Årsrapport 2021

Inledning

År 2021 fortsatte att överskuggas av pandemin. I EU hade vi turen att vara med om den omfattande distribueringen av vacciner mot covid-19, men den offentliga debatten om vaccinationstäckningen och hur virusspridningen ska förhindras satte frågan om förtroendet för offentliga förvaltningar i skarpt fokus.

Mitt kontor fortsatte att genomföra vår ”Mot 2024-strategi” med hjälp av en effektiv klagomålshantering och lansering av strategiska undersökningar på områden av allmänt intresse, däribland pandemins inverkan på institutionernas arbete.

I år har jag satt nytt fokus på hur EU:s institutioner hanterar personalrörlighet från den offentliga EU-förvaltningen till den privata sektorn, det s.k. fenomenet med ”svängdörrar”. Utan lämplig överblick över de ingående riskerna kan effekterna vara förödande och skada allmänhetens förtroende. Detta bör inte underskattas.

Jag inledde en bred undersökning av hur kommissionen hanterar svängdörrar, och begärde att få uppgifter om de beslut den hade fattat vad gäller personal som gick över till den privata sektorn. Undersökningen täckte ekonomiskt viktiga avdelningar liksom kommissionsledamöters kanslier och den juridiska avdelningen. Syftet är att bedöma beslutsprocessen och var den kan förbättras.

Separat, men ändå tillhörande det bredare ämnet, fann jag administrativa missförhållanden i hur Europeiska försvarsbyrån hanterade förflyttningen av dess tidigare verkställande direktör för Airbus, och inledde en undersökning av hur Europeiska investeringsbanken (EIB) hanterade en ansökan från en av sina vice ordförande om att gå över till Iberdrola, ett energiföretag.

Jag lämnade förslag till Frontex om hur de kan förbättra ansvarsskyldigheten i sitt arbete och skrev till EIB med förslag om att offentliggöra mer information om de miljömässiga följderna av de projekt den finansierar.

Som del av vår allmänna övervakning av hur institutionerna närmar sig viktiga frågor skrev jag till kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen för att fråga hur bestämmelser om artificiell intelligens kommer att fungera i praktiken – något som oroar Europeiska ombudsmannanätverket, som kontoret samarbetade med under året för att arrangera regelbundna seminarier. Jag efterfrågade även närmare uppgifter om hur kommissionen tillser respekten för mänskliga rättigheter i de internationella handelsavtal som den förhandlar om.

Då vi i år firar 20-årsjubileet för EU:s ”öppenhetslag” (förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar) var jag värd för en offentlig konferens om huruvida lagen bör moderniseras. Återkommande problem, såsom fördröjningar i institutionernas hantering av begäranden om tillgång eller av personer som är missnöjda med skälen till att tillgång vägrats, tillsammans med de senaste tjugo årens avsevärda tekniska förändringar, innebär att det är hög tid att överväga huruvida bestämmelserna uppfyller allmänhetens behov på detta område.

Jag hade nöjet att anordna den tredje upplagan av priset för god förvaltning, vid vilken det övergripande priset delades mellan personalen i kommissionens generaldirektorat för civilskydd och humanitära biståndsåtgärder och Europeiska utrikestjänsten för deras insatser för att transportera hem personer som har strandsatts utomlands på grund av pandemin. Priset var återigen en påminnelse om det utmärkta arbete som EU-förvaltningen utför. Jag hoppas att detta ska inspirera andra till att lämna in projekt i framtiden.

Denna årsrapport har Europeiska ombudsmannens nya logga, vars formgivning har ändrats för att innefatta en samtida bild och öka förståelsen av vår roll i EU-förvaltningen. Närvaron av EU-flaggan tydliggör att vi ingår i gruppen av EU:s institutioner och organ, medan loggans tre delar representerar de centrala målen för vårt uppdrag: ansvarsskyldighet, öppenhet och förtroende.

Slutligen vill jag tacka Europaparlamentet för dess överväldigande godkännande av en ny stadga som upprätthåller kontorets befogenheter, stärker den rättsliga grunden för ombudsmannen och inför skyddsåtgärder som ytterligare garanterar kontorets oberoende.

