undertecknade ett avtal som långsiktig observatör för uppdraget i fråga med det företag som kommissionen hade anlitat. Del 3.2 i bilaga 1 till avtalet innehöll uppförandekoden, där det bland annat angavs att ”observatörerna kommer att avstå från att lämna några personliga ... kommentarer om sina iakttagelser till medierna”.
13. Enligt kommissionen hänvisades det i den skrivelse som offentliggjordes i pressen till klagandens särskilda erfarenhet som EU-valobservatör under EU-uppdraget 2010. En kopia av tidningsartikeln skickades till kommissionen av den nationella kontaktpunkten samma dag som den publicerades. Den nationella kontaktpunkten bad kommissionen att yttra sig om detta. Kommissionen informerade den nationella kontaktpunkten om att den ansåg att sådana offentliga uttalanden stred mot uppförandekoden (enligt vilken EU-observatörer måste avstå från att lämna personliga kommentarer om sina iakttagelser till medierna). Kommissionen uppgav att den höll med den nationella kontaktpunkten om att kontaktpunkten skulle följa upp incidenten med klaganden. Enligt kommissionen motsvarar detta den administrativa praxis som innebär att de nationella kontaktpunkterna ansvarar för kommunikationen med observatörskandidaterna. Kommissionen påpekade att kontaktpunkterna till exempel informerar observatörskandidater om huruvida de har valts ut eller förts upp på en reservlista eller om de inte har valts ut.
14. Kommissionen uppgav att den inte hade fattat något administrativt beslut som påverkade klagandens intressen.
15. När det gäller kommissionens val av vem som ska bjudas in till EU:s observatörsforum, en konferens som syftar till att utveckla EU:s valövervakningspolitik, förklarade kommissionen att den fritt kan välja vilka intressenter den vill samråda med i en viss fråga. Klaganden valdes inte ut bland de EU-observatörer som bjöds in att delta i forumet, eftersom kommissionen ansåg att klaganden på grund av incidenten med publiceringen i tidningen inte uppfyllde ett kriterium för registrering som deltagare. Detta kriterium var att deltagarna inte skulle bli föremål för en negativ rekommendation efter ett EU-observatörsuppdrag, en påminnelse om uppförandekoden eller ett pågående klagomål. Detta urval gällde endast deltagande i denna särskilda konferens och kan inte anses utgöra ett administrativt beslut som påverkar den klagandes intressen och som skulle ge upphov till rättssäkerhetsgarantier, inbegripet rätten att bli informerad och rätten att bli hörd.
16. Kommissionen hävdade också att den inte hade uteslutit klaganden från EU:s valobservatörsuppdrag. Klaganden har deltagit i flera av EU:s valobservatörsuppdrag och alla utvärderingar av hans överordnade har varit tillfredsställande. Följaktligen har inga negativa rekommendationer för hans framtida verksamhet som observatör registrerats. När det gäller det nationella preliminära urvalet kan kommissionen inte förutse klagandens status i det nationella systemet för registrering av observatörer. Alla beslut om huruvida klaganden ska ingå bland de förhandsutvalda nationella kandidaterna omfattas av den nationella kontaktpunktens behörighet.
17. Kommissionen känner inte till att beslutet att inte bjuda in klaganden till EU:s observatörsforum meddelades någon tredje part. Klaganden lade inte fram någon specifik bevisning till stöd för detta påstående.
