Bakgrunden till klagomålet

1. Klagomålet avser tillämpningen av behörighetskriterierna i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/182/10, som gällde industriell ekonomi. Klaganden fick inte delta i uttagningsprovet i fråga eftersom uttagningskommittén inte ansåg att han hade minst åtta års "arbetslivserfarenhet av ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi", vilket krävs enligt meddelandet om uttagningsprov.

2. Klaganden begärde att beslutet att inte ge honom tillträde till uttagningsprovet skulle omprövas. I sitt svar bekräftade uttagningskommittén sitt ursprungliga beslut och hävdade att hans två års arbetslivserfarenhet vid företag x inte kunde räknas som relevant. Klaganden skrev på nytt till Epso och lade fram ett antal argument och relevanta handlingar till stöd för sitt påstående att han hade tillräcklig relevant arbetslivserfarenhet. I sitt svar av den 3 november 2010 klargjorde uttagningskommittén sin ståndpunkt och upprepade sitt beslut att inte låta klaganden delta i uttagningsprovet.

Föremålet för utredningen

3. I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att Epsos utvärdering av hans yrkeserfarenhet var behäftad med ett antal oegentligheter.

4. Till stöd för sitt påstående hävdade klaganden följande:

a) Uttagningskommittén har varit föremål för intressekonflikter.

b) Den bristfälliga hanteringen av förfarandena har inverkat negativt på hans arbetsliv.

c) Det fanns inga väldefinierade kriterier för utvärdering av yrkeserfarenhet.

d) hans rätt att få sin ansökan prövad på ett oberoende sätt har inte respekterats,

e) Uttagningskommittén tolkade sina egna regler på ett felaktigt och opportunistiskt sätt.

f) han har fått en rad motstridiga uppgifter om urvalsförfarandet, och

g) De sökande diskriminerades utan någon objektiv grund.

5. Klaganden hävdade att Epso antingen borde ge honom tillträde till uttagningsprovet eller ogiltigförklara hela urvalsförfarandet.

Utredningen

6. Ombudsmannen bad Epso att avge ett yttrande om klagomålet senast den 31 augusti 2011. Yttrandet översändes till klaganden, som inkom med sina synpunkter den 28 september 2011.

Ombudsmannens analys och slutsatser

Inledande anmärkning

7. I sitt yttrande angav Epso att en uttagningskommitté ansvarar för att avgöra om de sökande uppfyller de särskilda villkor som anges i meddelandet om uttagningsprov och för att bedöma de sökandes prestationer mot bakgrund av de villkor som anges i meddelandet. Uttagningskommittén är ensam ansvarig för de beslut som fattas i detta sammanhang. Epso ansvarar endast för anordnandet av uttagningsprovet, det vill säga för de etapper som sträcker sig från utarbetandet av meddelandet om uttagningsprov till avslutandet av uttagningsprovet. Eftersom uttagningskommittéerna inte har något eget sekretariat ger Epso dem administrativt, logistiskt och it-relaterat stöd. Epso hävdade att denna åtskillnad är mycket viktig eftersom den innebär att Epso inte har samma beslutanderätt och därmed samma ansvar som en uttagningskommitté.

8. När det gäller ovanstående anmärkningar hänvisar ombudsmannen till sin analys i beslutet i ärende 2497/2010/FOR [1]. I det beslutet påpekade han att Europeiska ombudsmannen har befogenhet att ta emot klagomål om administrativa missförhållanden i verksamheten vid alla EU:s institutioner, organ och byråer (med undantag för domstolen när den utövar sin dömande roll). Termerna "institutioner", "organ", "kontor" och "byråer" är allomfattande. Varje enhet som omfattas av unionens institutionella ram, det vill säga en enhet som inrättats genom fördragen eller genom en akt som antagits för att genomföra fördragen, kan således inte undgå ombudsmannens kontroll i frågor som rör påstådda fall av administrativa missförhållanden.

9. Om en befintlig institution, ett befintligt organ eller en befintlig byrå inrättar funktionella enheter inom sin egen organisationsstruktur, kommer alla påstådda fall av administrativa missförhållanden vid dessa funktionella enheter att tillskrivas den institution, det organ eller den byrå som de utgör en del av. Sådana funktionella enheter kan inte anses utgöra separata ”institutioner, organ eller byråer” i den mening som avses i artikel 228 i EUF-fördraget. Alternativt, om en separat enhet inrättas inom EU:s institutionella ram genom en akt som antagits för att genomföra fördragen, kommer denna enhet att bli föremål för granskning av ombudsmannen för eventuella påstådda fall av administrativa missförhållanden.

10. På grundval av ovanstående konstaterar ombudsmannen att om Epso skulle anse att den inte är behörig att svara på vissa påståenden som är föremål för en undersökning som utförs av ombudsmannen på grund av att sådana påståenden rör uttagningskommitténs verksamhet, bör den be uttagningskommittén i fråga att svara direkt till ombudsmannen. Om uttagningskommittén vägrar att svara ombudsmannen via Epso bör Epso informera ombudsmannen om detta. I enlighet med sina befogenheter enligt artikel 228 i EUF-fördraget kommer ombudsmannen sedan att vända sig direkt till uttagningskommittén med sin undersökning.

