03-03-2004


ALLMÄNT

Kommissionen har givit strävandet efter lika möjligheter för personer med funktionshinder hög prioritet och gjort särskilda ansträngningar för att undvika diskriminering i förhållandet mellan kommissionen och personer med funktionshinder, oavsett om dessa tillhör allmänheten eller ingår i personalen. Kommissionen medger att det fortfarande behöver göras mer för att stärka rättigheterna för personer med funktionshinder så att de fullt ut kan delta i alla delar av samhällslivet, och den kommer att fortsätta att söka positiva förändringar inom detta område och i synnerhet att öka den andel personer med funktionshinder som arbetar inom kommissionen.

Kommissionen har under senare år i synnerhet tagit ett antal initiativ för att säkerställa att principen om lika möjligheter kan förverkligas för dess personal med funktionshinder och för dem som önskar delta i rekryteringsförfarandet. Dessa initiativ omfattar både lagförslag och förslag som inte berör lagstiftningen.

Lagförslagen syftar till att ändra tjänsteföreskrifterna, ett komplicerat och tidsödande arbete som snart är avslutat. I de förslag som inte berör lagstiftningen ingår att hålla särskilda hjälpmedel i beredskap vid rekryteringsförfarandet, om de efterfrågas av personer med funktionshinder, att anta nya riktlinjer för anställning av personer med funktionshinder och att tillhandahålla vissa politiska dokument i blindskriftsversioner.

Kommissionens mål är att vid rekryteringsförfarandet underlätta för personer med funktionshinder och att göra det möjligt för dem som redan arbetar inom kommissionen, såväl som för dem som utvecklar funktionshinder i tjänsten, att komma i åtnjutande av anpassade arbetsförhållanden om så erfordras och att följa en karriärutveckling på samma villkor som alla andra anställda.

Ombudsmannen har två specifika frågor rörande

• de åtgärder som kommissionen vidtagit eller avser att vidta för att säkerställa att ingen diskriminering förekommer mot personer med funktionshinder vid institutionerna, och
• tidplanen för deras antagande.

Kommissionen svarar följande:

A. Vidtagna åtgärder

Tjänsteföreskrifter

1. Förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder

Inom reformarbetet har kommissionen upprättat utkast till ändringar av tjänsteföreskrifterna som vidgar deras räckvidd till att omfatta alla diskrimineringsgrunder enligt artikel 13 i Amsterdamfördraget. Detta innehåller en tydlig förklaring om att all diskriminering som grundar sig på bl.a. funktionshinder är förbjuden (ny artikel 1d.1).

2. Definition av funktionshinder

I det lagförslag som planeras bli antaget av rådet före den 1 maj 2004 ges också en definition av 'funktionshinder' och läggs ett ansvar på de rekryterande institutionerna att positivt möta alla rimliga krav från personalen om de särskilda hjälpmedel och omställningar som kallas "rimliga anpassningsåtgärder". En rimlig anpassningsåtgärd definieras som något som inte lägger en oskälig börda på den rekryterande institutionen (ny artikel 1d.4).

3. Rimlig anpassningsåtgärd

Tillhandahållande av rimliga anpassningsåtgärder bidrar till att säkerställa att personer med funktionshinder kan arbeta på en nivå som är mer likställd med kollegernas då den (de) tillhandahållna anpassningsåtgärden(erna) bör visa sig bli ett praktiskt hjälpmedel för att underlätta rekrytering av och karriärutveckling för personer med funktionshinder.

4. Överföring av bevisbördan

När det gäller klagomål om diskriminering har kommissionen också infört en bestämmelse i de omarbetade tjänsteföreskrifterna (ny artikel 1d.5) om överföring av bevisbördan för dem som anser sig felaktigt behandlade då principen om lika behandling inte tillämpats på dem. I alla de fall då en person med ett funktionshinder gör ett uppenbart fall gällande om att diskriminering på grund av funktionshinder tillämpats på honom/henne åläggs i själva verket institutionen att bevisa att det inte förekommer något brott mot principen om lika behandling.