Jag ser den nya stadgan som ett godkännande av vårt kontors arbete med att hålla EU:s institutioner i framkanten av utmärkt offentlig förvaltning.

Emily O’Reilly

1. 2021 i korthet

2. Centrala teman

Ombudsmannen hjälper människor, företag och organisationer i deras kontakt med EU:s institutioner, organ och byråer. Det kan handla om problem på områden som bristande öppenhet i beslutsfattandet, avslag på begäranden om tillgång till handlingar, kränkningar av grundläggande rättigheter eller meningsskiljaktigheter i fråga om avtal. De olika avsnitten ger en överblick över de viktigaste ärendena inom respektive område.

2.1. ”Svängdörrar”

Under 2021 fortsatte ombudsmannens kontor att fokusera på hur EU-förvaltningen hanterar s.k. ”svängdörrar” – när EU-tjänstemän tar tjänst i den privata sektorn eller anställda i den privata sektorn går in i offentlig tjänst. Ombudsmannens övergripande mål är att balansera rätten till arbete med allmänintresset av att ha en EU-förvaltning som bedriver sin verksamhet med de högsta standarderna för integritet och ansvarsskyldighet.

Inom ramen för detta fokus inledde ombudsmannen en omfattande strategisk undersökning av hur kommissionen hanterar situationer med svängdörrar. Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade filer relaterade till kommissionens beslut – 2019, 2020 och 2021 – på begäran av högre chefer – och chefer på mellannivå för godkännande av antingen en ny anställning eller av tjänstledighet utan lön för att utföra annan verksamhet. I filerna ingick totalt 14 generaldirektorat utöver alla kommissionsledamöters kanslier, kommissionens juridiska avdelning, generalsekretariatet, kommissionens interna tankesmedja och nämnden för lagstiftningskontroll.

Efter att ha analyserat kommissionens beslut begärde ombudsmannen ytterligare förtydliganden, däribland hur ofta kommissionen har förbjudit en anställd, i enlighet med artikel 16 i tjänsteföreskrifterna, att tillträda en avsedd befattning och hur den motverkar risken att tidigare anställda kan ge sina nya kollegor råd om ämnen förknippade med deras tidigare roller. Undersökningen fortsätter under 2022.

Ombudsmannen inledde även klagomålsbaserade undersökningar förknippade med ”svängdörrar”. En av dessa gällde en spansk vice ordförande för Europeiska investeringsbanken (EIB) som gick över till ett spanskt allmännyttigt bolag som fick lån från banken. De klagande – två ledamöter av Europaparlamentet – uttryckte oro över intressekonflikter och över de åtgärder som EIB föreslog för att minska dessa risker. Ombudsmannen granskade handlingarna om EIB:s beslut att godkänna förflyttningen, och bad EIB att besvara ett antal frågor.

En annan svängdörrundersökning gällde Europeiska försvarsbyrån (EDA) som godkände en förflyttning av dess tidigare verkställande direktör till strategisk rådgivare vid Airbus, en av de största aktörerna i den europeiska försvarsindustrin. Undersökningen som utfördes på eget initiativ fann att EDA borde ha förbjudit förflyttningen på grund av intressekonflikt. Ombudsmannen rekommenderade EDA att byrån i framtiden bör förbjuda sina högre tjänstemän att tillträda befattningar där det finns en tydlig intressekonflikt. Byrån bör även fastställa kriterier för att förbjuda sådana förflyttningar, och alla sökande till högre befattningar bör informeras om kriterierna. EDA gick med på att genomföra rekommendationerna om att potentiellt förbjuda anställda att tillträda vissa befattningar och tillhandahålla riktlinjer till personalen om hur byrån skulle tillämpa en sådan åtgärd.

2.2. Tillgång till handlingar

EU:s medborgare har omfattande rättigheter när det gäller att få tillgång till de handlingar som hanteras av EU:s institutioner. Ombudsmannen fungerar som en mekanism för prövning utanför domstol för dem som möter motstånd när de begär att få tillgång till dessa handlingar.

