December 2014

Obs: Synpunkterna i denna rapport återspeglar bidragen till det offentliga samrådet och ska inte betraktas som Europeiska ombudsmannens ställningstagande.

Obs: Det här dokumentet har översatts från engelska av EU:s översättningscentrum.

1. Bakgrund

Den 29 juli 2014 inledde ombudsmannen en undersökning på eget initiativ gentemot Europeiska kommissionen om öppenheten och om allmänhetens deltagande i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, förkortat TTIP. Den 19 september 2014 inledde ombudsmannen ett offentligt samråd i samband med den undersökningen. Syftet med samrådet var att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på de frågor som togs upp i undersökningen. Ombudsmannen meddelade att hon skulle beakta de synpunkter som lämnades och därefter lägga fram ytterligare förslag som kommissionen borde ta hänsyn till under de fortsatta förhandlingarna. Ombudsmannen avser att meddela sitt beslut i ärendet i januari 2015.

2. Översikt över svaren

Ombudsmannen fick in 315 svar till den särskilda e-postadress som skapats för det offentliga samrådet om TTIP. Av dessa svar kom 55 från organisationer, tre från parlamentsledamöter och 257 från enskilda personer (se bilagan). 242 svar var på engelska, och de övriga på åtta andra officiella EU-språk (franska: 30, spanska: 17, tyska: 14, nederländska: 4, slovenska: 3, polska: 2, svenska: 2, italienska: 1). De huvudsakliga förslag som lämnades i dessa svar beskrivs i avsnitt 3 nedan. Ytterligare detaljer finns i själva svaren.

Ombudsmannen fick också över 6 000 e-postmeddelanden, de flesta på engelska, från intresserade enskilda personer[1]. De synpunkter som uttrycktes i en överväldigande majoritet av e-postmeddelandena (och i många av svaren till den särskilda TTIP-adressen) var att EU måste vara mer öppet när det gäller TTIP, särskilt i samband med kontakterna med företagsrepresentanter. Med tanke på det stora antalet enskilda personer som tagit upp dessa frågor har ombudsmannen funnit det lämpligt att citera dem här i början av rapporten:

EU bör visa extrem öppenhet och tydlighet och omedelbart lämna ut all information om TTIP-förhandlingarna, särskilt när det gäller områden som miljöstandarder, arbetstagares rättigheter samt hälsa och säkerhet.

EU bör låta all kommunikation mellan lobbyister från stora företag vara offentlig. Tyvärr har företagen hittills haft betydligt större insyn i förhandlingarna än de vanliga medborgarna. Detta måste ändras.

EU bör offentliggöra en förteckning över alla möten som bolagen har haft med lagstiftarna.

3. Sammanfattning av svaren på varje fråga

Konkreta åtgärder (fråga 1)

Vilka konkreta åtgärder anser du att kommissionen kan vidta för att öka öppenheten i TTIP-förhandlingarna? Vilka specifika förbättringar anser du kan göras?

Öppenhet

Respondenterna skulle vilja se fler TTIP-handlingar och mer information offentliggöras proaktivt på internet. Sådant material bör göras tillgängligt så snabbt som möjligt, uppdateras regelbundet, vara lätt att hitta och helst finnas på alla EU:s officiella språk. Kommissionen bör undersöka de möjligheter som tekniken erbjuder för att exempelvis göra det möjligt för allmänheten att begära att få meddelanden om ändringar i handlingar och om nypublicerade handlingar. I samband med innehållet i nyckeldokument bör detaljerade förklaringar lämnas.

Några respondenter hävdade att de öppenhetsåtgärder som kommissionen redan infört var helt utan motstycke och riskerade att äventyra förhandlingarna. De ansåg att mer öppenhet inte var praktiskt möjligt om kommissionen ville ha ett bra resultat av förhandlingarna.

Flera respondenter ställde sig bakom ombudsmannens förslag om ett offentligt register över TTIP-handlingar, med länkar till de handlingar som är tillgängliga för allmänheten. Registret bör innefatta en hänvisning till sekretessbelagda handlingar med motsvarande rubrik, samt skälet till sekretessen. Det skulle ge de sökande möjlighet att mer precist ange vilka handlingar de vill ska göras tillgängliga för allmänheten.

