(I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga(1))

KLAGOMÅLET

Bakgrund

I februari 2005 inlämnade den klagande ett klagomål till Europeiska ombudsmannen, riktat mot Europeiska byrån för uttagningsprov för rekrytering av personal (”EPSO”), angående det allmänna uttagningsprovet KOM/A/2/02 – Miljö, där klaganden deltagit (klagomål 422/2005/TN). Eftersom klaganden efter att proven rättats inte var en av de 80 bästa kandidaterna placerades hon inte på reservlistan.

Klaganden uppgav att hon skrev till EPSO i mars 2004 och begärde att få veta i) sina resultat i de olika delprov som det muntliga provet bestod av, och ii) hur många svenska medborgare som deltagit i det muntliga provet. EPSO svarade klaganden att organet inte kunde tillhandahålla de önskade uppgifterna eftersom dessa var sekretessbelagda. Klaganden ansåg att EPSO:s motivering var orimlig och hävdade därför att EPSO givit henne ett orimligt svar på en begäran om upplysningar. Klaganden ansåg att det var orimligt att kandidaterna inte fick veta vilka deras starka och svaga sidor varit under provet(2).

Med stöd av artikel 195 i EG-fördraget fann ombudsmannen att det saknades tillräckliga skäl för att undersöka påståendet, eftersom klaganden inte tillhandahållit tillräcklig bevisning för att styrka sitt påstående att EPSO hade givit henne ett orimligt svar. Ombudsmannen ansåg att EPSO:s svar borde analyseras innan en undersökning inleddes. Ärendet avslutades därför och klaganden råddes att, om hon ville driva ärendet vidare och inlämna ett nytt klagomål till ombudsmannen, styrka sina påståenden genom att tillhandahålla en kopia av EPSO:s svarsbrev.

Det aktuella klagomålet

Klaganden inlämnade ett nytt klagomål till ombudsmannen som i stort sett upprepade ovannämnda argumentation. Hon översände även i kopia EPSO:s svarsbrev daterat den 2 april 2004, samt de provresultat som EPSO hade tillhandahållit.

Klaganden framförde vidare ett antal påståenden samt ett yrkande. Dessa förklarades otillåtliga av ombudsmannen, eftersom klaganden av allt att döma inte uppfyllt kravet i artikel 2.4 i Europeiska ombudsmannens stadga på att först hänvända sig till EPSO angående de aktuella förhållandena.

Ombudsmannen beslutade dock att inleda en undersökning av följande påstående:

Klaganden hävdade att EPSO gett henne ett orimligt svar på en begäran om upplysningar om i) hennes resultat i de olika delprov som ingick i det muntliga provet, och ii) antalet svenskar som deltog i det muntliga provet.

UNDERSÖKNINGEN

EPSO:s yttrande

Sammanfattningsvis lämnade EPSO följande kommentarer i sitt yttrande:

Bakgrund

Klaganden underrättades om sina resultat i det allmänna uttagningsprovet KOM/A/2/02 per brev daterat den 16 mars 2004. Den 23 mars 2004 skrev klaganden till EPSO och begärde bland annat att få veta sina resultat i de olika delprov som ingick i det muntliga provet, samt hur många svenskar som deltog i det muntliga provet.

I sitt svarsbrev av den 2 april 2004 förklarade EPSO att urvalskriterier och poängfördelning hade varit föremål för överläggning och beslut vid ett sammanträde i uttagningskommittén före det muntliga provet. Efter det muntliga provet överlade uttagningskommittén och fattade ett enhälligt, slutgiltigt beslut angående varje kandidat. Det muntliga provet var ett moment i en konkurrenssituation där en jämförande utvärdering av samtliga kandidaters prestationer gjordes. Uttagningskommitténs överläggningar utgör en del av dess arbete, som omfattas av sekretess. Uttagningskommittén kunde därför inte tillhandahålla några ytterligare upplysningar utöver vad som redan meddelats i brevet av den 16 mars 2004. Klaganden upplystes även om att uppgiften om kandidaternas nationalitet var sekretessbelagd.