År 2021 blixtbelystes frågan om huruvida EU-förvaltningen registrerar arbetsrelaterade text- och direktmeddelanden av fallet med en klagande som sökte tillgång till textmeddelanden som skickats av Europeiska kommissionens ordförande till den verkställande direktören för ett stort läkemedelsföretag. Ombudsmannen bad kommissionen att lägga fram sin policy i frågan och hur den sökte efter de textmeddelanden som klaganden nämner.

I en separat åtgärd frågade ombudsmannen åtta EU-institutioner och -byråer (kommissionen, rådet, parlamentet, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Frontex och Europeiska centralbanken) vilka åtgärder de har satt in för att dokumentera arbetsrelaterade text- och direktmeddelanden.

Ombudsmannen tog emot klagomål mot flera olika EU-institutioner och –organ gällande begränsningar i rätten till tillgång till handlingar.

Under en undersökning av tillgången till närmare uppgifter om ett avtal som kommissionen hade undertecknat med ett läkemedelsföretag för inköp av covid-19-vacciner offentliggjorde kommissionen omarbetade versioner av avtalet och liknande avtal med andra läkemedelsföretag. Inom ramen för en ombudsmannaundersökning samtyckte Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) till att låta framtida protokoll av dess tillsynsstyrelse innehålla information om ledamöternas röstning om beslut om föreskrivande standarder.

En annan EU-byrå med betydande föreskrivande befogenheter, Europeiska bankmyndigheten, samtyckte till att frisläppa närmare uppgifter om dess tillsynsstyrelses röstning avseende en utredning av nationella myndigheters åsidosättande av unionsrätten inom tillsynen av två specifika banker.

Goda framsteg gjordes i en undersökning av hur Frontex behandlar allmänhetens begäran om tillgång till dess nätportal. De klagande tog upp frågor som gällde Frontex yttrande om upphovsrätt, arkiveringstider för handlingarna samt hur Frontex portal samverkar med andra nätportaler. Undersökningen fortsätter under 2022.

Tyvärr följde EU-förvaltningen inte alltid ombudsmannens förslag vid undersökningar av tillgång till handlingar. Ombudsmannen fann administrativa missförhållanden efter det att kommissionen vägrat bevilja tillgång till information om importen av använd matolja. Kommission menade att den visserligen samlar in de begärda uppgifterna men inte framställer handlingar som extraherar den information som klaganden efterfrågat och därför vägrade utföra ombudsmannens lösningsförslag. Ombudsmannen fann även administrativa missförhållanden efter det att kommissionen vägrat frisläppa handlingar om köpet av 1,5 miljoner medicinska masker som inte uppfyllde de nödvändiga kvalitetskraven. Ombudsmannen noterade det tydliga allmänintresset av att frisläppa sådan information.

År 2018 lanserade ombudsmannen ett påskyndat förfarande för att snabbt hantera allmänhetens tillgång till klagomålshandlingar. Detta förfarande granskades 2021, och uppvisade utmärkta resultat, däribland följande:

• En betydande minskning av behandlingstider.
• En ökning av antalet tillgångar till klagomålshandlingar.
• Intressenterna var i allmänhet nöjda med det påskyndade förfarandet.

2.3. Etiska frågor

Flera av ombudsmannens undersökningar handlar om att säkerställa att EU:s institutioner genomför de befintliga reglerna för att säkerställa en hög moral inom hela EU-förvaltningen.

Efter ett klagomål från en ledamot av Europaparlamentet granskade ombudsmannen sammansättningen av högnivåforumet om den föreslagna EU-kapitalmarknadsunionen. Kommissionen beaktade rekommendationerna från forumet, som samlade ledande befattningshavare inom näringslivet, internationella experter och forskare, för sin handlingsplan för kapitalmarknaden. Under kommissionens egen bedömning av sökande som ska utses att agera oberoende fann den att fem hade intressen som äventyrar, eller kunde anses äventyra, deras förmåga att agera oberoende och i det allmännas intresse. Därefter följde den dock inte sina egna regler om hanteringen av dessa intressekonflikter. Ombudsmannen fann administrativa missförhållanden och föreslog att även typerna av medlemmar i expertgruppen bör specificeras i alla rapporter från en expertgrupp.