Rekrytering genom EPSO

EPSO:s (Europeiska rekryteringsbyrån) annonsering om anställningsmöjligheter i kommissionen har förbättrats och blivit mer målinriktad för att uppmuntra intresset bland tänkbara sökande med funktionshinder och för att försäkra dem om att funktionshinder inte utgör något hinder för anställning vid kommissionen. Åtgärder har också vidtagits för att säkerställa att interna webbplatser är lätt tillgängliga och att positiva åtgärder vidtas för att hjälpa personer med funktionshinder som framgångsrikt genomgått uttagningsproven att finna lämpliga arbetsuppgifter. Inom ramen för en kommissionsintern avdelningsövergripande arbetsgrupp har en underarbetsgrupp bildats som framlagt en rapport om rekryteringsförfarandets tillgänglighet för sökande med synnedsättningar.

Aktiv rekrytering av personer med funktionshinder

Genom en uppgörelse med EPSO hålls Generaldirektoratet för personal och administration (GD Personal och administration) särskilt underrättat om dem som framgångsrikt genomgått uttagningsproven och som angivit att de har ett funktionshinder som kräver en särskild anpassningsåtgärd vid rekryteringsförfarandet. GD Personal och administration arbetar därefter aktivt för deras rekrytering inom avdelningarna.

Tillgänglighet till byggnader

Med utgångspunkt i en undersökning som år 2002 utfördes av GD Personal och administration i 52 byggnader införde Infrastruktur- och logistikbyrån (OIB) i sitt arbetsprogram de förbättringar som skall vidtas. En rad ombyggnader av byggnaderna har redan genomförts såsom: förbättring av parkeringsplatserna, anpassning av nödutgångarna, installation av automatiska dörröppnare, installation av nya toaletter för personer med funktionshinder och installation av dörröppnare (vågrätta stänger), ombyggnad av icke-anpassade entrétrappor.

Den nya versionen av dokumentet 'Handbok med normer för modellfastigheten', som håller på att antas, kommer dessutom att innehålla de interna bestämmelser som avses i "Riktlinjer för god praxis för anställning av personer med funktionshinder" när det gäller anpassning av tillgänglighet, framkomlighet inom byggnaderna, utrymning vid nödlägen och sanitära installationer. Det omfattar också ett åtagande att vidta avhjälpande åtgärder för att säkerställa tillgänglighet till de byggnader som hyser kommissionen.

Alla dessa åtgärder torde utgöra ett ytterst betydelsefullt bidrag till att förbättra tillgängligheten för alla personer som besöker kommissionens lokaler oavsett om de tillhör allmänheten eller personalen. Kommissionen godtar att det fortfarande behöver göras mer och att förbättrandet av tillgängligheten till de byggnader som hyser kommissionen kommer att fortsätta att vara en fortlöpande prioritering.

Tillgång till dokument

För att förbättra tillgången för personer med synnedsättningar till principdokumenten om reformen har kommissionens vitbok om reformen och samrådsdokumentet "Improving Working arrangements for People with Disabilities" framställts i blindskriftsversioner. Dessa dokument i blindskrift kan studeras i kommissionens centralbibliotek och i biblioteket vid Gemensamma tjänsten för tolkning och konferenser (SCIC) i konferenscentrumet Borchette.

Europeiska kommissionen antog också i september 2001 meddelandet 'eEurope 2002: Tillgänglighet till offentliga webbplatser och deras innehållt', som syftar till att göra webbplatserna tillgängligare för äldre och personer med funktionshinder. Genom att anta detta meddelande och genomföra de åtgärder som ingår i det, uppmuntrade kommissionen övriga Europa-institutioner och medlemsstaterna att göra sammalunda.

Arbete har också inletts för att få EUROPA-webbplatsen att följa överensstämmelsenivå "A", som betyder att den uppfyller samtliga kontrollpunkter inom prioritet 1 i de internationellt godtagna riktlinjer för webbtillgänglighet som fastställts inom projektet för webbtillgänglighetsinitiativet Web Accessibility Initiative (WAI). Då webbplatsen emellertid innehåller betydligt över en miljon sidor kommer detta att ta avsevärd tid. Av praktiska skäl beslöt kommissionen att endast anpassa nya webbsidor samt de som ändrats eller uppdaterats. De sidor som redan arkiverats eller som upprättats under EUROPA-webbplatsens tidigare år kommer därför inte att göras helt tillgängliga.

Några EUROPA-webbplatser på toppnivå (såsom EUROPA-hemsidan och Europeiska kommissionens hemsida) uppfyller redan kraven i överensstämmelsenivå "A". Dessa sidor innehåller en logotyp som anger att de uppfyller dessa krav och att vissa av deras sidor utformats med tanke på tillgängligheten.