Följande kategorier av förhandlingsdokument[2] nämndes som särskilt intressanta när det gällde eventuellt utlämnande av handlingar:

• Förhandlingsdirektiv (mandat).
• EU:s inledande ståndpunktsdokument om alla sektorer som omfattas av mandatet (några respondenter ansåg att ståndpunktsdokument även kan förtydligas och uppdateras under förhandlingens gång).
• Förhandlingspositioner inför varje förhandlingsomgång (samt alla ytterligare dokument som EU lägger fram i samband med sina förhandlingspositioner under förhandlingarnas gång, ansåg några).
• Utkast till de erbjudanden som föreslås om alla ämnen som inte är strikt tariffrelaterade, åtminstone från EU:s sida (en respondent föreslog att EU skulle kunna göra alla EU:s handlingar och förslag offentliga så snart de lagts fram, eftersom de då per definition inte längre riskerar att avslöja kommissionens strategi för USA).
• Konsoliderade texter inför varje förhandlingsomgång. (En parlamentsledamot ansåg att konsoliderade texter som rör grundläggande rättigheter, folkhälsa, miljö och andra frågor av betydande allmänintresse skulle offentliggöras. Övriga konsoliderade texter skulle offentliggöras så snart parlamentet ansåg att en överenskommelse på basnivå hade uppnåtts mellan de två parterna.)
• Utkast till och slutliga versioner av enskilda kapitel.
• Detaljerade dagordningar och detaljerade rapporter från förhandlingsomgångarna. (Många respondenter välkomnade den nya nulägesrapporten som kommissionen offentliggör efter varje omgång. En del föreslog att dokumentet skulle utökas till att innehålla information om vad som överenskommits per ämne, och om vilka frågor som återstår att diskutera.)
• Den slutliga avtalstexten innan den paraferas.

Några respondenter gick ännu längre: en föreslog att kommissionen skulle offentliggöra alla rättsliga yttranden som hade samband med tolkningen av utkastet till förhandlingstexten, andra framhöll att öppenheten inte bara skulle omfatta handlingar som genereras av EU utan också USA:s dokument som EU förfogar över[3].

Många respondenter framhöll att vissa handlingar måste förbli hemliga (exempelvis inom områdena tariffer eller marknadstillträde för tjänster och offentlig upphandling). Enligt en del borde detta dock begränsas till skydd för strategiska intressen under förhandlingarna och även begränsas i tiden. Dessutom måste kommissionen förklara hur offentliggörandet av de relevanta handlingarna skulle skada förhandlingsprocessen[4]. En respondent föreslog att sådana beslut automatiskt skulle granskas av ombudsmannen, som om de hade blivit föremål för ett klagomål.

En del respondenter efterfrågade entydiga regler i fråga om klassificeringen av handlingar för att undvika godtyckliga beslut. En parlamentsledamot kom med detaljerade förslag i ämnet. Några respondenter föreslog att en särskild extern grupp skulle inrättas för att fastställa klassificeringen av TTIP-handlingar eller att detta skulle göras av ett oberoende organ, som ombudsmannen.

En del respondenter underströk att det inte borde finnas någon selektiv tillgång till handlingar, eftersom den vägledande principen är att om det är tillgängligt för en måste det vara tillgängligt för alla. En respondent föreslog i detta sammanhang att en översikt över utlämnade dokument, med uppgifter om mottagare, skulle göras allmänt tillgänglig. I ytterligare ett svar påpekades att det faktum att alla TTIP-handlingar, förutom mandatet, är på engelska förstärker känslan av att det bara är en exklusiv klubb som har tillgång till dem.

Slutligen föreslogs följande åtgärder i fråga om öppenhet:

Förhandlingsprocessen skulle kunna sändas på nätet, och tillträde till de rum där förhandlingarna genomförs skulle ges till ackrediterade företrädare utan rätt att yttra sig.

Kommissionen skulle kunna anordna webbaserade seminarier för att förklara processen i handelsförhandlingar och informera allmänheten om frihandelsavtal generellt. 

Allmänhetens deltagande

Många respondenter lade fram idéer för att främja ett bredare deltagande från allmänhetens sida, särskilt i samband med följande:

Den rådgivande gruppen för TTIP

Kommissionens beslut att inrätta en rådgivande grupp välkomnades överlag. Följande förslag till förbättring lämnades, bland annat av organisationer som är företrädda i gruppen:

Sammansättning

Kommission bör lämna ut mer detaljer om gruppens sammansättning, tillsättning och roll.

En mer balanserad grupp bör inrättas. Enligt en respondent bland fackföreningarna är bolagsföreträdarna för närvarande fyra gånger fler än fackföreningsföreträdarna.

Gruppen bör utveckla sin praxis att inkludera experter på specifika frågor.