Två organisationer i det civila samhället inlämnade klagomål över att kommissionens ordförande och en av kommissionens vice ordförande deltagit i ett videoklipp till stöd för en valkampanj för ett kroatiskt politiskt parti. De klagande ifrågasatte att detta skulle överensstämma med kommissionens uppförandekod för dess ledamöter. Som svar på ombudsmannens brev som efterfrågade klargörande av ärendet skrev kommissionen att den avsåg att utarbeta riktlinjer om hur kommissionsledamöter kan delta i nationella valkampanjer.

Efter en undersökning av ombudsmannen avseende resekostnader kopplade till en officiell resa till Kina enades Europeiska ekonomiska och sociala kommittén 2021 om att förbättra öppenheten kring dess ledamöters utgifter och bidrag genom att i förväg offentliggöra sådan information på sin webbplats. I den kompletterande informationen ingår närmare uppgifter om reglerna för ersättning och bidrag, samt information om specifika händelser utomlands och deras relaterade utgifter.

I april reagerade kommissionen konstruktivt på ombudsmannens förslag efter en undersökning av dess beslut att tilldela BlackRock Investment Management ett avtal för att utföra en studie på ett område av ekonomiskt och regleringsmässigt intresse för företaget. I sitt svar sade kommissionen att den överväger att avge ytterligare riktlinjer om intressekonflikter för att bistå sin personal som hanterar offentliga upphandlingsförfaranden. Kommissionen menade även att den överväger att föreslå ändringar av budgetförordningen – den EU-lag som styr utförandet av offentliga upphandlingsförfaranden som finansieras av EU-budgeten – till att innefatta en skyldighet för anbudsgivare att röja potentiella intressekonflikter. Ombudsmannens rön fick stöd av parlamentet, som bad kommissionen att uppdatera budgetförordningen till att ta itu med eventuella intressekonflikter för politikrelaterade avtal.

2.4. Grundläggande rättigheter

I mars inledde ombudsmannen en undersökning på eget initiativ av i vilken mån Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) respekterar de grundläggande rättigheterna och säkerställer ansvarsskyldighet i samband med sina nya ansvarsområden Dessa större ansvarsområden startade i december 2019 när den nya Frontex-förordningen 2019/1896 trädde i kraft. Syftet med undersökningen är att förtydliga ansvarsskyldigheten av Frontex ”gemensamma insatser”, verksamhet i samband med ”återvändande” migranter samt stöd för migration vid screening av EU:s yttre gränser.

Undersökningen gjordes efter ombudsmannens separata undersökning av Frontex ”klagomålsmekanism”, där ombudsmannen uppmärksammade Frontex fördröjningar i genomförandet av sina nya skyldigheter, både vad gäller mekanismen och ombudet för grundläggande rättigheter. Ombudsmannens undersökningsgrupp identifierade även brister i klagomålsmekanismen som kan göra det svårare för enskilda att rapportera påstådda kränkningar av grundläggande rättigheter och söka upprättelse. Ombudsmannen lämnade flera praktiska förslag för att stärka oberoendet hos klagomålsmekanismen och uppmuntra människor att använda den. Ett av dessa gällde offentlig information om mekanismen som bör ange att inlämnandet av klagomål över påstådda missbruk av grundläggande rättigheter inte kommer att på förhand utesluta asylbeslut.

En annan viktig undersökning kopplad till grundläggande rättigheter såg på kommissionens tillvägagångssätt för att säkerställa att de kroatiska myndigheterna respekterar de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsinsatser. Klaganden, Amnesty International, tvivlade på att Kroatien hade inrättat en ”övervakningsmekanism” för att säkerställa att gränsförvaltningsinsatserna till fullo respekterar de grundläggande rättigheterna och EU:s lagstiftning. Under sommaren tillkännagav Kroatien att den hade inrättat en sådan mekanism. Ombudsmannens övergripande rön kommer att offentliggöras i början av 2022.

Ombudsmannen inledde en undersökning på eget initiativ för att se på Europeiska kommissionens tillvägagångssätt för att övervaka att europeiska struktur- och investeringsfonder används för att främja rätten till oberoende boende för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Ombudsmannen bad kommissionen att besvara en rad frågor och genomförde sedan ett riktat samråd med intressenter.