A. Påstådda oegentligheter vid bedömningen av yrkeserfarenhet

Argument som framförts till ombudsmannen

Intressekonflikter

11. Vid den tidpunkt då klaganden ansökte om det aktuella uttagningsprovet arbetade han som tillfälligt anställd vid kommissionen. Enligt klaganden arbetade han och sju andra sökande i samma grupp som ordföranden och en annan ledamot av uttagningskommittén. Två andra ledamöter i uttagningskommittén var tidigare kollegor till klaganden. Enligt klaganden hade dessa ledamöter i uttagningskommittén band med några av de sökande, vilket gick utöver arbetet. Han hävdade därför att uttagningskommittén var föremål för intressekonflikter. Han gjorde vidare gällande att det var mycket sannolikt att sökande med objektivt sett mindre erfarenhet än han själv inbjöds att delta i uttagningsprovet och att detta kunde tyda på bristande opartiskhet.

12. Epso hävdade att uttagningskommittén hade tillsatts och inrättats i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. För allmänna uttagningsprov som är gemensamma för två eller flera institutioner består uttagningskommittén av en ordförande, ett antal ledamöter som utses av tillsättningsmyndigheten och ett antal ledamöter som utses genom överenskommelse mellan institutionernas personalkommittéer. Detta säkerställer lika representation och objektiv bedömning. Kraven på medlemmarnas behörighetsområden varierar beroende på de särskilda omständigheterna för varje uttagningsprov.

13. Enligt Epso var syftet med det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/182/10 att upprätta en reservlista för att tillsätta lediga tjänster vid EU:s institutioner, särskilt rådet och kommissionen. Det område som omfattades av den öppna konkurrensen var industriell ekonomi i den form den tillämpades vid genomförandet av EU:s konkurrenspolitik. För uttagningsprov, t.ex. det aktuella, som bygger på meriter och prov, ansvarar uttagningskommittén för att bedöma om varje sökandes kvalifikationer och/eller yrkeserfarenhet motsvarar den nivå som krävs enligt tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov. Även om uttagningskommittén är bunden av ordalydelsen i det offentliggjorda meddelandet om uttagningsprov har den ett stort utrymme för skönsmässig bedömning.

14. Epso hävdade att vissa medlemmar av uttagningskommittén, med tanke på det särskilda området för allmänt uttagningsprov EPSO/AD/182/10, även innehade tjänster vid avdelningar vars arbete rörde det område som uttagningsprovet omfattade och kan ha haft yrkesmässiga förbindelser med vissa sökande. Enligt Epso framgår det av EU-domstolens praxis att förekomsten av yrkesmässiga relationer mellan en tjänsteman och en tredje man i princip inte innebär att tjänstemannens oavhängighet försämras, eller förefaller försämras, när tjänstemannen ska avgöra en fråga där denne tredje man är inblandad. Epso hänvisade till mål T-100/04, Giannini mot kommissionen [2], i vilket (dåvarande) förstainstansrätten fann att en intressekonflikt endast föreligger i en situation där en tjänsteman i sin tjänsteutövning ska besluta om handläggningen eller utgången av en fråga där han eller hon har ett personligt intresse som kan inverka menligt på hans eller hennes oberoende i den mening som avses i artikel 11a i tjänsteföreskrifterna. I det aktuella fallet fann tribunalen att den omständigheten att en ledamot av uttagningskommittén deltar i bedömningen av en sökande som arbetar eller har arbetat vid samma enhet eller direktorat som denna ledamot av uttagningskommittén inte i sig innebär att ledamoten kommer att fatta beslut i en fråga vars handläggning eller resultat han eller hon har ett personligt intresse av som kan inverka menligt på hans eller hennes oberoende. Tribunalen preciserade därefter att principen om att uttagningskommittén ska vara opartisk innebär att en ledamot av uttagningskommittén är skyldig att avstå från att delta i bedömningen av en sökande när det finns en direkt koppling mellan ledamoten av uttagningskommittén och denna sökande.

15. Epso angav att personaldomstolen har tolkat arten av detta direkta samband och begreppet opartiskhet i mål F-16/07, Dragoman mot kommissionen [3], där den angav att den omständigheten att en ledamot av uttagningskommittén är personligen bekant med en av de sökande inte nödvändigtvis innebär att ledamoten kommer att vara partisk till förmån för den sökande. Enligt tribunalen är ett sådant förhållande inte i sig tillräckligt för att visa att en ledamot i uttagningskommittén har ett personligt intresse som kan äventyra hans eller hennes opartiskhet. Tribunalen preciserade vidare att ett krav på att en ledamot i en uttagningskommitté inte ska ha någon anknytning till de sökande skulle göra det extremt svårt, för att inte säga praktiskt taget omöjligt, att hitta personer som kan sitta i en uttagningskommitté på vissa specialiserade områden.

16. Epso påpekade att ledamöterna i uttagningskommittén måste anmäla en potentiell intressekonflikt. För att säkerställa en opartisk prövning av ansökningarna angav Epso vidare att de ansökningar som den vidarebefordrade till uttagningskommittén endast innehöll sökandenas referensnummer. Ledamöter i uttagningskommittén som hade anmält en potentiell intressekonflikt med en sökande var inte heller skyldiga att pröva dessa ansökningar. Epso hävdade att EU-domstolens rättspraxis har slagit fast att begreppet ”intressekonflikt” omfattar alla situationer, såsom familjeband till en sökande, i vid bemärkelse, ekonomiska band, rättsliga förfaranden eller ett underordnat förhållande till en sökande, vilket skulle kunna försämra uttagningskommitténs ledamöters oberoende i deras tjänsteutövning. Ledamöterna i uttagningskommittén ska, innan de tillträder sitt uppdrag, underteckna ett sekretessmeddelande där de bland annat uppmärksammas på att nämndens arbete är oberoende och opartiskt. I det aktuella uttagningsprovet undertecknades detta sekretessmeddelande i vederbörlig ordning av varje ledamot i uttagningskommittén.

