Kära fru A.,
Den 21 januari 1999 ingav ni ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om Europeiska kommissionens vägran att vidta särskilda åtgärder för ert deltagande i det allmänna uttagningsprovet KOM/A/12/98 för att ni skall kunna föda ert nyfödda barn. Ni hävdade att kommissionens beslut utgjorde ett fall av diskriminering, eftersom institutionen tidigare hade gått med på att tillhandahålla särskilda hjälpmedel i liknande fall.
I ditt klagomål tog du med kopior av de utbyten du hade haft med de ansvariga avdelningarna vid kommissionen. I ditt första brev av den 15 oktober 1998 till D'Haen, enhetschef vid GD IX med ansvar för anordnandet av detta uttagningsprov, begärde du att institutionen skulle vidta åtgärder för att du skulle kunna ge ditt barn den hjälp som behövs. Ni angav att särskilda bestämmelser för denna typ av situation fanns i de flesta av medlemsstaternas arbetsrätt. Ni upprepade denna begäran genom en skrivelse av den 16 december 1998.
I kommissionens svar av den 13 januari 1999 förklarades att Era krav inte kunde tillgodoses eftersom de begärda anläggningarna inte hade förutsetts i planeringen av konkurrensförfarandet KOM/A/12/98. I en skrivelse av den 21 januari 1999 begärde ni att detta beslut skulle omprövas på grund av att det inte respekterade principen om lika möjligheter för kvinnor och män. Till stöd för er begäran citerade ni flera dokument som kommissionen hade godkänt, såsom kommissionens handbok om lika möjligheter för kvinnor och män, rådets resolution av den 21 maj 1991 och till och med bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov KOM/A/12/98.
Den 22 januari 1999 vidarebefordrade jag ert klagomål till Europeiska kommissionens ordförande med en begäran om synpunkter senast i slutet av april 1999.
Efter Europeiska ombudsmannens ingripande gick kommissionen med på din begäran. Institutionen informerade er den 3 februari 1999 om att ert barn, tillsammans med en tredje person, kunde stanna vid ingången till byggnaden medan proven skulle äga rum. Under pausen i testet tillät kommissionen dig att mata honom.
Ni informerade ombudsmannen om dessa arrangemang per fax av den 8 februari 1999 och uppgav att situationen hade lösts på ett tillfredsställande sätt. Dessutom uttryckte du din tacksamhet till ombudsmannen för hans agerande.
Den 28 april bekräftade kommissionen den information som ni redan hade lämnat och jag vidarebefordrade denna information till er den 6 maj 1999. Jag har inte fått några ytterligare kommentarer från dig.
Ombudsmannen drar slutsatsen att ärendet har avgjorts av Europeiska kommissionen till klagandens belåtenhet.
Mot denna bakgrund beslutar Europeiska ombudsmannen därför att avsluta ärendet.
Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.
Med vänlig hälsning
Jacob Söderman