Ombudsmannen använder ofta initiativ för informationsinsamling för att fokusera uppmärksamheten på en fråga utan att inleda en formell undersökning. I ett sådant initiativ bad ombudsmannen kommissionen att lämna närmare uppgifter om hur den säkerställer respekten för mänskliga rättigheter i de internationella handelsavtal som EU undertecknar. Initiativets syfte är att granska användningen av ”människorättsklausuler” i dessa internationella handelsavtal, samt att se på hur mänskliga rättigheter hanteras efter det att handelsavtalen har trätt i kraft. Begäran om information följer på flera ombudsmannaundersökningar inom detta område, senast en undersökning från 2020 av kommissionens misslyckande att slutföra en uppdaterad bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling före ingåendet av handelsavtalet mellan EU och Mercosur. I sitt beslut, som offentliggjordes i mars, konstaterade ombudsmannen att kommissionen borde ha slutfört en uppdaterad bedömning innan handelsavtalet ingicks. Ombudsmannen bad att man i framtida handelsavtal avslutar sådana bedömningar innan det slutliga avtalet ingås.

Föranledd av kommissionens tillkännagivande i april att den avser att föreslå regler om artificiell intelligens (AI), skrev ombudsmannen till både kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) för att få ytterligare information om de potentiella följderna av de föreslagna nya reglerna. Ombudsmannens undersökningsgrupp mötte därefter företrädare från kommissionen för att diskutera hur reglerna om AI skulle kunna fungera. De frågor som togs upp gällde bland annat vad kommissionsförvaltningen för närvarande använder AI för, och hur man tillser att allmänintresset beaktas i de framtida reglerna.

2.5. Ansvarsskyldighet i beslutsfattande

Som en uppföljning av det tidigare arbetet med ansvarsskyldighet i EU:s beslutsprocesser inledde ombudsmannen i november en undersökning av kommissionens tillvägagångssätt för att säkerställa att dess interaktioner med tobaksbolagens lobbyister är transparenta. Kommissionen ombads lägga fram alla handlingar för inspektion som rör interaktioner med tobaksbolagens lobbyister under 2020 och 2021, däribland begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar om sådana interaktioner. Ombudsmannen ombads även inspektera alla interna riktlinjer som har överlämnats till kommissionens personal.

EU är part i Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll (FCTC), enligt vilken den måste hindra tobaksindustrin från att påverka folkhälsopolitiken negativt. Detta innebär bland mycket annat att kommissionen måste vara fullständigt och proaktivt öppen om möten med företrädare för tobaksindustrin. Förutom GD Hälsa och livsmedelssäkerhet och GD Skatter och tullar offentliggör dock inte kommissionens avdelningar information proaktivt om möten som hålls under generaldirektörsnivå.

Som en reaktion på ombudsmannens undersökning av öppenheten i dess åtgärder mot covid-19-pandemin, införde Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) åtgärder för att förbättra ansvarsskyldigheten i sitt beslutsfattande. I dessa ingick att göra det lättare för allmänheten att följa utvecklingen av dess vetenskapliga råd och se de data som ligger till grund för dess vetenskapliga bedömningar. Centrumet har även tagit ställning för ökad öppenhet i utbyten med internationella partner och för förbättrad kommunikation med allmänheten.

Ombudsmannens bedömning av rådets åtgärder mot pandemin under krisens första månader konstaterade att ministermöten på distans inte uppfyllde de standarder för öppenhet som normalt gäller för rådsmöten med fysisk närvaro. Ombudsmannen noterade dock dessutom att vissa av de åtgärder som rådet antagit under denna tid förbättrade ansvarsskyldigheten och bad därför att de skulle fortsätta. I dessa ingick den bredare användningen av skriftliga kommentarer inför och efter nationella tjänstemäns möten, vilket ökade dokumenteringen om arbetsgruppens diskussioner.

För att människor ska kunna följa hur beslut fattas på EU-nivå behöver de en katalog över handlingar som de kan begära att få tillgång till. För att vara meningsfulla och användbara bör dessa offentliga register över handlingar hållas uppdaterade och fullständiga. Efter ombudsmannens undersökning samtyckte Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) till att förbättra och uppdatera sitt register över handlingar – bland annat genom att skapa en särskild webbsida för sitt register – så den blir mer användbar för allmänheten.