Omarbetade riktlinjer för god praxis

Gemensamt med förslaget till det nya systemet för tjänsteföreskrifter och EPSO:s mer målinriktade inriktning har de riktlinjer för god praxis för anställning av personer med funktionshinder som antogs 1998, också blivit omarbetade inom kommissionen och tillsammans med de övriga institutionerna.

Då vissa av de föreslagna ändringar av tjänsteföreskrifterna, till vilka det redan hänvisats ovan, skulle ersätta bestämmelserna i 1998 års riktlinjer - såsom definitionerna av funktionshinder och av rimliga anpassningsåtgärder - togs initiativ till en omarbetning. Då det dessutom i 1998 års riktlinjer hänvisades till ett undantag från åldersgränserna för sökande med funktionshinder och då åldersgränser numera avskaffats fanns det inte längre något behov av en sådan bestämmelse. Omarbetningen har utmynnat i nya riktlinjer för god praxis för anställning av personer med funktionshinder som antogs av kommissionen den 25 november 2003(1).

De omarbetade riktlinjerna syftar till att vara mer omfattande för personer med funktionshinder när det gäller genomförandet och övervakningsförfarandena. Det ses som betydelsefullt att de av personalens medlemmar som är mest direkt berörda invigs i dessa förfaranden så att de kan medverka praktiskt med att säkerställa att riktlinjerna träder i funktion och övervaka deras genomförande.

I allmänhet behandlas i riktlinjerna för god praxis följande ämnen:

- - Arbetsrelaterad anpassning: Den anpassning som krävs skall avgöras av den enskildes särskilda behov och kommer normalt sett att tillhandahållas.

- - Rekrytering: Rekryterings- och urvalsförfaranden anpassas för att säkerställa att de inte missgynnar sökande med funktionshinder.

- - Karriär: När väl sökande med funktionshinder tagits upp på en förteckning över godkända får de använda specialistrådgivning för att tillförsäkra sig en post. Efter att ha rekryterats har tjänstemän med funktionshinder rätt att utveckla hela sin förmåga t.ex. genom utbildning.

- - Arbetsmiljö: Alla skäliga åtgärder måste vidtas för att undanröja fysiska eller tekniska hinder som möter viss personal med funktionshinder.

- - Information och medvetandehöjning: Riktlinjerna kommer att komma till all personals kännedom och utbildningskurser som djupgående behandlar frågan om funktionshinder kommer att målinriktas på dem som är mest berörda.

- - Övervakning: En väsentlig del av genomförandet av riktlinjerna är en kontinuerlig övervakning av hur de fungerar så att det kan säkerställas att förbättrade förfaranden införs på alla nivåer både under rekryteringsförfarandet och under en tjänstemans hela arbetsliv.

Riktlinjerna finns på Europeiska unionens alla officiella språk. Alla elva språken kan nås via följande hyperlink

http://ec.europa.eu/dgs/personnel_administration/human_resources_sv.htm#114

Riktlinjerna finns också i blindskriftsversioner.

Då de övriga institutionerna deltog i samrådsförfarandet vid utarbetandet av de nya riktlinjerna förväntas det att de kommer att i tillämpliga delar anta riktlinjerna och i överensstämmelse med sina egna förfaranden.

När så sker kommer både de nya tjänsteföreskrifterna och de nya riktlinjerna för god praxis att tillämpas inom alla institutioner.

B. Tidplan

Tjänsteföreskrifter

Omarbetningen av tjänsteföreskrifterna antogs formellt av Europeiska kommissionen den 18 november 2003. Den har överlämnats till rådet för slutgiltigt godkännande och förväntas träda i kraft den 1 maj 2004.

Riktlinjer för god praxis

Riktlinjerna för god praxis gäller redan från det att de antogs av kommissionen den 25 november 2003. För att säkerställa genomförandet inom kommissionen har generaldirektörerna inledningsvis ombetts att under år 2004 verkställa undersökningar av sin personal för att få grundläggande uppgifter om de personer med funktionshinder som är anställda vid kommissionen. Dessa undersökningar föreskrivs i avsnitt 8 i riktlinjerna och det har föreslagits att en anonym statistikrapport skall offentliggöras om de insamlade uppgifterna om antalet anställda med funktionshinder vid kommissionen.