Det aktuella klagomålet
Poängfördelningen i det muntliga provet

Det muntliga provet beskrevs på följande sätt i avsnitt B.3 i meddelandet om allmänt uttagningsprov:

”Intervju som görs av uttagningskommittén och som syftar till en kompletterande bedömning av din förmåga att utföra de arbetsuppgifter som beskrivs i avsnitt A.I. Intervjun avser också att bedöma dina fackkunskaper på det valda området, dina kunskaper om den viktigaste utvecklingen i skapandet av Europeiska unionen och gemenskapspolitiken på olika områden, dina kunskaper i det andra gemenskapsspråk som du angivit på blanketten (se avsnitt A.II.3) samt din förmåga att anpassa dig till ett arbete inom EU-institutionerna, i en mångkulturell miljö.”

Delprovet poängsattes från 0 till 40 poäng. Kravet för godkänt var 20 poäng.

För att utvärdera kandidaterna under det muntliga provet upprättade uttagningskommittén, innan proven genomfördes, ett utvärderingsformulär i enlighet med meddelandet om allmänt uttagningsprov. Utvärderingsformuläret innehöll samma urvalskriterier som beskrevs i meddelandet om allmänt uttagningsprov, det vill säga

1. fackkunskaper på det valda området,
2. den viktigaste utvecklingen i skapandet av Europeiska unionen och gemenskapspolitiken,
3. förmåga att anpassa sig till arbete i en mångkulturell miljö, och
4. kunskaper i det andra gemenskapsspråket.

Uttagningskommittén slog vakt om uttagningsprovets objektivitet och deltagarnas lika möjligheter vid den aktuella uttagningen genom att tillämpa dessa kriterier likvärdigt och konsekvent när kommittén utvärderade samtliga kandidater. Kommitténs utvärderingsformulär utgör dock arbetsmaterial som är hemligt i enlighet med artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Ombudsmannen ansåg i sitt beslut i ärendet 481/2002/IP(3) att det finns goda skäl att iaktta denna princip. Detta är orsaken till att kandidaten inte får ta del av utvärderingsformuläret.

Det bör påpekas att uttagningskommittén under det muntliga provet inte endast antecknar huruvida kandidaten svarar ”rätt” eller ”fel”, utan också gör en mer allmän, fristående utvärdering av om kandidaten är kapabel att utföra de arbetsuppgifter som beskrivs i meddelandet om uttagningsprov. Kommitténs utvärdering av kandidaterna under det muntliga provet bygger inte enbart på hur de svarat, utan också på vad svaren säger om kandidaternas förmåga att genomföra logiska resonemang och anpassa sig till att arbeta i en mångkulturell miljö. Det är kommitténs skyldighet att jämföra kandidaternas kvalifikationer under det muntliga provet. Varje uttagningsprov syftar till att välja ut de kandidater som är bäst lämpade att utföra de arbetsuppgifter som åligger personerna på de utlysta tjänsterna. Uttagningskommittén måste därför undersöka kandidaternas kvalifikationer på ett sätt som säkerställer att bara de mest kvalificerade kandidaterna väljs.

Rättspraxis har bekräftat att uttagningskommitténs arbete vid de muntliga proven inte är mekaniskt, utan lämnar gott om utrymme för egna bedömningar.

Efter att ha konstaterat att klagandens provresultat inte fanns med bland de 80 bästa underrättade EPSO, i enlighet med sin skyldighet att motivera beslut som påverkar personer negativt, klaganden om hennes resultat i vart och ett av proven. EPSO underrättade även klaganden om att den kandidat som stod på plats 80 på resultatlistan hade provresultatet 57,7. Klagandens sammanlagda provresultat för delproven d och e uppgick bara till 50,5.

Vid beslutet följde uttagningskommittén rättspraxis i gemenskapens domstolar beträffande rekrytering med uttagningsprov, samt relevanta bestämmelser i tjänsteföreskrifterna. I rättspraxis framhålls att uttagningskommittén inte är skyldig att motivera ett beslut att inte uppta kandidater på reservlistan genom att redovisa vilka av kandidaternas svar som varit bristfälliga och varför. Kandidaternas provresultat under uttagningen är i sig en tillräcklig motivering(4).