17. I sina synpunkter på Epsos yttrande hävdade klaganden att den rättspraxis som Epso hänvisade till är irrelevant. Enligt klaganden hade minst fem ledamöter i uttagningskommittén personliga och yrkesmässiga relationer med minst 10 av de färre än 40 sökande som valdes ut i det preliminära urvalsförfarandet och med minst 4 av de 13 sökande som slutligen valdes ut. Klaganden anser att detta utgör en systematisk brist på oberoende. Denna brist på oberoende gäller dessutom inte bara en av uttagningskommitténs ledamöter i förhållande till en av sökandena, vilket var fallet i de fall som Epso hänvisade till.

18. Klaganden hävdade vidare att det faktum att sekretessavtal undertecknades av medlemmarna i uttagningskommittén är irrelevant eftersom det verkar som om dessa avtal inte respekterades. När det gäller förklaringarna om intressekonflikter hävdade klaganden att Epso antingen inte beaktade dem eller att de inte var sanningsenliga, med tanke på de många personliga banden mellan de sökande och uttagningskommitténs ledamöter.

19. Enligt klaganden uppgav de ledamöter i uttagningskommittén som han talade med att Epso i det aktuella uttagningsprovet var ”paranoid” i frågan om intressekonflikter. Därför gav den två oberoende externa ledamöter i uttagningskommittén i uppdrag att övervaka urvalsförfarandet. Såsom förklaras i punkt 29 nedan hade detta emellertid en negativ inverkan på uttagningskommitténs ledamöters frihet att uttrycka sin åsikt om relevansen av klagandens erfarenhet. Den systematiska bristen på oberoende ledde således till en negativ partiskhet och missförhållanden i förhållande till klaganden.

20. Klaganden hävdade vidare att användningen av referensnummer för att representera kandidater endast gav en falsk känsla av frihet från eventuella snedvridningar. Denna praxis kan utgöra god förvaltning när det gäller att säkerställa opartiskhet vid granskningen av de sökandes skriftliga arbete. I det skede av uttagningsprovet som inbegrep "urval på grundval av meriter" var ledamöterna i uttagningskommittén emellertid tvungna att granska de sökandes yrkeshistoria, som de ofta kände mycket väl personligen. Informationen om kandidaternas kvalifikationer avslöjade i själva verket exakt vilka de var.

Arbetslivet påverkas negativt av dålig hantering av förfaranden

21. Enligt klaganden väckte den omständigheten att han klagade till Epso över beslutet att inte låta honom delta i uttagningsprovet mycket allvarliga känslor av förbittring hos uttagningskommitténs ledamöter och gjorde hans dagliga arbetsliv mycket obehagligt. Klaganden informerade senare ombudsmannen om att han hade tvingats avgå från sin tjänst vid kommissionen på grund av det oprofessionella och oacceptabla sätt på vilket han hade behandlats av kommissionen i samband med det aktuella urvalsförfarandet. Klaganden hävdade därför att den bristfälliga hanteringen av förfarandena hade en negativ inverkan på hans arbetsliv.

22. Epso gjorde gällande att uttagningsprovet i fråga genomfördes helt i enlighet med bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov och att arbetsordningen följdes och tillämpades lika på alla sökande utan åtskillnad. Epso ansåg därför att förfarandet hade hanterats korrekt.

23. I sitt yttrande hävdade klaganden att Epso enligt hans mening inte hade tagit upp det faktum att det sätt på vilket uttagningsprovet och överklagandeförfarandet hade organiserats hade orsakat honom stor personlig skada, eftersom det försatte honom i en situation där han var tvungen att hävda att hans kollegor hade bedömt hans yrkeserfarenhet felaktigt. Klaganden skrev bland annat till kommissionsledamot Sefkovic om hur tävlingen hade organiserats. Av kommissionsledamotens svar framgick det tydligt att Sefkovic ansåg att klaganden hade en negativ inställning till sina tidigare kolleger som tjänstgjorde i uttagningskommittén. Klaganden hävdade att detta inte är sant. Han har faktiskt en mycket god uppfattning om det arbete som utförs av hans kolleger vid kommissionen. Han anser emellertid att kommissionsledamotens uttalande visar allvaret i problemet med hur uttagningsprovet förvaltades.

Utvärderingskriterier

24. Enligt klaganden borde det ha funnits tydligt definierade kriterier för att fastställa relevant yrkeserfarenhet. I stället hävdade han att uttagningskommittén var tvungen att utföra en typ av övning med”motiveringsregel”.

25. Epso påpekade att de sökande enligt meddelandet om uttagningsprov måste ha

”Minst åtta års arbetslivserfarenhet av ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. Expertområden bör omfatta tillämpning av toppmodern teori och kvantitativ empirisk analys.

Denna arbetslivserfarenhet är endast relevant om den har förvärvats efter erhållandet av det examensbevis som ger tillträde till uttagningsprovet.

En doktorsexamen i ett relaterat ämne inom ekonomi som erhållits under heltidsstudier kan beaktas för en period på högst 3 år. Om den sökande erhållit doktorsexamen på mindre än 3 år, kommer endast den faktiska varaktigheten av studierna räknas.