En väsentlig del av genomförandet av riktlinjerna är en kontinuerlig övervakning av hur de fungerar så att det kan säkerställas att förbättrade förfaranden blir införda på alla nivåer både under rekryteringsförfarandet och under en tjänstemans hela arbetsliv.

Kommissionen vill försäkra ombudsmannen om att den kommer att fortsätta att inom ramen för reformen av personalpolitiken fästa särskild uppmärksamhet vid frågan om personer med funktionshinder. Olikheterna inom samhället måste återspeglas i personalens sammansättning så att kommissionen kan dra full nytta av den mängd förmågor som står till dess förfogande.

Förutom de upplysningar som ombudsmannen begär om de åtgärder som beskrivits ovan vill kommissionen ge ytterligare upplysningar om integreringen av elever med funktionshinder vid Europaskolorna. I detta sammanhang vill kommissionen emellertid framhäva att ansvaret för Europaskolorna vilar på dess styrelse där kommissionen endast är företrädd med en röst.

C. Europaskolorna

Akademiska system

Europaskolorna antog 1999 ett utbildningsprogram för elever med särskilda behov. Det omfattar inte endast inlärningssvårigheter utan också de flesta former av inlärningshinder såväl som fysiska funktionshinder. I programmet betonas att eleven så mycket som möjligt skall integreras i skolan. Även om vissa speciallektioner får genomföras utanför klassrummet äger de flesta rum i klassrummet med hjälp av en speciallärare vid elevens sida utöver klassläraren.

Ett skräddarsytt utbildningsprogram för varje elev med särskilda behov som utgår från hans/hennes förmåga och behov har beslutats i ett särskilt råd bestående av rektor, lärare, föräldrar och vanligtvis en medicinsk specialist. Resultatet av rådet är ett avtal som anger det ansvar som vilar på varje part. Avtalet kan förnyas årligen och ändras beroende på elevens framsteg. Då varje fall undersöks individuellt finns det ingen inividuell budgetbegränsning för att tillhandahålla tjänster till elever med funktionshinder.

Utöver en minskning eller en ändring av studieprogrammet och den totala undervisningsplanen upprättas om så erfordras särskilda regler för eleven med särskilda behov vid examinering och övervakning av hans/hennes framsteg. Dessa regler kan vara så enkla som en ökning av den tillåtna tidsfristen för en tentamen eller att skriftliga uppgifter görs tillängliga i ett större format eller bestå av mer omfattande arrangemang såsom användning av dator, tillgång till en person som fungerar som skrivhjälp för att anteckna elevens svar eller till och med möjligheten att avlägga examen muntligt. Framstegen mäts i förhållande till personliga mål och inte i förhållande till klassens. En elev med särskilda behov kan emellertid göra framsteg (få bättre betyg) tillsammans med sina klasskamrater även om han/hon inte får gå vidare vid slutet av varje skolår. Detta och principen om integrering i klassrummet säkerställer elevens sociala integrering med sina jämnåriga.

Antalet elever inom utbildningsprogrammet för elever med särskilda behov ökar varje år allt eftersom programmet genomförs och får ökad publicitet. Dess framgångar övervakas noga och en omarbetning av 1999 års program övervägs för närvarande för att senare i vår bli antagen av Europaskolornas styrelse. Det omfattar många rutiner som identifierats genom erfarenheter från olika skolor.

Tillgänglighet till skollokaler

Många Europaskolor har byggts eller anpassats för att tillgodose behoven hos personer med fysiska funktionshinder. De som nyligen byggts eller ombyggts, nämligen de tre skolorna i Bryssel och skolorna i Luxemburg och Alicante, har infört de senaste normerna för tillänglighet för personer med funktionshinder. De flesta övriga skolor har genomfört ombyggnader inom ramen för de gamla byggnadernas struktur, även om hissar inte är tillgängliga i alla skolor.

Ansvaret att tillhandahålla byggnader för Europaskolorna och underhålla dem vilar på den medlemsstat på vars territorium Europaskolan är belägen. Kommissionen kan emellertid be de behöriga nationella myndigheterna att säkerställa att alla byggnader är lämpligt anpassade och ämnar göra så vid nästa möte med Europaskolornas styrelse i april 2004.

---

(1) C (2003) 4362, 25.11.2003