Statistik

Syftet med EPSO:s statistik är att tillgodose egna behov som anordnare av uttagningsförfaranden. Under en pågående uttagning kan enskilda kandidater inte kräva att EPSO utlämnar särskild statistik eller andra upplysningar som inte ingår i det sedvanliga uttagningsförfarandet. Att tillhandahålla upplysningar utöver vad kandidaterna tar del av under uttagningsförfarandet skulle strida mot principerna för gott resursutnyttjande, och riskerar att motverka syftet med det arbete som medarbetarna utför. Det skulle också strida mot uttagningens syfte, som är att institutionerna, i enlighet med tjänsteföreskrifterna, ska kunna rekrytera så kompetenta tjänstemän som möjligt.

Det bör framhållas att statistik om kandidaternas nationalitet beaktas enbart då uttagningarna organiseras och för att kunna följa upp hur dessa har utförts. Uttagningskommittén får inte beakta denna information då proven genomförs.

Eftersom det allmänna uttagningsprovet KOM/A/2/02 nu har avslutats, borde EPSO emellertid kunna besvara frågan och meddela klaganden att endast en av de två svenskar som kallades till det muntliga provet uppfördes på reservlistan.

Klagandenas kommentarer

Klaganden gavs tillfälle att kommentera EPSO:s yttrande. Inga kommentarer mottogs från klaganden.

OMBUDSMANNENS FÖRSÖK ATT UPPNÅ VÄNSKAPLIG FÖRLIKNING

Ombudsmannens överväganden

Efter att ha tagit klagomålet och yttrandet under noggrant övervägande ansåg ombudsmannen inte att EPSO har bemött klagandens två påståenden på ett fullgott sätt. Denna slutsats grundade sig på följande resonemang.

1. Begäran om upplysningar om resultaten i de olika muntliga delproven

1.1 Ombudsmannen konstaterade att EPSO, i sitt svarsbrev till klaganden av den 2 april 2004, sammanfattningsvis meddelade följande: Före det muntliga provet diskuterade uttagningskommittén ingående utvärderingen samt poängfördelningen mellan de kriterier som omnämndes i meddelandet om uttagningsprov. Efter de muntliga proven överlade uttagningskommittén och beaktade därvid varje enskild kommittéledamots utvärdering av varje enskilt provkriterium. Slutgiltiga resultat för varje kandidat fastställdes enhälligt. Frågorna under det muntliga provet var huvudsakligen av öppen karaktär. För att avgöra om kandidaten fick enbart godkänt eller med beröm godkänt på det muntliga provet krävde uttagningskommittén inte endast ”rätt” svar, utan också att kandidaten kunde resonera logiskt och välstrukturerat. Uttagningskommittén påpekade att det muntliga provet var ett delmoment i en uttagning där en jämförande bedömning gjordes av samtliga kandidaters prestationer, och inte ett inträdesprov i traditionell mening. Utvärderingen av det muntliga provet är en del av kommitténs arbete, som är sekretessbelagt. EPSO kunde därför inte lämna några upplysningar utöver de provresultat som redan meddelats i brevet av den 16 mars 2004.

1.2 Ombudsmannen fann rimlig EPSO:s förklaring att uttagningskommittén under det muntliga provet inte enbart utvärderar om kandidaten har svarat rätt, utan också mer allmänt bedömer kandidatens förmåga att resonera logiskt, anpassa sig till en mångkulturell arbetsmiljö och utföra de arbetsuppgifter som specificeras i meddelandet om uttagningsprov. Ombudsmannen ansåg också att det är rimligt att betrakta det muntliga provet, så som det beskrivs i avsnitt B.3 i meddelandet om uttagningsprov, som ett enda prov utan några klart urskiljbara eller avgränsade delprov, och att uttagningskommittén mycket väl har rätt att göra en helhetsbedömning av kandidaternas prestationer och enbart meddela dem detta slutresultat.