Tillgång till information

Texter och förslag som utarbetas inför kommande förhandlingsomgångar bör läggas fram för gruppen i god tid så att gruppens medlemmar och experter kan ge detaljerad återkoppling inför varje omgång.

Gruppen bör få samma tillgång till konsoliderade texter som rådet och parlamentet.

Gruppen bör få genomgripande information om USA:s ställningstaganden även om dessa inte görs allmänt tillgängliga av USA. Gruppen bör också kunna kommentera USA:s ställningstaganden.

Läsrum

Läsrummet bör överföras till ett säkert verktyg för onlinetillgång (t.ex. kommissionens autentiseringsverktyg Ecas), där gruppens medlemmar och experter kan göra kommentarer och ändringar i spårningsläge.

Experter som nominerats som ersättare för gruppmedlemmar i specifika frågor bör få tillgång till det säkra verktyget för onlinetillgång.

Sanktioner bör införas, exempelvis uteslutande ur gruppen, om medlemmar (eller deras ersättare eller experter) bryter mot sekretessen.

Återkoppling

Kommissionen bör besvara kommentarer och förslag till ändringar från gruppens medlemmar och deras ersättare.

Gruppens råd bör offentliggöras, liksom förklaringar om hur kommissionen beaktat dessa råd.

Offentliga samråd

Följande förslag lämnades i samband med de offentliga samråd som genomfördes av kommissionen angående TTIP^[5].

Några respondenter föreslog att offentliga samråd skulle hållas i) om de inledande ståndpunktsdokument som ska utarbetas av kommissionen angående varje punkt i förhandlingsdirektiven (alternativt om varje aspekt på handel som rör EU och nationell lagstiftning), ii) om varje specifikt kapitel – när det väl slutförts och offentliggjorts, samt iii) om det slutliga utkastet till den konsoliderade texten före parafering. Andra hänvisade till behovet av en konsekvensanalys av effekterna för hållbar utveckling.

Ett flertal respondenter framhöll att särskild tonvikt borde läggas på att inkludera underrepresenterade grupper. De språk som används bör vara lämpliga för att uppmuntra till delaktighet.

Kommissionen bör hantera svaren på ett meningsfullt sätt, utarbeta en detaljerad analysrapport och genomföra en särskild dialog med intressenter för att diskutera resultaten. Alla förslag som lämnas i dessa offentliga samråd bör offentliggöras online.

Kommissionen bör se till att resultaten av de offentliga samråden återspeglas till fullo i den inriktning som förhandlingarna tar. När så inte är fallet bör kommissionen förklara varför.

I vissa bidrag påpekades tekniska hinder i samband med de offentliga samråden, som systemkraschar, begränsning av antalet tecken i fritextfält och vinklade flervalsfrågor.

Intressenternas engagemang

Strukturerat engagemang bland intressenterna

Några respondenter påpekade att GD Handel redan har anordnat många möten om TTIP inom ramen för den sedan länge pågående dialogen med det civila samhället. Dessutom har möten med nya intressenter anordnats under TTIP-förhandlingarna, för att intressenterna ska kunna lämna sina synpunkter och få information från EU:s och USA:s chefsförhandlare. Följande förslag till förbättringar lämnades:

Arbetsgruppen TTIP taskforce inom kommissionen bör stärkas, med särskild tonvikt på kontaktpunkter för det civila samhället.

En respondent föreslog att kommissionen skulle skapa en tidslinje, med alla steg i förhandlingarna och de handlingar som offentliggjorts. En tidig publicering av förhandlingsgruppernas mötesscheman, samt datum för varje förhandlingsomgång är viktigt för att hålla intressenterna involverade. Ett annat förslag var att kommissionen skulle offentliggöra en aktivitetskalender för kommande TTIP-förhandlingsomgångar, där man för varje specifik fråga angav en kontaktperson som offentliga förslag kunde skickas till.

Kommissionen bör anordna intressentkonferenser före och omedelbart efter varje förhandlingsomgång. En mer detaljerad tabell med ståndpunkterna inför varje kapitel bör också upprättas (en utökad nulägesrapport) och lämnas ut snabbare än vad som är fallet i nuläget, ansåg några respondenter. 

Kommissionen bör anordna ämnesspecifika informationsmöten för intressenter^[6]. En respondent nämnde att det vore bra att få tillgång till information om förhandlingarnas status inom exempelvis området vuxenutbildning.

