Klagomålet gällde beslutsprocessen i Europeiska unionens råd, vilket ledde till antagandet av de årliga förordningarna om fastställande av totala tillåtna fångstmängder (TAC) för vissa fiskbestånd.

Klaganden var oroad över att rådet a) inte registrerar de ståndpunkter som medlemsstaternas regeringar uttryckt i rådets ”förberedande organ” eller vid ministerrådets möten, b) inte i tid ger tillgång till lagstiftningshandlingar, proaktivt och på begäran, och c) har infört ett ofullständigt och otillfredsställande register över handlingar.

Ombudsmannen ansåg att eftersom handlingarna i fråga är ”lagstiftningshandlingar” och innehåller ”miljöinformation” borde , ges mer omfattande och snabbare tillgång. Ombudsmannen rekommenderade därför rådet att proaktivt göra handlingar som rör antagandet av TAC-förordningen tillgängliga vid den tidpunkt då de distribueras till medlemsstaterna eller så snart som möjligt därefter.

Rådet valde att inte följa ombudsmannens rekommendation. Ombudsmannen bekräftade därför sitt konstaterande av administrativa missförhållanden och uttryckte sin besvikelse över att rådet inte följde hennes rekommendation.