1.3 Ombudsmannen konstaterade dock att EPSO, i sitt brev till klaganden av den 2 april 2004, hävdade att uttagningskommittén före det muntliga provet ingående hade diskuterat utvärderingen av och poängfördelningen mellan de olika kriterier som nämndes i meddelandet om uttagningsprov(5). Brevet föranledde ombudsmannen att dra slutsatsen att uttagningskommittén inte enbart hade satt ett slutbetyg, utan faktiskt hade utfört en delbetygsättning av kandidaterna och givit enskilda betygspoäng för varje aspekt som berördes under det muntliga provet och som nämnts i meddelandet om uttagningsprov. EPSO hävdade att utvärderingsformulären för det muntliga provet, i de fall då uttagningskommittén beslutar att använda sådana, utgör en del av kommitténs sekretessbelagda arbetsmaterial och att kandidaterna därmed inte kan få ta del av dem. Ombudsmannen fann inte detta resonemang övertygande. Under dessa omständigheter drog ombudsmannen den preliminära slutsatsen att EPSO:s vägran att låta klaganden ta del av sina delprovsresultat i det muntliga provet, med motiveringen att upplysningarna var sekretessbelagda, kunde utgöra ett administrativt missförhållande.

2. Begäran om upplysningar om hur många svenskar som deltog i det muntliga provet

2.1 Ombudsmannen påminde om att tjänstemän i gemenskapens organ, enligt principerna för god förvaltningssed, ska vara så serviceinriktade och hjälpsamma som möjligt och besvara allmänhetens frågor så fullständigt och korrekt som möjligt(6). Beträffande EPSO:s argument för att inte lämna de upplysningar som begärdes ansåg ombudsmannen att EPSO inte visat att tillhandahållandet av de begärda uppgifterna skulle strida mot principerna för god resursförvaltning i sådan omfattning att större avseende borde fästas vid denna princip än vid principerna för god förvaltningssed. Ombudsmannen konstaterade också att EPSO inte förklarat hur tillhandahållandet av de begärda upplysningarna skulle motverka syftet med uttagningen, med andra ord hur förmågan att rekrytera så kompetenta tjänstemän som möjligt skulle skadas genom att informationen lämnades ut. I ljuset av EPSO:s resonemang att de begärda upplysningarna kunde utlämnas efter att uttagningen avslutats stod det inte klart för ombudsmannen varför upplysningarna inte lämnades ut då detta begärdes, då ju begäran föreföll att ha inkommit efter att reservlistan för den aktuella uttagningen sammanställts.

2.2 Med beaktande av vad som sagts ovan ansåg ombudsmannen att EPSO sannolikt handlade fel genom att vägra att lämna ut de aktuella upplysningarna då detta begärdes. EPSO informerade dock i sitt yttrande, som vidarebefordrades till klaganden, om hur många svenskar som deltog i det muntliga provet. Ombudsmannen fann det därför inte berättigat att vidare utreda frågan om EPSO:s svar på klagandens begäran var orimligt i sig.

Förslaget till vänskaplig förlikning

Enligt artikel 3.5 i Europeiska ombudsmannens stadga ska ombudsmannen så långt det är möjligt försöka att tillsammans med institutionen i fråga nå en lösning som gottgör försummelsen och som tillfredsställer klaganden.

På grundval av övervägandena i punkt 1.3 ovan framlade ombudsmannen följande förslag till vänskaplig förlikning till EPSO:

Att EPSO omprövar sitt beslut att inte meddela klaganden vilka delprovsresultat hon uppnått i det muntliga provet.

EPSO:s svar på ombudsmannens förslag

EPSO påminde i sitt svar på ombudsmannens förslag om att uttagningskommitténs skyldigheter fastställdes i meddelandet om uttagningsprov, där det enda villkoret var att det muntliga provet skulle poängsättas från 0 till 40 poäng. I meddelandet om uttagningsprov sades inget om poängfördelningen mellan de olika kunskapsområden som prövas. För att ge alla kandidater lika möjligheter vid utvärderingen hade emellertid uttagningskommittén beslutat att dessa 40 poäng skulle fördelas efter den vikt som kommittén tillmätte vart och ett av de fyra kriterierna. Beslutet att genomföra en poängfördelning är uteslutande en angelägenhet för uttagningskommittén, som i hög grad får handla efter eget gottfinnande i enlighet med relevant rättspraxis. Att så skedde i det aktuella fallet, och att EPSO visade sin vilja till öppenhet genom att frivilligt meddela klaganden sitt beslut i brevet av den 2 april 2004, gör inte kommittén skyldig att tillhandahålla ytterligare upplysningar. Eftersom det i meddelandet om uttagning enbart fastställdes att det muntliga provet skulle poängsättas med ett visst antal maximipoäng fick ingen av kandidaterna veta hur dessa 40 poäng fördelades.