När det gäller frågor som särskilt angår arbetsmarknadens parter, som arbetsrättsliga normer, bör strukturerna för arbetsmarknadsdialogen anpassas för att medge mer djupgående diskussioner, och alla texter bör göras tillgängliga. DG Handel bör i samarbete med GD Sysselsättning ta ytterligare initiativ till diskussioner om relevanta aspekter av TTIP inom alla befintliga sektoriella kommittéer för arbetsmarknadsdialog och skapa forum för diskussioner mellan arbetsmarknadens parter på de områden där det inte finns sådana kommittéer. En respondent från fackföreningarna ansåg att fackföreningarna i EU borde få tillgång till EU:s förhandlare i samma mån som USA ger sina fackföreningar tillgång till förhandlarna.

Kommissionen bör inrätta ett digitalt läsrum som skulle göra det möjligt för intressenterna att få tillgång till konfidentiella sektorspecifika handlingar via ett ackrediteringssystem med lösenord. Ett sådant system skulle också göra det möjligt att spåra läckor av konfidentiella handlingar. I ett bidrag föreslogs att sanktioner skulle införas mot brott mot sekretessen, bland annat innehav, överföring, kopiering eller offentliggörande på webbplatser av handlingar med begränsad åtkomst eller delar av sådana.

Några företagsorganisationer föreslog att en hjälpcentral för små och medelstora företag skulle inrättas för att tjäna som kontaktpunkt för företag, och för att samla in information och ge råd om marknadstillträdesfrågor som handelshinder, utmaningar i samband med offentlig upphandling, uppfyllande av standardkrav osv. 

Ostrukturerat engagemang bland intressenterna

Utöver de mer strukturerade formerna av deltagande bland intressenterna som beskrivs ovan, finns även mindre strukturerade former, som till största delen inbegriper möten och korrespondens med kommissionen i samband med TTIP. Ett överväldigande antal svar på ombudsmannens offentliga samråd tog upp problem med en upplevd bolagsdominans vid dessa möten och kontakter. Följande förslag lades fram för att motverka detta:

Kommissionen bör offentliggöra en förteckning över alla möten som förhandlarna håller med intressenterna (bland annat näringslivet och lobbyorganisationer). En sådan förteckning bör innefatta datum för mötet, deltagare och de ämnen som diskuterats (exempelvis i form av dagordningar och protokoll).

Kommissionen bör offentliggöra all skriftlig kommunikation i samband med förhandlingarna mellan kommissionen och intressenterna, inbegripet inlagor.

Förhandlingsgruppernas sammansättning och förhandlarnas intressedeklarationer bör offentliggöras för att undvika intressekonflikter eller upplevda intressekonflikter. Detta bör även innefatta personer som tidigare varit involverade i förhandlingarna men som nu lämnat kommissionen. När det gäller det sistnämnda uppmanade en respondent ombudsmannen att inleda en undersökning på eget initiativ om ”svängdörrar” i samband med TTIP-förhandlingarna.

Enligt en del respondenter är mer än 30 % av de intressegrupper från den privata sektorn som utövar lobbyarbete hos kommissionen angående TTIP inte registrerade i det (frivilliga) öppenhetsregistret. Att göra registrering obligatoriskt för företag som bedriver lobbyarbete inom EU skulle öka öppenheten på detta område, menade de.

Några respondenter hävdade att den institutionella kulturen inom kommissionen har en tendens att gynna bolagsintressen och att detta måste förändras.

Parlamentets och rådets roll

Ett antal svar på det offentliga samrådet tog upp frågor med relevans för Europaparlamentet[7] och rådet. Eftersom ombudsmannens undersökning är inriktad på kommissionen framhålls följande förslag som kommissionen skulle kunna agera på:

Man föreslog att kommissionen skulle offentliggöra all skriftlig kommunikation i samband med förhandlingarna mellan kommissionen och de institutionella intressenterna (bl.a. parlamentet och medlemsstaterna) samt en förteckning över alla möten som kommissionen håller med parlamentet och medlemsstaterna.

Ett återkommande förslag i samband med Europaparlamentets roll var att parlamentsledamöterna skulle informeras fullt ut, bland annat efter varje förhandlingsomgång, så att de kan följa förhandlingarna och granska utkast och slutliga versioner av avtalet på sina väljares vägnar. Tillgång till konsoliderade texter bör utökas till flera parlamentariska utskott (och inte bara utskottet för internationell handel), och göras bredare, ansåg några respondenter.

Detaljerade regler om hur parlamentet och rådet hålls informerade och bidrar till förhandlingsprocessen måste offentliggöras för att dessa institutioner, och de nationella myndigheter som är involverade, ska kunna ta sitt redovisningsansvar gentemot de medborgare de företräder, framhöll en del.

