Kära C.
Den 4 februari 1999 lämnade ni, i egenskap av ledamot av Europaparlamentet, in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen på D:s vägnar om en påstådd underlåtenhet från kommissionens GD XV:s sida att svara.
Den 18 februari 1999 vidarebefordrade jag klagomålet till Europeiska kommissionens ordförande. Kommissionen översände sitt yttrande den 27 maj 1999 och jag översände det till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om Ni så önskade. Ni har inte lämnat några synpunkter på kommissionens yttrande.
Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden var de relevanta omständigheterna följande:
Klaganden klagade på D:s vägnar över att GD XV (inre marknaden) vid kommissionen inte svarat. Klagomålet avser den omständigheten att det belgiska barnbidrag som betalades ut till D., en gränsarbetare, var skattepliktigt i Nederländerna.
Den klagande nämnde först ärendet för kommissionen i en skrivelse av den 24 oktober 1996 till kommissionens GD V (sysselsättning och socialpolitik). Han ställde olika frågor för att få klarhet i om EU-domstolen hade avgjort ett liknande mål och om det kunde vara till hjälp att väcka talan vid EU-domstolen. Generaldirektören för GD V, Larsson, svarade den 13 november 1996 att han hade överlämnat skrivelsen till generaldirektören för GD XV, Mogg, för att få ett svar. Mogg svarade den 24 december 1996 att de nederländska myndigheternas beskattning av det belgiska barnbidraget föreföll strida mot EG-rätten. Han uppgav att han skulle skicka en skrivelse till den nederländska regeringen med en begäran om information och att klaganden skulle hållas informerad om ytterligare åtgärder som kommissionen vidtagit.
Eftersom klaganden inte hade fått någon information från kommissionen, skrev han tillbaka till Mogg den 28 januari 1998, dvs. 13 månader senare, för att fråga om den aktuella situationen i frågan. Efter att inte ha fått något svar skrev klaganden tillbaka den 22 september 1998.
Eftersom kommissionen inte besvarade dessa skrivelser ingav klaganden detta klagomål till ombudsmannen på grund av försumlighet, inkompetens och bristande information från kommissionens sida.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande
I sitt yttrande angav kommissionen att klagandens skrivelse av den 24 oktober 1996, som besvarades den 13 november 1996, inte hade registrerats som ett klagomål.
Ärendet hade sedan överförts av GD V till GD XV, som vid den tidpunkten var ansvarigt för skattefrågor. Klaganden mottog ett första svar den 24 december 1996. Ärendet började utredas, men klagandens skrivelse av den 28 januari 1998 besvarades inte. I samband med ett sammanträde i ett parlamentsutskott våren 1998 nämndes emellertid frågan för klaganden av de tjänstemän vid GD XV som ansvarade för ärendet.
Efter överföringen från den behöriga avdelningen vid GD XV till GD XXI i juni 1998 har handläggningen av ärendet omorganiserats enligt GD XXI:s struktur och behandlas inom enheten "Rättsliga frågor och tillämpning av gemenskapsbestämmelser" (XXI.A.3). En formell underrättelse skickades till de nederländska myndigheterna den 14 april 1999.
Den 7 april 1999 underrättade kommissionen klaganden om sitt beslut av den 30 mars 1999 att inleda ett överträdelseförfarande mot Nederländerna. Kommissionen väntade på den nederländska regeringens synpunkter på den formella underrättelsen. Om svaret är otillfredsställande beslutar kommissionen att skicka ett motiverat yttrande.
Klagandens synpunkter
Klaganden lämnade inga synpunkter på kommissionens yttrande.

Beslutet

1 Kommissionens påstådda underlåtenhet att svara 1.1
Klaganden hävdade att kommissionens GD XV inte hade svarat på den korrespondens som han hade skickat på D:s vägnar om de nederländska myndigheternas beskattning av det belgiska barnbidraget. Efter kommissionens skrivelse av den 24 december 1996, i vilken det angavs att klaganden skulle hållas informerad om ytterligare åtgärder, skrev klaganden till kommissionen den 28 januari och den 22 september 1998, men fick inget svar. Kommissionen påpekade att klagandens skrivelse av den 28 januari 1998 inte besvarades, men att denna fråga nämndes för klaganden av tjänstemän från GD XV i anslutning till ett möte i en parlamentskommitté våren 1998. Kommissionen uppgav vidare att ärendet hade överförts från GD XV till GD XXI och att den den 7 april 1999 underrättade klaganden om sitt beslut av den 30 mars 1999 att inleda ett överträdelseförfarande mot Nederländerna.
1.2 Principerna om god förvaltningssed kräver att brev från medborgare till gemenskapsförvaltningen besvaras inom rimlig tid (1). I förevarande fall förefaller det som om kommissionen den 24 december 1996 besvarade klagandens skrivelse av den 24 oktober 1996. I sitt svar uppgav kommissionen att den skulle hålla klaganden underrättad om ytterligare åtgärder i detta ärende. Eftersom klaganden inte hade fått några ytterligare upplysningar under en period på 13 månader, skrev han två skrivelser till kommissionen den 28 januari och den 22 september 1998. Kommissionen har inte besvarat dessa skrivelser inom rimlig tid. Detta uteblivna svar utgör därför ett administrativt missförhållande.
1.3 Principerna om god förvaltningssed kräver också att medborgarna informeras om att deras ärende överförs från en avdelning till en annan (2). I förevarande fall förefaller det som om ärendet i juni 1998 har överförts från GD XV till GD XXI. Den klagande har dock inte informerats om denna överföring. Denna underlåtenhet utgör ett administrativt missförhållande.
2 Slutsats På
grundval av Europeiska ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det nödvändigt att göra följande kritiska anmärkningar:

Principerna om god förvaltningssed kräver att brev från medborgare till gemenskapsförvaltningen besvaras inom rimlig tid (3). Efter att inte ha fått några ytterligare upplysningar under en period av 13 månader skrev klaganden två skrivelser till kommissionen den 28 januari och den 22 september 1998. Kommissionen har inte besvarat dessa skrivelser inom rimlig tid. Detta uteblivna svar utgör därför ett administrativt missförhållande.

Principerna om god förvaltningssed kräver också att medborgarna informeras om att deras ärende överförs från en avdelning till en annan (4). I förevarande fall förefaller det som om ärendet i juni 1998 har överförts från GD XV till GD XXI. Den klagande har dock inte informerats om denna överföring. Denna underlåtenhet utgör ett administrativt missförhållande.

Eftersom dessa aspekter av målet rör förfaranden som rör specifika händelser i det förflutna, är det inte lämpligt att eftersträva en uppgörelse i godo. Ombudsmannen har därför beslutat att avsluta ärendet.
Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.
Med vänlig hälsning
Jacob Söderman

---

(1) Se artikel 17.1 i ombudsmannens förslag till kodex för god förvaltningssed.

(2) Se artikel 15.2 i ombudsmannens förslag till kodex för god förvaltningssed.

(3) Se artikel 17.1 i ombudsmannens förslag till kodex för god förvaltningssed.

(4) Se artikel 15.2 i ombudsmannens förslag till kodex för god förvaltningssed.