Som ombudsmannen medgivit i sitt beslut i ärendet 481/2001/IP är det utvärderingsformulär som uttagningskommittén upprättar för det muntliga provet sekretessbelagt och kan inte lämnas ut till de kandidater som begär det. Utvärderingsformuläret innehåller bland annat poängsättningen av kandidaternas kunskaper och förmåga. Genom att lämna ut detaljer om uppnådda provresultat skulle EPSO samtidigt delvis lämna ut innehållet i det av uttagningskommittén upprättade utvärderingsformuläret. Detta är emellertid sekretessbelagt i sin helhet.

Kravet på att uttagningskommittén ska motivera sitt beslut beträffande en kandidat medför inte någon skyldighet att meddela resultatet av kommitténs överläggningar vid utvärderingen av det muntliga provet. De handlingar som uttagningskommittén beslutar att upprätta för att fastställa slutresultatet är internt material som innehåller resultatet av kommitténs överläggningar och kan inte offentliggöras.

Omständigheten att den aktuella handlingen, som innehåller en redogörelse för kommitténs överläggningar, är sekretessbelagd, liksom att den begärda informationen inte har lämnats ut till någon annan kandidat, gör att EPSO inte kan godta ombudsmannens förslag.

EPSO avser emellertid att vid framtida uttagningar informera kandidaterna dels om slutresultatet i det muntliga provet, dels även om poängfördelningen, i de fall där den tillsättande myndigheten i meddelandet om uttagningsprov fastställer att en striktare rättslig ram ska gälla för uttagningskommitténs arbete.

Klagandens kommentarer

Klaganden gavs tillfälle att kommentera EPSO:s svar. Inga kommentarer mottogs från klaganden.

BESLUTET

1 Begäran om upplysningar om resultaten i de olika delarna av det muntliga provet

1.1 Klaganden deltog i det allmänna uttagningsprovet KOM/A/2/02 – Miljö, men var inte en av de 80 bästa kandidaterna som upptogs på reservlistan. I mars 2004 skrev klaganden till EPSO och begärde bland annat information om sina resultat i de olika delarna av det muntliga provet. Sedan EPSO svarat att de begärda uppgifterna inte kunde lämnas ut eftersom de var sekretessbelagda, vände sig klaganden till ombudsmannen med ett klagomål där hon hävdade att EPSO hade givit ett orimligt svar på hennes begäran att få veta sina resultat i de olika delarna av det muntliga provet.

1.2 Efter att noggrant ha analyserat klagomålet och EPSO:s yttrande konstaterade ombudsmannen att uttagningskommittén, enligt EPSO:s brev till klaganden av den 2 april 2004, före det muntliga provet noggrant diskuterat utvärderingen och poängfördelningen mellan de olika kriterier som fastställdes i meddelandet om uttagningsprov(7). Härav drog ombudsmannen slutsatsen att uttagningskommittén inte enbart hade fastställt ett slutresultat, utan faktiskt hade gjort en poängfördelning för varje kandidat, och poängsatt varje enskilt område som berördes under det muntliga provet och som omnämndes i meddelandet om uttagningsprov. Ombudsmannen övertygades inte av EPSO:s argument att utvärderingsformulär för det muntliga provet, i de fall då uttagningskommittén beslutar att använda sådana, är kommitténs sekretessbelagda arbetsmaterial och att EPSO därmed inte kan lämna ut dem till kandidaterna. Under dessa omständigheter drog ombudsmannen den preliminära slutsatsen att EPSO:s vägran att låta klaganden ta del av sina resultat i de olika delarna av det muntliga provet, med motiveringen att uppgifterna var sekretessbelagda, kunde utgöra ett administrativt missförhållande. Ombudsmannen framlade därför till EPSO ett förslag till vänskaplig förlikning som gick ut på att EPSO skulle ompröva sitt beslut att inte låta klaganden ta del av sina resultat i de olika delarna av det muntliga provet.