Bästa praxis (fråga 2)

Ge gärna exempel på bästa praxis som du har sett på detta område (framför allt inom exempelvis kommissionens generaldirektorat och andra internationella organisationer) och som du anser skulle kunna tillämpas inom hela kommissionen.

Respondenterna i ombudsmannens offentliga samråd gav många exempel på bästa praxis, bland annat följande:

WIPO: De förhandlingar som ledde till WIPO:s fördrag om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer med synnedsättning, har framhållits som ett exempel av många respondenter, även om några medger att TTIP-förhandlingarna ligger på en annan skala. Utlämnandet av utkast till förhandlingsdokument efterhand som de uppdaterades, WIPO:s webbsända förhandlingar och åhörarrum där intressenterna kunde höra förhandlingarna om specifika ämnen nämndes som exempel, liksom det faktum att dagordningar, deltagarförteckningar och framstegsrapporter om förhandlingarna offentliggjordes utan dröjsmål. Respondenterna framhöll att arbetsgrupper för intressenterna hade inrättats och att deras framsteg rapporterades online. De påpekade också att civilsamhällets organisationer lämnade kommentarer under hela processen och effektivt bidrog till slutresultatet[8].

WTO: Respondenterna framhöll att trots att Världshandelsorganisationen (WTO) regelbundet kritiseras av det civila samhället, finns ändå de inlägg som görs under förhandlingar tillgängliga på WTO:s webbplats, liksom utskottsordförandenas erbjudanden och rapporter. Många förhandlingstexter är tillgängliga, bland annat ursprungliga utkast till förslag, kompromisstexter, nationella inlägg och protokoll från de flesta mötena. Texterna kan konsulteras på olika stadier, från den version som ligger på förhandlarnas bord till den slutliga kompromiss som överenskommits och WTO-medlemmarnas kommentarer. Exempelvis fanns en standardpraxis inom ramen för WTO:s förhandlingsprocess om ett avtal om underlättande av handel, att den konsoliderade förhandlingstexten offentliggjordes via webbplatsen efter varje förhandlingsomgång och före nästa förhandlingsomgång. En del respondenter föreslog att WTO även kunde tjäna som exempel i fråga om att vara utåtriktade. Exempelvis informeras de ickestatliga organisationerna dagligen under ministerkonferenserna och de kan lämna in ståndpunktsdokument om specifika WTO-frågor, som WTO:s sekretariat sedan delar ut till medlemmarna.

FTAA: Enligt ett flertal inkomna svar har frihandelsområdet Amerika (FTAA), trots att man inte lyckats nå en slutlig överenskommelse, blivit ett av de bästa exemplen på hur handelsförhandlingar kan vara öppna och föremål för offentlig granskning under hela tiden som förhandlingarna pågår. En särskild webbplats för FTAA skapades, där hela texten till utkastet till avtalet (av några kallad den konsoliderade förhandlingstexten, som vi anser vara det viktigaste dokumentet i alla förhandlingar) offentliggjordes varje gång förhandlarna enades om en ny version. På webbplatsen fanns också skriftliga inlägg från civilsamhällets organisationer, detaljerad information om varje förhandlingsgrupps instruktioner och tidslinjer, samt information om vem som var ordförande för varje grupp under varje förhandlingsomgång. Det civila samhället inbjöds aktivt att bidra med synpunkter på varje aspekt av avtalet, medan förhandlarna identifierade och spred exempel på bästa praxis i fråga om insatser för samråd med det civila samhället på nationell och lokal nivå, enligt de respondenter som tog upp detta exempel.

UNFCCC: Enligt de respondenter som tog upp Förenta nationernas klimatkonvention (UNFCCC) görs förhandlingstexter och inlägg från parterna allmänt tillgängliga innan förhandlingarna inleds. Observatörer, däribland externa intressenter, deltar vid mötena och kan göra inlägg på parternas begäran.

Århuskonventionen: I andra bidrag nämndes att öppenheten borde främjas i enlighet med normerna i Århuskonventionen. Det styrande organets och dess underorgans möten är som regel offentliga, enligt respondenterna. Ackrediterade observatörer kan delta i parternas möten och i redaktionella grupper som ska utarbeta text under förhandlingarnas gång. Århuskonventionens arbetsgrupp för allmänhetens deltagande i internationella forum togs också upp.