18. Som svar på kommissionens yttrande hävdade klaganden att han hade en plikthandling som medborgare i Europeiska unionen. Hans främsta oro var att frågor om mänskliga rättigheter och demokrati behövde uppmärksammas av folket i hans hemland. Han sade att det hade varit fel av honom att tiga om frågor av så stor betydelse. Han tillade att det var fel av kommissionen att försöka införa restriktioner för f.d. EU-observatörer, efter det att de inte längre var bundna av det avtal som anlitade dem som observatörer i EU:s valobservatörsuppdrag. Han uppgav att när han skrev till pressen hade hans kontrakt upphört. Om restriktionerna för EU-observatörernas kommentarer till medierna var avsedda att fortsätta att gälla, antingen permanent eller under en viss period efter det att avtalet löpt ut, borde detta tydligt ha angetts i avtalet eller i uppförandekoden. Uttalandet från kommissionen i dess yttrande till ombudsmannen om att EU:s observatörer inte får hänvisa till ett EU-observatörsuppdrag och iakttagelserna under uppdraget när de uttrycker sig offentligt finns inte någonstans i uppförandekoden. Även om den hade tagits med i uppförandekoden innebär formuleringen ”under uppdragets gång” att en sådan begränsning endast skulle gälla fram till dess att EU-observatörens kontrakt löper ut.
19. Klaganden påpekade att de så kallade kriterierna för registrering som deltagare i EU-observatörsforumet inte var formulerade på samma sätt i det e-postmeddelande som han fick från forumets organisatör och i kommissionens yttrande till ombudsmannen. Under alla omständigheter informerades han aldrig om att han var föremål för”en negativ rekommendation”,”en påminnelse om uppförandekoden” eller ”ett pågående klagomål”. Dessutom vidarebefordrades e-postmeddelandet om det kommande EU-observatörsforumet till klaganden av en tjänsteman som företrädde sin nationella kontaktpunkt. Denna person skulle uppenbarligen inte ha skickat e-postmeddelandet till klaganden om han hade varit medveten om att klaganden var en av de ”inte rekommenderade” observatörerna eller tillhörde någon annan ”utesluten” kategori.
20. Enligt klaganden står det kommissionen fritt att välja vilka berörda parter den vill samråda med. Han har dock informerats om att alla andra observatörer som deltog i EU:s valobservatörsuppdrag 2010, med undantag för dem som formellt hade bedömts vara olämpliga för ytterligare EU-valobservatörsuppdrag av uppdragets kärngrupp, inbjöds till forumet.
21. Klaganden ansåg att det var uppenbart att kommissionen fattade ett administrativt beslut som påverkade hans intressen, eftersom den beslutade att han bröt mot uppförandekoden: I sitt yttrande till ombudsmannen angav kommissionen uttryckligen att ”kommissionen ansåg att klaganden på grund av incidenten med publiceringen i [...] tidningen inte uppfyllde det tredje kriteriet”.
Ombudsmannens preliminära bedömning som ledde till ett förslag till vänskaplig förlikning
22. I sina synpunkter hävdar klaganden att uppförandekoden endast är tillämplig under ett observationsuppdrag (punkt 18). Ombudsmannen kan inte godta detta argument. För det första har han påpekat att uppförandekodexen i sig inte innehåller någon uttrycklig begränsning av dess tillämpning i tiden. För det andra är vissa av reglerna i uppförandekoden formulerade på ett sådant sätt att de är tydligt tillämpliga även efter det att EU:s observatörsuppdrag har avslutats [1]. Slutligen leder beaktandet av syftet med uppförandekoden till slutsatsen att den är tillämplig på EU-observatörernas beteende efter det att ett uppdrag har avslutats, i den mån beteendet kan inverka negativt på det avslutade uppdraget eller framtida uppdrag.
23. Det står således klart att uppförandekoden är tillämplig på EU-observatörernas verksamhet efter det att ett uppdrag har avslutats, men det är viktigt att tillämpningen av sådana regler respekterar rätten till god förvaltning enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna [2]. Denna rätt omfattar uttryckligen rätten att yttra sig innan en enskild åtgärd som går någon emot vidtas och administrationens skyldighet att motivera sina beslut. Rätten till god förvaltning vidareutvecklas i den europeiska kodexen för god förvaltningssed [3]. I artikel 16 i kodexen ("Rätten att bli hörd och att göra uttalanden") anges att i fall där enskilda personers rättigheter eller intressen berörs ska tjänstemannen se till att rätten till försvar respekteras i varje skede av beslutsprocessen och att varje enskild person ska ha rätt att, i fall där ett beslut som påverkar hans eller hennes rättigheter eller intressen måste fattas, lämna skriftliga synpunkter och vid behov lämna muntliga synpunkter innan beslutet fattas. I artikel 20 (”Delgivning av beslutet”) anges att beslut som påverkar enskilda personers rättigheter eller intressen ska delges skriftligen och att sådana beslut inte får delges andra källor förrän de berörda personerna har informerats.