1.3 I sitt svar på ombudsmannens förslag påminde EPSO om att uttagningskommitténs skyldigheter fastställdes i meddelandet om uttagningsprov, där det enda villkoret var att det muntliga provet skulle poängsättas från 0 till 40 poäng. I meddelandet om uttagningsprov sades inget om poängfördelningen mellan de olika kunskapsområden som prövas. För att ge alla kandidater lika möjligheter vid utvärderingen hade emellertid uttagningskommittén beslutat att dessa 40 poäng skulle fördelas efter den vikt som kommittén tillmätte vart och ett av de fyra kriterierna. Beslutet att genomföra en poängfördelning är uteslutande en angelägenhet för uttagningskommittén, som i hög grad får handla efter eget gottfinnande i enlighet med relevant rättspraxis. Att så skedde i det aktuella fallet, och att EPSO visade sin vilja till öppenhet genom att frivilligt meddela klaganden sitt beslut i brevet av den 2 april 2004, gör inte kommittén skyldig att tillhandahålla ytterligare upplysningar.

EPSO ansåg vidare att det utvärderingsformulär som uttagningskommittén upprättar för det muntliga provet är sekretessbelagt och inte kan lämnas ut till de kandidater som begär det, vilket ombudsmannen medgivit i sitt beslut i ärende 481/2001/IP. Utvärderingsformuläret innehåller bland annat poängsättningen av kandidaternas kunskaper och förmåga. Genom att lämna ut detaljer om uppnådda provresultat skulle EPSO samtidigt delvis lämna ut innehållet i det av uttagningskommittén upprättade utvärderingsformuläret. Detta är emellertid sekretessbelagt i sin helhet. De handlingar som uttagningskommittén upprättar för att fastställa slutresultatet är internt material som innehåller resultatet av kommitténs överläggningar och kan inte offentliggöras. Omständigheten att den aktuella handlingen, som redogör för kommitténs överläggningar, är sekretessbelagd, liksom att de begärda uppgifterna inte har lämnats ut till någon annan kandidat, gör att EPSO inte kan godta ombudsmannens förslag.

EPSO underrättade emellertid ombudsmannen om att man i framtida uttagningar avser att informera kandidaterna dels om slutresultatet i det muntliga provet, dels även om poängfördelningen, i de fall där den tillsättande myndigheten i meddelandet om uttagningsprov fastställer att en striktare rättslig ram ska gälla för uttagningskommitténs arbete.

1.4 Ombudsmannen påminner om att EPSO:s motivering till att inte lämna ut uppgifter om resultat i de olika delarna av det muntliga provet till klaganden är att man anser att de omfattas av artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Där heter det att ”[u]ttagningskommitténs arbete skall vara hemligt.” Härvidlag konstaterar ombudsmannen att det i det aktuella meddelandet om uttagningsprov fastställdes att det muntliga provet skulle poängsättas med maximalt 40 poäng, men det nämndes inte hur dessa poäng skulle fördelas mellan analyskriterierna. I samband med framtida meddelanden om uttagningsprov där en striktare rättslig ram tillämpas avser EPSO att underrätta kandidaterna om poängfördelningen i de muntliga proven. EPSO förefaller alltså att hävda att poängfördelningen inte omfattas av artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna om detta fastställs i meddelandet om uttagningsprov.

1.5 Ombudsmannen påminner dock om att gemenskapens institutioner måste följa tjänsteföreskrifterna (exempelvis artikel 6 i bilaga III) då de utfärdar meddelanden om uttagningsprov. Ombudsmannen påminner om att rättspraxis innebär att poängsättningen av kandidaterna är resultatet av kommitténs jämförande utvärdering, och därmed omfattas av sekretess enligt artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Strängt taget omfattas då även slutresultatet i ett muntligt prov av artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Men kandidaterna får ändå ta del av slutresultatet eftersom institutionen måste uppfylla sin skyldighet att motivera sina beslut(8).