Respondenterna nämnde även i) kommissionens generaldirektorat för miljö (särskilt dess förfaranden för utkast till icke lagstiftande dokumentation), ii) GD Jordbruks mjölkmarknadsobservatorium, iii) kommissionens beslut från 2010 om att släppa ett informellt utkast till handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (Acta), iv) Världshälsoorganisationens förhandlingar om en konvention om tobakskontroll, bland annat det faktum att protokollen från det styrande organets möten fanns tillgängliga på internet, v) UNECE:s kompendium med fallstudier med bästa metoder för främjande av allmänhetens deltagande, vi) offentliga samråd som anordnas av Storbritanniens miljökontor, vii) den kroatiska uppförandekoden för samråd med den berörda allmänheten vid antagande av lagar, och särskilt den kroatiska byrån för samarbete med icke-statliga organisationer, samt viii) internationella teleunionen som – enligt en av respondenterna – börjat sända sina möten online och offentliggöra fler handlingar (rapporter, ändringar, medlemsstaternas ståndpunkter) för att möta de icke-statliga organisationernas kritik.

Effekter av ökad öppenhet (fråga 3)

Förklara på vilket sätt du anser att ökad öppenhet skulle kunna påverka förhandlingsresultatet.

I de flesta svaren framhölls att ökad öppenhet skulle påverka resultatet av förhandlingarna i positiv riktning. Särskilt ansåg man att ökad öppenhet skulle få följande effekter:

• Det kommer att bidra till att omdefiniera processen för fattandet av viktiga beslut i handelsförhandlingar och därmed göra kommissionen mer öppen, mer ansvarsredovisande och följaktligen mer trovärdig.
• Det kommer att leda till demokratisk legitimitet och öka avtalets effektivitet, kvalitet och balans. TTIP handlar i stor utsträckning om regleringsfrågor för vilka EU har inrättat förfaranden för allmänhetens deltagande och öppenhet.
• Det kommer att gynna EU:s framtid mer generellt eftersom en upplevd brist på öppenhet om TTIP skulle stärka den antieuropeiska lobbyn.
• Detta är det bästa sättet att avväpna myter och missuppfattningar kring TTIP.
• Det kommer att öka kvaliteten i den offentliga debatten kring TTIP, och göra det möjligt för intressenterna att påverka förhandlingarna på ett meningsfullt sätt baserat på fakta samt öka sannolikheten för att parlamenten kommer att kunna godkänna avtalet.
• Det kommer att göra det möjligt för en rad olika experter att ge kommissionen (och parlamentet) analytisk input.
• Det kan skapa stöd hos en bred majoritet i Europaparlamentet för det slutliga resultatet genom att se till att parlamentet kan ge uttryck för väl informerade farhågor och utvärdera om dessa har beaktats.
• Det kommer att garantera en tidig identifiering av vilka bestämmelser som inte har stöd bland de viktigaste intressenterna (något som annars skulle visa sig först under ratificeringsprocessen).
• Det kommer att minska risken för att TTIP möter samma öde som Acta, vilket skulle beröva EU-medborgarna de potentiellt positiva effekterna av ett omfattande TTIP-avtal.
• Det har visat sig gynna utvecklingen av handel i sig[9].
• Det kommer att gynna det allmännas bästa snarare än privata intressen.
• Det kommer att öka medborgarnas och politikernas förmåga på alla nivåer och göra det möjligt för dem få full förståelse för vad det här avtalet kommer att medföra.
• Det kommer att göra det möjligt för de länder som påverkas av avtalet, men som ännu inte är involverade (exempelvis EU-kandidater, potentiella kandidater och Efta-länder), att följa och möjligen få inflytande på hur förhandlingarna fortlöper.
• Det kommer att se till att sekretessen respekteras och minska otillåtet utlämnande av handlingar.
• Det kommer att minska beroendet av läckta dokument och skapa jämlika villkor för alla deltagare.
• Det kommer att innebära mindre belastning för kommissionen när det gäller att hantera begäranden om allmän tillgång till handlingar.
• Det kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att anpassa sig till ändrade marknadsvillkor genom att gradvis införa de åtgärder som kommer att krävas från och med att avtalet träder i kraft.