Perioder av vidareutbildning som har samband med den erforderliga specialiseringen och som har genomförts sedan den erforderliga examen erhölls kan beaktas för en period på upp till ett år.”

26. Epso förklarade att uttagningskommittén först granskade de särskilda tillträdesvillkoren för varje inkommen ansökan. När det gäller klagandens ansökan konstaterade uttagningskommittén att han inte hade den yrkeserfarenhet på åtta år inom ekonomisk analys som krävdes efter att ha erhållit det examensbevis som gav tillträde till uttagningsprovet. Den period som klaganden arbetade på företag x kunde inte beaktas som yrkeserfarenhet. Karaktären på de uppgifter som klaganden beskriver i sitt elektroniska ansökningsformulär – samordning av försäljningsverksamhet, förhandlingar, utarbetande av anbudssvar, rådgivning till kunder i it-frågor – motsvarar inte de särskilda kraven i meddelandet om konkurrens, nämligen ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken och/eller industriell ekonomi. Uttagningskommittén kunde därför inte beakta denna period.

27. I sina synpunkter på Epsos yttrande hävdade klaganden att Epso hade underlåtit att förklara de kriterier som uttagningskommittén använde för att dra slutsatsen att hans erfarenhet inte var relevant. Epsos svar på hans klagomål, som grundade sig på materiella argument, bestod helt enkelt av ett enradigt argument, i vilket det i själva verket angavs att hans erfarenhet inte ansågs relevant eftersom den inte var relevant. Epso vidhöll denna argumentation i sitt yttrande till ombudsmannen. Ett sådant uttalande utgör emellertid inte en förklaring till varför hans erfarenhet inte var relevant.

28. Enligt klaganden tillämpades dessutom olika kriterier på olika sökande. Med tanke på yrkeserfarenheten hos vissa av de sökande, av vilka många klaganden känner till mycket väl, står det klart att uttagningskommittén inte alltid har tolkat frasen ”med anknytning till ekonomisk analys ...” strikt. I vissa fall tolkades frasen som tillämplig på erfarenhet som var "något" relaterad till ekonomisk analys och/eller industriell organisation. I hans fall tolkades dock kravet på yrkeserfarenhet restriktivt. En sådan slutsats stöds av det faktum att Epso i sitt yttrande uppgav att klagandens erfarenhet vid företag x inte kunde anses vara relevant eftersom den ”inte hade förvärvats vid ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken ...”(klagandens understrykning). Kriteriet för att bedöma den klagandes yrkeserfarenhet var därför inte att den måste vara ”relaterad till ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken ...”(klagandens understrykning), utan att den måste ha förvärvats just ”inom ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken ...”. Klaganden hävdade också att mycket likartade eller identiska kriterier hade tillämpats annorlunda än hans erfarenhet av ett tidigare rekryteringsförfarande för samma tjänst och lönegrad.

29. Enligt klaganden gav fyra ledamöter i uttagningskommittén honom informellt information om vad som gick fel i hans fall. Enligt dessa fyra ledamöter hävdade två andra ledamöter att klagandens erfarenhet inte var relevant. Ett antal ledamöter i uttagningskommittén som visste hur värdefull hans erfarenhet vid företag x hade varit för den ekonomiska analysen av konkurrenspolitiken argumenterade mot denna bedömning, men var rädda för att de genom att insistera skulle riskera att anklagas för partiskhet. De sa att han borde ha lagt till en abstrakt mening i sin ansökan om sina uppgifter på företag x, till exempel "att göra statistisk analys, analysera konkurrens". Klaganden anser att sådana uppgifter är underförstådda i allt ledningsarbete på hög nivå. Han förklarade också relevansen av sin erfarenhet i skrivelsen med skälen till ansökan, som ingick i webbansökan.

Oberoende granskning

30. Klaganden ansåg inte att det var lämpligt att hans begäran om omprövning av beslutet att inte låta honom delta i uttagningsprovet behandlades av samma personer som fattade det ursprungliga beslutet. Klaganden hävdade därför att hans rätt till en oberoende prövning av hans ansökan inte hade respekterats.

31. Enligt Epso respekterades klagandens rätt till omprövning. Epso påpekade att i enlighet med de bestämmelser som offentliggjorts i handledningen för allmänna uttagningsprov [4], som utgör en integrerad del av meddelandet om uttagningsprov, utfördes granskningen av uttagningskommittén, det vill säga av det kollegiala organ som också är det enda organ som har befogenhet att avgöra huruvida en sökande uppfyller de särskilda villkoren för ett uttagningsprov.

32. Epso angav vidare att de sökande enligt bestämmelserna i handledningen kan lämna in en begäran om omprövning i vissa fall, nämligen när Epso inte har följt bestämmelserna för uttagningsförfarandet eller när uttagningskommittén inte har följt bestämmelserna för dess arbete. I enlighet med dessa bestämmelser granskade uttagningskommittén noggrant alla begäranden om omprövning, inklusive den som lämnats in av den klagande. Det var först efter att ha tagit del av och analyserat alla uppgifter och argument som den hade mottagit som den bad Epso att vidarebefordra sina slutsatser till de berörda sökandena. Epso påpekade dock att det visserligen är möjligt att begära omprövning av ett beslut, men att detta inte innebär att uttagningskommittén är skyldig att ändra ett beslut som redan har fattats. Uttagningskommittén är skyldig att ta del av de argument som framförts av den sökande och att ompröva ansökan mot bakgrund av begäran. Det ankommer emellertid uteslutande på uttagningskommittén att, inom ramen för det stora utrymme för skönsmässig bedömning som den har enligt rättspraxis, på grundval av de uppgifter som den har tillgång till avgöra huruvida de särskilda tillträdesvillkoren är uppfyllda.