24. Kommissionen hävdade att dess slutsats att klaganden hade brutit mot uppförandekoden inte var ett ”administrativt beslut” som påverkade klagandens intressen, eftersom det endast gällde hans deltagande i EU Observers Forum. Kommissionen ansåg därför att dess undersökningsresultat inte behövde meddelas klaganden.
25. Ombudsmannen ansåg att kommissionens slutsats att klaganden hade brutit mot uppförandekoden, som meddelades Transtec så att Transtec inte skulle bjuda in klaganden till EU Observers Forum, verkligen var ett ”beslut” i den mening som avses i en ”individuell åtgärd” som negativt påverkar klagandens intressen [4]. Detta beslut ledde till att klaganden inte bjöds in till EU Observers Forum, ett evenemang som klaganden uttryckligen hade begärt att få närvara vid.
26. Ombudsmannen fann också att kommissionens argument att dess slutsats endast gällde klagandens deltagande i EU:s observatörsforum inte var övertygande, när själva syftet med forumet var bättre att förbereda observatörerna för framtida uppdrag genom att möjliggöra utbyte av praxis och erfarenheter. Ombudsmannen konstaterade också att även om kommissionen inte uttryckligen uteslöt klaganden från EU:s framtida valobservatörsuppdrag, är det rimligt att anta att klagandens chanser att bli utvald till EU:s framtida valobservatörsuppdrag påverkades av kommissionens ståndpunkt genom att även meddela sina slutsatser till de nationella myndigheterna, som på förhand väljer ut de mest kvalificerade nationella kandidaterna till posten som EU-observatörer.
27. Kommissionen gav inte klaganden möjlighet att inkomma med synpunkter innan den fattade beslutet om att han hade brutit mot uppförandekoden. Den åsidosatte således artikel 16 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och artikel 41.2 a i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
28. När det gäller meddelandet av kommissionens beslut till klaganden gav kommissionen de nationella myndigheterna i uppdrag att meddela honom kommissionens slutsats. Även om det i princip inte är olämpligt för kommissionen att anförtro de nationella myndigheterna en sådan uppgift, borde kommissionen ha sett till att dess beslut faktiskt delgavs klaganden (till exempel genom att begära en kopia av meddelandet till klaganden). Kommissionen säkerställde dock inte att de nationella myndigheterna meddelade klaganden sina slutsatser. Genom att inte se till att klaganden fick korrekt information om sitt beslut åsidosatte kommissionen artikel 20.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.
29. Ombudsmannen noterade att klaganden också hävdade att hans observatörskollegor hade fått kännedom om hans påstådda överträdelse av uppförandekoden och om hans påstådda uteslutning från EU:s framtida valobservatörsuppdrag innan han fick kännedom om dem. Ombudsmannen noterade att klaganden inte lade fram någon bevisning till stöd för sitt argument i detta avseende. Ombudsmannen noterade också att även om det är sant att om kommissionen hade vidarebefordrat denna information till sina observatörskollegor skulle detta förvisso utgöra ett administrativt missförhållande, kvarstår det faktum att det inte bara var kommissionen utan även de nationella myndigheterna som var medvetna om konstaterandet av en överträdelse av uppförandekoden vid den relevanta tidpunkten. I avsaknad av konkreta bevis i detta avseende kunde det därför inte antas att uppgifterna, om de lämnades till dessa tredje parter, nödvändigtvis härrörde från kommissionen [5].