En respondent hävdade å andra sidan att större öppenhet skulle få följande effekter:

• Det skulle leda till ett sämre utfall (eller inget utfall alls) för EU av tre skäl: i) att visa sina kort för motparten i affärsförhandlingar försvagar den egna förhandlingspositionen, ii) offentliggjorda handlingar skulle förse ”nejsägare” med oändliga tekniska detaljer som de skulle kunna använda till att fabulera fram påståenden om mörka planer för att beröva EU:s befolkning dess politiska och arbetsrättsliga rättigheter, skydd från farliga substanser osv., iii) kommissionen skulle överhopas av begäranden om att tillbakavisa falska anklagelser, reda ut missuppfattningar eller förklara de invecklade detaljerna i handelspolitiken generellt. I ett antal synpunkter påpekades att unionens strategiska intressen måste förbli konfidentiella under hela processen. I annat fall riskerar det att ha en negativ inverkan på förhandlingarnas utfall.

Slutligen var det några respondenter som framhöll att en ökad öppenhet aldrig kommer att kunna beviljas eftersom det helt enkelt skulle leda till att TTIP-förhandlingarna avbröts.

4. Översikt över andra frågor som togs upp

Förhandlingarnas innehåll

Trots att ombudsmannen påpekat att det offentliga samrådet inte gällde förhandlingarnas innehåll inkom synpunkter från enskilda personer angående följande:

EU-standarder

Enskilda personer undrade om EU skulle bibehålla sina höga standarder inom områden som social välfärd, arbetsliv, livsmedelskvalitet, hållbart jordbruk osv.

Inverkan på den offentliga servicen

Frågor väcktes om den möjliga privatiseringen av offentlig service, särskilt inom områdena hälso- och sjukvård samt utbildning.

Inverkan på låginkomstländer

En del respondenter signalerade att TTIP skulle kunna ha en negativ inverkan på mindre utvecklade länder.

Tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS)

Många enskilda personer påpekade problem i samband med ISDS.

Ekonomisk nytta

En del respondenter hänvisade till studier som har visat att den ekonomiska nyttan av TTIP blir liten.

Tidsram

En del respondenter hävdade att tidsramen för att slutföra TTIP-förhandlingarna är för snäv. Ju fortare processen måste gå, desto mindre öppen kommer den att vara, menade de.

Stoppa TTIP

Några respondenter ansåg att förhandlingarna skulle avbrytas.

Debatter i medlemsstaterna

Enligt några respondenter borde man i varje medlemsstat genomföra en obligatorisk och långvarig samrådsprocess kring frågan om huruvida landets regering skulle underteckna avtalet eller inte. En del föreslog folkomröstningar i varje medlemsstat innan avtalet ingås. Andra insisterade på att avtalet skulle ratificeras av de nationella parlamenten. En större involvering av de lokala myndigheterna borde också planeras. Många respondenter påpekade att informationen till allmänheten var bristfällig i medlemsstaterna och att det behövdes mer information via medierna.

Andra avtal

En del respondenter ansåg att kommissionens och USA:s ansträngningar för att öka öppenheten i TTIP-förhandlingarna bör användas som föredöme i andra handelsavtal som kommissionen förhandlar om. En respondent föreslog att EU inte skulle förhandla med någon handelspartner som vägrade inleda förhandlingar grundade på demokratiskt ansvarstagande och öppenhet.

Ombudsmannens arbete

Ombudsmannens beslut att inleda ett offentligt samråd välkomnades, men en del respondenter menade att ombudsmannens arbete inte är tillräckligt välkänt. Det innebär att svaren troligen inte återspeglar det breda motstånd mot TTIP som finns hos allmänheten. Andra respondenter, som fått kännedom om samrådet bara sju dagar innan det skulle avslutas, kritiserade den korta svarstiden.

När det gäller uppföljningen av det offentliga samrådet föreslog en respondent att för varje åtgärd som ombudsmannen föreslår, ska kommissionen ange hur och när åtgärden kommer att genomföras. Om en viss åtgärd inte kommer att genomföras bör kommissionen förklara varför.

Slutligen uppmanades ombudsmannen att utöka sina undersökningar till andra frihandelsavtal, bland annat tjänstehandelsavtalet Tisa (Trade in Services Agreement), det omfattande avtalet om handel och ekonomiskt samarbete Ceta (Comprehensive Trade and Economic Agreement) och andra bilaterala frihandelsavtal.

Bilaga: Bidrag till samrådet

Följande bidrag har skickats till ombudsmannens särskilda inkorg för TTIP.