Tolkning av bestämmelser

33. Enligt klaganden ansåg uttagningskommittén att den inte kunde beakta de bevis som han hade lagt fram när han begärde omprövning. Klaganden hävdade dock att man för att kunna överklaga måste kunna lägga fram argument och bevis. Enligt klaganden innehöll hans inlagor inga nya fakta, utan endast förklaringar till varför hans erfarenhet var relevant. Han gjorde därför gällande att uttagningskommittén, genom att inte beakta den bevisning som han hade lagt fram när han ingav sin begäran om omprövning, hade tolkat sina egna regler på ett felaktigt och opportunistiskt sätt.

34. Enligt Epso granskades endast webbansökningarna, och inte de styrkande handlingarna, i detta skede av uttagningsprovet. På grundval av den information som klaganden lämnat i sin ansökan ansåg uttagningskommittén att endast erfarenhet som var tillräckligt nära knuten till det specifika området för uttagningsprovet kunde betraktas som relevant erfarenhet. I detta avseende grundade uttagningskommittén sitt beslut på bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov, som utgör den enda rättsliga ramen för uttagningsprovet. Även om referenserna hade beaktats i detta skede skulle detta inte ha ändrat nämndens beslut, eftersom den huvudsakliga verksamhet som den sökande hade bedrivit vid företag x inte motsvarar de kriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov.

35. I sina synpunkter hävdade klaganden att de oberoende förklaringar och bevis som han lämnat till stöd för relevansen av sin erfarenhet från företag x bör anses vara mer tillförlitliga än de förklaringar som andra sökande lämnat i sin egen karakterisering av sin erfarenhet. Uttagningskommittén ansåg dock att de självbedömningar som andra sökande lämnat avseende relevansen av deras yrkeserfarenhet var mer relevanta än de oberoende bedömningar som gjorts av personer med vilka klaganden utfört en analys av uttagningsproven under minst tre år. Klaganden påpekade att en kandidat kan skriva vad han eller hon vill i ansökningsformuläret.

36. Enligt klaganden syftade hans förklaringar och bevis till att informera uttagningskommittén om dess felaktiga bedömning. Dessa bevis ignorerades dock helt. Han uppgav att Epsos argument att bevisningen inte kunde beaktas eftersom den inte ingick i klagandens ursprungliga ansökan endast gäller den ursprungliga bedömningen. Det gäller inte överklagande- eller omprövningsförfarandet. Klaganden hävdade att han borde kunna lägga fram sådana nya argument i överklagande- eller omprövningsförfarandet. Han hävdade också att det faktum att uttagningskommitténs ordförande i ett e-postmeddelande av den 1 december 2010 berättade för honom att han "också skulle bli arg och frustrerad om [han] befann sig i [klagandens] situation", är ett starkt tecken på att något gick fel vid bedömningen av hans ansökan.

Motstridiga påståenden

37. Klaganden uppgav att hans erfarenhet inte ansågs vara relevant för uttagningsprovet i fråga, vilket krävde arbetslivserfarenhet med anknytning till ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. Uttagningskommittén ifrågasatte emellertid inte relevansen av hans erfarenhet som tillfälligt anställd vid kommissionen för att utföra sina uppgifter, vilka omfattade ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och industriell ekonomi. Han hävdade därför att uttalandena om urvalsförfarandet var motstridiga.

38. Klaganden ansåg att Epso i sitt yttrande till ombudsmannen vidhöll den ologiska förklaringen att erfarenheten från företag x var 1) relevant för hans ställning som tillfälligt anställd vid kommissionen och 2) inte relevant för uttagningsprovet i fråga.

Diskriminering

39. Klaganden hävdade att de sökande diskriminerades utan någon objektiv grund. Detta argument utvecklades i en styrkande handling som lämnades in till ombudsmannen, där klaganden uppgav att ”[e]n sökande kan ha sju år, elva månader och 29 dagars relevant erfarenhet, men kommer att uteslutas från att delta i uttagningsprovet, medan en annan sökande med en dag mer erfarenhet kommer att tillåtas att delta. En sådan diskriminering motiveras inte av att en av kandidaterna har mer erfarenhet - eftersom det inte finns något meningsfullt sätt att argumentera för detta".

40. Epso angav i sitt yttrande att diskriminering uppstår när identiska eller likvärdiga situationer eller prestationer behandlas olika eller på ett omotiverat sätt. I det aktuella uttagningsprovet tillämpades samma kriterier för att pröva ansökningarna på samtliga sökande. Dessa kriterier offentliggjordes i meddelandet om uttagningsprov, vars huvudsakliga funktion är att ge de intresserade så exakta uppgifter som möjligt om kravens art så att de kan bedöma om de ska ansöka om att få delta i uttagningsprovet eller inte.

41. Epso angav att tillsättningsmyndigheten, för att iaktta artiklarna 27 och 29 i tjänsteföreskrifterna, vilka syftar till att säkerställa att tjänstemännens tjänster håller högsta standard, hade rätt att kräva att de sökande hade minst ett antal års yrkeserfarenhet inom tidsfristen för att lämna in ansökningar till det aktuella uttagningsprovet. Detta utgör inte ett åsidosättande av principen om icke-diskriminering.