30. Ombudsmannen noterade dock att kommissionen meddelade resultatet till minst en tredje part innan klaganden fick kännedom om det, nämligen den externa organisatören av EU:s observatörsforum. Detta utgjorde en överträdelse av artikel 20.2 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.
Förslag till vänskaplig lösning
31. På grundval av ovanstående överväganden lade ombudsmannen fram följande förslag till vänskaplig förlikning:
Med beaktande av ombudsmannens analys och resultat skulle kommissionen kunna se över sina förfaranden för att konstatera en överträdelse av uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag, inbegripet förfarandena för att meddela ett sådant beslut och göra det möjligt för den berörda personen att höras.
När det gäller det aktuella ärendet skulle kommissionen kunna tillåta klaganden att lägga fram sina argument mot konstaterandet att uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag har överträtts och den skulle kunna se till att dessa argument behandlas korrekt.
De argument som lades fram för ombudsmannen efter hans förslag till vänskaplig förlikning
32. I sitt svar på ombudsmannens förslag till vänskaplig förlikning hävdade kommissionen att klaganden inte har straffats och att hans kandidatur kommer att beaktas vid EU:s framtida valobservatörsuppdrag. Enligt kommissionen rekommenderas klagandens bedömningsresultat i förteckningen över EU:s valobservatörsuppdrag som långsiktig observatör för framtida uppdrag.
33. Kommissionen anser att klaganden till fullo redogjorde för sina argument i frågan i en skrivelse av den 6 december 2010. Kommissionen informerade klaganden direkt om sin ståndpunkt genom ett e-postmeddelande av den 21 mars 2012, där den uppgav att ”för kommissionens tjänst för utrikespolitiska instrument, som ansvarar för urvalet av observatörer till EU:s valobservatörsuppdrag, är du fortfarande en fullt kvalificerad kandidat för framtida EU-valobservatörsuppdrag. Observera att för kortsiktiga och långsiktiga observatörspositioner måste du väljas ut på förhand av din nationella kontaktpunkt.”Enligt kommissionen bekräftade den klagande mottagandet av detta meddelande genom ett e-postmeddelande där han tackade kommissionen.
34. Kommissionen uppgav vidare att den för närvarande ser över flera förfaranden för EU:s valobservatörsuppdrag, bland annat en översyn av uppförandekoden och observatörernas utvärderingsförfarande.
35. I sina synpunkter på kommissionens svar uppgav klaganden att han i stort sett instämmer i kommissionens svar på förslaget om vänskaplig förlikning och dess e-postmeddelande av den 21 mars 2012. Klaganden tackade ombudsmannen för hans ansträngningar.
36. När det gäller frågan om att han ”rekommenderas som långsiktig observatör (LTO) för framtida uppdrag” uppgav klaganden att han kontaktade sin nationella kontaktpunkt, som ansvarar för att rekommendera valobservatörer till EU:s valobservatörsuppdrag från sitt land. Kontaktpunkten informerade honom om att det på grund av den senaste tidens ekonomiska begränsningar, i kombination med ett stort antal volontärer på bildskärmslistan, sannolikt kommer att ta lång tid innan den kan rekommendera honom för ett annat uppdrag. Eftersom klaganden anser att han har uteslutits från EU:s valobservatörsuppdrag sedan juli 2010 vill han därför begära att kommissionen erbjuder honom ett uppdrag som långsiktig observatör varje år, om han inte rekommenderas av den nationella kontaktpunkten.
37. Klaganden lämnade också vissa rekommendationer till kommissionen om översynen av dess förfaranden för EU:s valobservatörsuppdrag.