Organisationer

1. Access Info Europe
2. Access
3. Allianz der öffentlichen Wasserwirtschaft e.V.
4. Alpe Adria Green
5. American Chamber of Commerce to the EU (AmChamEU)
6. Bundesverband der Deutschen Industrie
7. Bundesverband Öffentliche Dienstleistungen (bvöd)
8. Business Europe
9. City of Munich
10. Client Earth
11. Compassion in World Farming
12. Confederación Española de Organizaciones Empresariales (CEOE)
13. Confederation of Danish Industry
14. Confederation of Swedish Enterprise
15. Copa - Cogeca
16. Corporate Europe Observatory (CEO)
17. Dansk Magisterforening
18. Elinkeinoelämän Keskusliitto (EK)
19. European Association for the Education of Adults (EAEA)
20. European Centre of Employers and Enterprises providing Public Services (CEEP)
21. European Consumer Organisation (BEUC)
22. European Digital Rights (EDRi)
23. European Milk Board
24. European Movement International
25. European Public Health Alliance (EPHA)
26. European Services Forum (ESF)
27. European Trade Union Committee for Education (ETUCE)
28. European Trade Union Confederation (ETUC)
29. Foliovision
30. Food & Water Europe
31. Forum Informationsfreiheit
32. Foundation for a Free Information Infrastructure (FFII)
33. Friends of the Earth Germany (BUND)
34. Friends of the Earth Europe
35. Fundacja Panoptykon
36. GMB Trade Union
37. Handwerkskammer für München und Oberbayern
38. Instytut Globalnej Odpowiedzialnosci Polska (IGO)
39. Irish Business and Employers Confederation (IBEC)
40. Irish Creamery Milk Suppliers Association (ICMSA)
41. L'Assocation EDA (Environnement et Développement Alternatif)
42. Maison du Peuple d'Europe - Huis van het Volk van Europa
43. Pacte Civique
44. Sindikat Vzgoje, Izobraževanja, Znanosti in Kulture Slovenije (VIZ)
45. Standing Committee of European Doctors (CPME)
46. Stop TTIP UK
47. Trades Union Congress (TUC)
48. Transatlantic Business Council (TABC)
49. Transatlantic Consumer Dialogue (TACD)
50. Transport & Environment
51. Umweltinstitut München
52. Unite the Union Ireland Region
53. Verband der Automobilindustrie (VDA)
54. Verbraucherzentrale Bundesverband e.V.
55. Women in Europe for a Common Future (WECF)

Parlamentsledamöter

Neena Gill, parlamentsledamot (S&D)

Yannick Jadot, parlamentsledamot (för gruppen Gröna/EFA)

Anne-Marie Mineur, parlamentsledamot (GUE/NGL)

Enskilda personer

257 bidrag mottogs från enskilda personer

Access Info Europe
Access
Allianz der öffentlichen Wasserwirtschaft e.V.
Alpe Adria Green
American Chamber of Commerce to the EU (AmChamEU)
Bundesverband der Deutschen Industrie
Bundesverband Öffentliche Dienstleistungen (bvöd)
Business Europe
City of Munich
Client Earth
Compassion in World Farming
Confederación Española de Organizaciones Empresariales (CEOE)
Confederation of Danish Industry
Confederation of Swedish Enterprise
Copa - Cogeca
Corporate Europe Observatory (CEO)
Dansk Magisterforening
Elinkeinoelämän Keskusliitto (EK)
European Association for the Education of Adults (EAEA)
European Centre of Employers and Enterprises providing Public Services (CEEP)
European Consumer Organisation (BEUC)
European Digital Rights (EDRi)
European Milk Board
European Movement International
European Public Health Alliance (EPHA)
European Services Forum (ESF)
European Trade Union Committee for Education (ETUCE)
European Trade Union Confederation (ETUC)
Foliovision
Food & Water Europe
Forum Informationsfreiheit
Foundation for a Free Information Infrastructure (FFII)
Friends of the Earth Germany (BUND)
Friends of the Earth Europe
Fundacja Panoptykon
GMB Trade Union
Handwerkskammer für München und Oberbayern
Instytut Globalnej Odpowiedzialnosci Polska (IGO)
Irish Business and Employers Confederation (IBEC)
Irish Creamery Milk Suppliers Association (ICMSA)
L'Assocation EDA (Environnement et Développement Alternatif)
Maison du Peuple d'Europe - Huis van het Volk van Europa
Pacte Civique
Sindikat Vzgoje, Izobraževanja, Znanosti in Kulture Slovenije (VIZ)
Standing Committee of European Doctors (CPME)
Stop TTIP UK
Trades Union Congress (TUC)
Transatlantic Business Council (TABC)
Transatlantic Consumer Dialogue (TACD)
Transport & Environment
Umweltinstitut München
Unite the Union Ireland Region
Verband der Automobilindustrie (VDA)
Verbraucherzentrale Bundesverband e.V.
Women in Europe for a Common Future (WECF)