42. I sina synpunkter på Epsos yttrande lade klaganden fram möjliga scenarier för de sökandes yrkeserfarenhet och drog slutsatsen att uttagningskommittén borde ha viktat relevansen av varje arbetslivserfarenhetsperiod för varje sökande. Enligt klaganden står det klart att hans erfarenhet vid företag x ”viktades till noll relevans” av uttagningskommittén, vilket enligt honom står i stark motsättning till Epsos påstående att denna erfarenhet var relevant för att han skulle kunna utföra sina uppgifter som tillfälligt anställd vid kommissionen.

43. Enligt klaganden kan det inte bevisas att en kandidat med 7 års, 11 månaders och 30 dagars erfarenhet på något meningsfullt sätt skiljer sig från en kandidat med exakt 8 års erfarenhet. Att utesluta den person som bara har en dag mindre erfarenhet innebär enligt klaganden att behandla likvärdiga situationer olika.

Ombudsmannens bedömning

Intressekonflikter

44. Ombudsmannen noterar att enligt artikel 11a.1 i tjänsteföreskrifterna och EU:s rättspraxis föreligger en intressekonflikt endast i en situation där en tjänsteman i sin tjänsteutövning uppmanas att besluta om hanteringen eller resultatet av en fråga där han eller hon har ett personligt intresse. Det faktum att en ledamot av uttagningskommittén arbetar eller har arbetat i samma direktorat eller enhet som en sökande innebär inte i sig att ledamoten ska besluta om handläggningen eller resultatet av ett ärende där han eller hon har ett personligt intresse som kan påverka hans eller hennes oberoende [5]. Personaldomstolen har klargjort att det faktum att en ledamot i uttagningskommittén är personligen bekant med en sökande inte i sig är tillräckligt för att visa att ledamoten har ett sådant personligt intresse, i synnerhet ett familjeintresse eller ett ekonomiskt intresse, som kan påverka hans eller hennes oberoende [6].

45. Klaganden hävdade att ovannämnda rättspraxis inte är relevant för det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/182/10, eftersom han ansåg att detta uttagningsprov var behäftat med en systematisk brist på oberoende med tanke på de ”påfallande personliga banden” mellan uttagningskommitténs ledamöter och de sökande. Det förefaller som om de aktuella kopplingarna avser det faktum att flera av uttagningskommitténs ledamöter arbetar eller har arbetat med, eller är personligen bekanta med, flera av de sökande. Ombudsmannen anser att varje sådan ”koppling” mellan en ledamot i uttagningskommittén och en sökande måste granskas för sig och för sig. Enbart den omständigheten att uttagningskommitténs ledamöter arbetar med flera sökande innebär inte i sig att de har ett personligt intresse av att ge en viss sökande en fördel.

46. Ombudsmannen understryker att för att inte vara partisk får ledamöter i uttagningskommittén som känner till en eller flera av de sökande, genom arbete eller på personlig basis, endast ta hänsyn till information om dessa sökande som finns i ansökningshandlingarna för uttagningsprovet. Ledamöterna i uttagningskommittén får inte ta hänsyn till uppgifter som erhållits utanför uttagningsprovet. I förevarande fall innebär detta att även om vissa ledamöter i uttagningskommittén, på grund av sitt arbetsförhållande med klaganden, kände till att hans erfarenhet vid företag x faktiskt avsåg ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken och/eller industriell ekonomi, var de förbjudna att beakta denna kunskap vid bedömningen av klagandens ansökan mot bakgrund av behörighetskriterierna för uttagningsprovet. Ombudsmannen anser att uttagningskommitténs åsidosättande av sådan information, som erhållits genom personliga relationer med klaganden, inte utgör en negativ partiskhet gentemot honom, vilket klaganden hävdade. Tvärtom utgör det en korrekt tillämpning av tjänsteföreskrifterna och meddelandet om uttagningsprov.

47. Ombudsmannen är medveten om att användningen av referensnummer för att företräda de sökande inte nödvändigtvis garanterar de sökandes anonymitet i tillträdesskedet av uttagningsprovet, under vilket uttagningskommittén kontrollerar den information som lämnas om t.ex. yrkeserfarenhet. Ombudsmannen anser dock inte att detta är ett problem i sig, så länge det inte föreligger någon intressekonflikt eller partiskhet i förhållande till kandidaterna.

48. Ombudsmannen anser således inte att klaganden har lagt fram några konkreta bevis som tyder på att någon av uttagningskommitténs ledamöter hade ett personligt intresse, såsom ett familjeintresse eller ett ekonomiskt intresse, av att säkerställa att vissa sökande lyckades i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/182/10. Ombudsmannen anser inte heller att klaganden har lagt fram bevis till stöd för sina argument i) att uttagningskommittén var partisk eftersom sökande med mindre än åtta års relevant erfarenhet tilläts delta i uttagningsprovet och ii) att detta behörighetskriterium tolkades på olika sätt med avseende på olika sökande. På grundval av ovanstående finner ombudsmannen därför inte att uttagningskommittén var partisk eller utsatt för intressekonflikter.