1.6 Ombudsmannen konstaterar följaktligen att det inte är det faktum att ”rättsliga ramar” för poängsättning anges i meddelanden om uttagningsprov som motiverar att man låter kandidaterna ta del av sina resultat. Ombudsmannen inser därför inte varför EPSO inte i nuläget skulle kunna underrätta kandidaterna om deras poängfördelning (förutsatt att en sådan existerar), om nu EPSO anser sig kunna göra detta i framtida fall. Att ingen annan kandidat kunnat ta del av poängfördelningen utgör inget hinder, eftersom principen om likabehandling enbart skulle överträdas om EPSO avslog andra kandidaters begäran att få ta del av sin poängfördelning.

1.7 På grundval av vad som sägs ovan anser ombudsmannen fortfarande att ansatsen i hans förslag till vänskaplig förlikning utgör en lämplig lösning på ärendet. Han kommer därför att upprepa detta i ett förslag till rekommendation.

Slutsats

På grundval av vad som sägs ovan lämnar ombudsmannen följande förslag till rekommendation till EPSO, i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga:

Förslaget till rekommendation

EPSO bör ompröva sitt beslut att inte låta klaganden ta del av sina resultat i de olika delarna av det muntliga provet.

EPSO och klaganden kommer att underrättas om detta förslag till rekommendation. I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga ska EPSO sända ett detaljerat yttrande till ombudsmannen senast den 31 oktober 2008. Det detaljerade yttrandet kan bestå av ett accepterande av ombudsmannens beslut och en redogörelse för de åtgärder som tagits för att genomföra förslaget till rekommendation.

Strasbourg den 11 juli 2008

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) Europaparlamentets beslut 94/262 av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning, EGT 1994 L 113, s. 15.

(2) I klagomål 422/2005/TN inkom klaganden med ett antal andra påståenden. Dessa förklarades otillåtliga. Eftersom denna undersökning enbart omfattar det aktuella klagomålet berörs dessa påståenden inte ytterligare i detta beslut.

(3) Ombudsmannen konstaterar att rätt ärendenummer tycks vara 481/2001/IP. Beslutet finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(4) Mål T-153/95, Kaps mot Europeiska gemenskapernas domstol, [1996] REG-SC I-A-233 och II-663.

(5) Ombudsmannens understrykning. Ombudsmannen påminner om att EPSO, i sitt brev av den 2 april 2004, hävdar att poängfördelningen mellan de olika ”kriterier” som nämns i meddelandet om uttagningsprov diskuterades före det muntliga provet. Ombudsmannen anser att diskussionen snarare handlade om vilka ”områden” eller ”aspekter” som skulle beröras och utvärderas under det muntliga provet, än om urvalskriterierna.

(6) Se exempelvis artikel 12 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(7) Ombudsmannens understrykning. Ombudsmannen påminner om att EPSO, i sitt brev av den 2 april 2004, hävdar att poängfördelningen mellan de olika ”kriterier” som nämns i meddelandet om uttagningsprov diskuterades före det muntliga provet. Ombudsmannen anser att diskussionen snarare handlade om vilka ”områden” eller ”aspekter” som skulle beröras och utvärderas under det muntliga provet, än om urvalskriterierna.

(8) Se exempelvis mål C-254/95, Parlamentet mot Innamorati, [1996] REG I-3423, punkterna 24 och 28–31. Ombudsmannen påminner om att Innamoratimålet gällde skyldigheten att motivera beslut och hur denna går att förena med artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Ombudsmannen konstaterar dock att senare rättspraxis tyder på att den tvingande naturen hos artikel 6 i bilaga III i tjänsteföreskrifterna kan begränsas ytterligare genom öppenhetsprincipen med mera (se exempelvis mål T-72/01, Pyres mot kommissionen, [2003] REG-SC IA-169 och II-861, punkt 70).