Ombudsmannens bedömning efter hans förslag till vänskaplig förlikning
38. Ombudsmannen noterar att klaganden fortfarande är en fullt berättigad kandidat till EU:s framtida valobservatörsuppdrag. Ombudsmannen noterar också att klaganden, mot bakgrund av kommissionens svar på förslaget om vänskaplig förlikning, inte längre verkar vilja gå vidare med frågan om hur kommissionen hanterade denna aspekt av ärendet. Ombudsmannen anser därför att kommissionen i huvudsak har löst denna aspekt av detta ärende.
39. När det gäller klagandens begäran om att kommissionen ska erbjuda honom ett uppdrag som långsiktig observatör varje år, trots att den nationella kontaktpunkten kanske inte väljer ut honom på förhand för uppdrag varje år (med tanke på de ekonomiska begränsningar och det stora antal frivilliga som nämns ovan), anser ombudsmannen att denna begäran inte omfattas av den föreslagna vänskapliga förlikningen. Ombudsmannen kommer därför inte att gå vidare med klagandens förslag.
40. När det gäller kommissionens förfaranden för att konstatera en överträdelse av uppförandekoden välkomnar ombudsmannen den översyn som kommissionen för närvarande genomför. Genom översynen genomförs i huvudsak den relevanta delen av förslaget till vänskaplig förlikning.
41. Ombudsmannen anser att det skulle kunna vara lämpligt för kommissionen att i sin översyn av uppförandekoden och observatörernas utvärderingsförfarande beakta artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artiklarna 16 och 20 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. Ombudsmannen kommer att göra ytterligare en anmärkning i detta avseende.
B. Den påstådda underlåtenheten att besvara begäran om upplysningar
Ombudsmannens bedömning
42. Med tanke på kommissionens ursäkt och förklaringar i sitt yttrande till ombudsmannen är inga ytterligare undersökningar motiverade när det gäller denna aspekt av klagomålet.
C. Påståendena
43. Klaganden hävdade att kommissionen bör 1) informera honom om alla beslut som rör hans efterlevnad av uppförandekoden för EU:s valobservatörsuppdrag, och 2) ge honom möjlighet att bestrida detta beslut.
Ombudsmannens bedömning
44. Eftersom kommissionen i huvudsak har avgjort denna aspekt av ärendet finns det ingen anledning att gå vidare med yrkandena.
D. Slutsatser
På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsatser:
Kommissionen har avgjort ärendet med avseende på den klagandes personliga situation.
Kommissionen håller på att genomföra ombudsmannens förslag till vänskaplig förlikning när det gäller det allmänna förfarandet för att konstatera en överträdelse av uppförandekoden.
Inga ytterligare undersökningar är motiverade när det gäller begäran om upplysningar.
Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.
Ytterligare anmärkning
Kommissionen skulle i sin översyn av uppförandekoden och observatörernas utvärderingsförfarande kunna beakta artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt artiklarna 16 och 20 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.
P. Nikiforos Diamandouros
Utfärdat i Strasbourg den 7 september 2012
[1] Uppförandekoden innehåller bland annat följande riktlinjer: ”Observatörerna ska upprätthålla strikt opartiskhet vid utförandet av sina uppgifter och får inte vid något tillfälle uttrycka någon partiskhet eller preferens i förhållande till nationella myndigheter, partier eller kandidater eller med hänvisning till eventuella tvistefrågor i valprocessen. ... Observatörerna kommer att avstå från att lämna personliga eller förhastade kommentarer om sina iakttagelser till medierna eller andra berörda personer, men bör genom en utsedd sambandsman eller talesman tillhandahålla allmän information om arten av deras verksamhet som observatörer”(understrykning tillagd av ombudsmannen).
[2] Finns på: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0389:0403:en:PDF
[3] Finns på: http://www.ombudsman.europa.eu/resources/code.faces
[4] Frågan om huruvida det är ett ”beslut” i den meningen att det skulle ha kunnat bestridas av klaganden i förfaranden vid tribunalen uppkommer inte i förfaranden vid ombudsmannen.
[5] Se ombudsmannens beslut i ärende 1342/2007/FOR, punkt 67, som finns på: http://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/3972/html.bookmark