Utvärderingskriterier

49. Ombudsmannen noterar att det i det relevanta meddelandet om uttagningsprov anges att de sökande, för att kunna delta i uttagningsprovet, måste uppfylla vissa villkor, bland annat särskilda villkor avseende yrkeserfarenhet. De sökande måste ha minst åtta års arbetslivserfarenhet av ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. Expertområden bör omfatta tillämpning av toppmodern teori och kvantitativ empirisk analys"[7]. När det gäller tillträde till uttagningsprovet anges i meddelandet att ”[d]en information som lämnas i din webbansökan kommer att kontrolleras mot de allmänna och särskilda villkoren för att identifiera de sökande som uppfyller behörighetskraven för uttagningsprovet”[8].

50. Ombudsmannen noterar således att de sökande, för att kunna anses vara behöriga att delta i uttagningsprovet, i sina webbansökningar måste lämna information som visar att de hade den arbetslivserfarenhet som krävs, både när det gäller år och kompetensområde. Det framgår av tillkännagivandet att inga andra uppgifter skulle beaktas vid tillträdet till uttagningsprovet. Det är sant, som klaganden hävdade, att kandidaterna kunde skriva "vad de ville" i ansökningsformuläret. De uppgifter som de sökande lämnade i sina webbansökningar kontrollerades dock i ett senare skede av uttagningsprovet. Om det slutligen visade sig att de uppgifter som lämnats inte styrktes av relevanta styrkande handlingar, skulle den sökande ha uteslutits från vidare deltagande i uttagningsprovet [9].

51. I sitt beslut om avslag på klagandens ansökan uppgav uttagningskommittén att klaganden inte hade den nödvändiga åttaåriga arbetslivserfarenheten med anknytning till ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. Som svar på klagandens begäran om omprövning lämnade uttagningskommittén en mer detaljerad motivering genom att ange följande: "[p] notera att uttagningskommittén inte ifrågasätter relevansen av din erfarenhet vid [företag x] för att utföra dina nuvarande uppgifter inom [kommissionen]. I överensstämmelse med utvärderingen av alla ansökningar som mottagits i samband med detta särskilda uttagningsprov kunde uttagningskommittén emellertid inte räkna de två årens erfarenhet vid [företag x] som relevant, eftersom de inte erhölls på ett område med anknytning till ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi"[10].

52. Enligt Epso beskrev klaganden i sin webbansökan arten av sina uppgifter vid företag x som att de bestod av samordning av försäljningsverksamhet, förhandlingar, utarbetande av anbudssvar och samråd med kunder om it-frågor. Ombudsmannen noterar att klaganden inte har ifrågasatt att detta var den beskrivning han gav i sin ansökan.

53. När det gäller uttagningskommitténs beslut att inte tillåta den klagande att delta i uttagningsprovet på grund av brist på relevant arbetslivserfarenhet understryker ombudsmannen för det första att uttagningskommittén enligt EU-domstolens fasta rättspraxis har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av de sökandes kunskaper och förmåga i ett urvalsförfarande. Denna bedömning kan endast prövas av unionsdomstolen om de regler som styr uttagningskommitténs arbete har överträtts eller om bedömningen är behäftad med ett uppenbart fel [11].

54. På grundval av formuleringen av meddelandet om uttagningsprov och klagandens beskrivning av sina uppgifter vid företag x finner ombudsmannen inte att uttagningskommittén gjorde någon uppenbart oriktig bedömning när den drog slutsatsen att de uppgifter som klaganden lämnat i sin webbansökan inte visade att de erfarenheter som gjorts vid företag x hade samband med ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. I detta avseende anser ombudsmannen att kriterierna för att fastställa relevant arbetslivserfarenhet var tillräckligt väl definierade i meddelandet om uttagningsprov och att uttagningskommittén tillämpade dessa kriterier inom sitt utrymme för skönsmässig bedömning.

Motstridiga påståenden

55. Ombudsmannen medger att erfarenheten i fråga i själva verket kan ha samband med ekonomisk analys inom konkurrenspolitiken och/eller industriell ekonomi. Detta bekräftades av uttagningskommittén i dess svar på klagandens begäran om omprövning av dess beslut, när den skrev att den inte ifrågasatte relevansen av klagandens erfarenhet vid företag x för utförandet av hans uppgifter som tillfälligt anställd vid kommissionen. Denna erfarenhet, såsom den beskrivs av klaganden, visade dock inte att den var kopplad till ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi. I enlighet med bestämmelserna i tillkännagivandet (se punkterna 49 och 50 ovan) kunde denna erfarenhet följaktligen inte beaktas. Ombudsmannen anser därför inte att uttalandena om urvalsförfarandet var motsägelsefulla.

Tolkning av bestämmelser

56. Ombudsmannen noterar klagandens argument att bevisningen om relevansen av hans erfarenhet vid företag x bör beaktas, eftersom man i ett överklagande måste kunna lägga fram argument och bevisning. Enligt klaganden innehöll hans inlagor inga nya fakta, utan endast förklaringar till varför hans erfarenhet var relevant. I detta avseende upprepar ombudsmannen ovanstående slutsats att förklaringen som visar att viss yrkeserfarenhet var relevant, dvs. att den rörde ekonomisk analys inom konkurrenspolitik och/eller industriell ekonomi, nödvändigtvis måste tillhandahållas i onlineapplikationen. När en sökande begär en omprövning av uttagningskommitténs bedömning av relevansen av hans eller hennes yrkeserfarenhet kan han eller hon lägga fram argument som motiverar varför han eller hon anser att de uppgifter som lämnats i webbansökan är tillräckliga för att visa att erfarenheten var relevant. Uttagningskommittén får emellertid inte beakta några ytterligare förklaringar som visar varför denna erfarenhet var relevant. Ombudsmannen anser därför inte att uttagningskommittén tolkade de tillämpliga reglerna på ett ”felaktigt och opportunistiskt sätt” när den inte beaktade ovannämnda bevis när den behandlade klagandens begäran om omprövning.

Diskriminering

57. Ombudsmannen anser att det är lämpligt och rimligt att den institution som utfärdar meddelandet om uttagningsprov fastställer ett minsta antal års yrkeserfarenhet, som kan variera beroende på rekryteringsgrad, som ett behörighetskriterium för att delta i vissa allmänna uttagningsprov. För att säkerställa att meddelandet om uttagningsprov uppfyller sitt mål att informera potentiella sökande så exakt som möjligt om kraven för att delta i uttagningsprovet, och för att inte ge utrymme för godtyckliga beslut i fråga om tillträde, måste ett sådant behörighetskriterium definieras tydligt. Genom att tydligt definiera detta kriterium fastställdes i meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/182/10 en skillnad mellan en sökande med 7 års, 11 månaders och 30 dagars yrkeserfarenhet och en sökande med åtta års yrkeserfarenhet. Ombudsmannen anser därför att det faktum att beslutet att behandla dessa två fiktiva sökande (som befann sig i olika situationer) olika i fråga om tillträde till uttagningsprovet inte utgjorde diskriminering. Diskriminering förekommer endast när kandidater i en identisk situation behandlas olika eller när kandidater i olika situationer behandlas på samma sätt, utan någon objektiv motivering.

Oberoende granskning

58. Ombudsmannen noterar att ordet "översyn" betyder "att titta på igen". Det finns ingen princip som kräver att en "översyn" ska vara "oberoende" på det sätt som klaganden hävdar, det vill säga att den ska utföras av andra personer än dem som fattade det ursprungliga beslutet. Principerna om god förvaltningssed omfattar dock rätten att överklaga beslut som går någon emot [12]. I den ovannämnda handledningen för allmänna uttagningsprov, som utgjorde en integrerad del av meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/182/10, föreskrevs både omprövningar och överklaganden. Det framgår av bestämmelsen om granskningar att dessa skulle utföras av uttagningskommittén själv [13]. Överklagandena skulle emellertid handläggas av andra organ, såsom Epsos direktör och personaldomstolen [14]. Ombudsmannen anser därför inte att principerna om god förvaltningssed har åsidosatts i detta avseende.

Arbetslivet påverkas negativt av dålig hantering av förfaranden

59. Mot bakgrund av ovanstående slutsatser finner ombudsmannen inget som tyder på att uttagningsprovet i fråga förvaltades dåligt av Epso, vilket klaganden hävdar. Om den klagande anser att han har behandlats oprofessionellt eller på ett oacceptabelt sätt av kommissionen, bör han uppmärksamma kommissionen på denna fråga. Om ombudsmannen inte får ett tillfredsställande svar kan han eller hon överväga att lämna in ett klagomål till ombudsmannen mot kommissionen.

Slutsats

60. På grundval av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden i samband med utvärderingen av klagandens yrkeserfarenhet i samband med det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/182/10.

B. Yrkandet

61. Klaganden hävdade att Epso antingen borde ge honom tillträde till uttagningsprovet eller ogiltigförklara hela urvalsförfarandet.

62. Med tanke på ombudsmannens slutsats att det inte föreligger något administrativt missförhållande i fråga om påståendet måste klagandens påstående underkännas.

C. Slutsatser

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Epso har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och Epso kommer att informeras om detta beslut.

 

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 16 februari 2012

---

[1] Finns på: www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/10526/html.bookmark

[2] Dom av den 12 mars 2008, ännu ej offentliggjord i rättsfallssamlingen.

[3] Dom av den 30 april 2008, ännu ej offentliggjord i rättsfallssamlingen.

[4] EUT C 184A, 2010, s. 1.

[5] Domen i det ovannämnda målet Giannini mot kommissionen, punkt 223.

[6] Domen i det ovannämnda målet Dragoman mot kommissionen, punkterna 43–44.

[7] Punkt 3 i bilaga 3 till meddelandet om uttagningsprov EPSO/AD/180-181-182/10.

[8] Punkt IV.1 i tillkännagivandet.

[9] Punkt IV.3 i tillkännagivandet.

[10] När det gäller klagandens argument att detta villkor för stödberättigande tolkades strikt i hans fall, eftersom Epso i sitt yttrande till ombudsmannen skrev att uttagningskommittén fann att hans erfarenhet vid företag x inte hade förvärvats i ekonomisk analys, påpekar ombudsmannen att beslutet om stödberättigande fattades av uttagningskommittén, inte av Epso, och att uttagningskommittén i sin korrespondens med klaganden hänvisade till erfarenhet av ekonomisk analys, i enlighet med meddelandet.

[11] Se t.ex. mål T-19/03, Konstantopoulou mot domstolen, REGP 2004, s. I-A-25 och II-107, punkt 43, mål T-277/02, Pascall mot rådet, REGP 2004, s. I-A-137 och II-621, punkt 57, och mål T-74/91, Rocco Tancredi mot Europaparlamentet, REG 1992, s. II-1645, punkt 19.

[12] Artikel 19 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed, tillgänglig på: www.ombudsman.europa.eu/resources/code.faces

[13] Punkt 6.2 i handledningen för allmänna uttagningsprov.

[14] Punkt 6.3 i handledningen för allmänna uttagningsprov.