Ombudsmannen undersökte även Frontex offentliga register över handlingar, efter ett klagomål över att det inte har upprätthållits korrekt. Ombudsmannen fastställde flera lösningsförslag för att förbättra registret, som Frontex sedan avtalade att genomföra.

Farhågor över öppenheten i beslutsfattandet i miljöfrågor fortsatte att vara en källa till klagomål under 2021.

I april 2021 inledde ombudsmannen en undersökning av kommissionens roll i bedömningen av hållbarheten av gasprojekt som tas upp som projekt av regional betydelse för energigemenskapen (i vilken EU, länder på västra Balkan, länder i svarta havet-regionen, samt Norge ingår). Klaganden fann att projekten inte hade genomgått en tillräcklig hållbarhetsbedömning innan de fördes in på listan, då den metod som användes liknade en tidigare använd metod för att bedöma EU:s ”projekt av gemensamt intresse”, som kommissionen sedan dess har bedömt vara otillräcklig.

Efter ett klagomål från en grupp organisationer i det civila samhället inledde ombudsmannen en undersökning av hur kommissionen genomförde ett offentligt samråd om initiativet för hållbar företagsstyrning, som syftar till att uppmuntra företag till att bättre hantera hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. De klagande hävdade att kommissionen, i sin rapportering av resultatet av samrådet, inte tog korrekt hänsyn till åsikterna från samtliga svarande på samrådet.

I juni överlämnade ombudsmannen preliminära rön till Europeiska investeringsbanken (EIB) vad gäller öppenheten i miljöinformation om projekt som den både direkt och indirekt finansierar.

Ombudsmannen föreslog att EIB offentliggör betydligt mer utförliga uppgifter om de miljömässiga följderna av de projekt den finansierar. Ombudsmannen bad EIB att offentliggöra källhandlingar som innehåller faktauppgifterna, liksom de tekniska antaganden och beräkningar som användes vid bedömningen av projekten. För projekt med en betydande miljöpåverkan föreslog ombudsmannen även att EIB prioriterar en ökad proaktiv öppenhet, så att dess övervakningsrapporter av pågående projekt snabbt kan offentliggöras.

Det är tydligt att det kommer att finnas ett stort allmänintresse för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RFF) – medel som ska spenderas för att hjälpa EU att återhämta sig från pandemin och hantera utmaningar såsom klimatkrisen. Ombudsmannen skrev därför till kommissionen och bad den att föregripa det starka intresset för dess förhandlingar med medlemsstaterna om deras planer för återhämtning och resiliens. Ombudsmannen noterade sannolikheten för begäranden om tillgång till handlingar i denna fråga, och föreslog att kommissionen lämnar mer information om de relevanta handlingar som den innehar.

3. Ombudsmannens reviderade stadga

I juni 2021 antog parlamentet med en mycket stor majoritet – 602 av 692 inlämnade röster – en uppdaterad stadga för ombudsmannens kontor. Den nya stadgan kodifierar många av kontorets framgångsrika arbetsmetoder de senaste åren. Ombudsmannen kommer att kunna lansera undersökningar på eget initiativ närhelst hon finner skäl till detta, i enlighet med fördraget. Det tydliga godkännandet av den nya stadgan kan ses som en validering av kontorets hantering av medborgarnas klagomål och utförande av undersökningar.

Den beaktar den nya rättsliga grunden i Lissabonfördraget, och är en parlamentsförordning snarare än ett beslut. Stadgan var den första rättsakten i Lissabonfördraget som baserades på parlamentets initiativrätt. Genom den reviderade stadgan får kontoret en förstärkt rättslig ram och införs nya skyddsåtgärder som ytterligare garanterar dess oberoende, inräknat en tillräcklig budget till stöd för kontorets verksamhet. Det finns en ny ångerfrist på två år för politiker, bland annat för ledamöter i Europaparlamentet som vill kandidera för val till ämbetet som Europeisk ombudsman. Detta kommer att hjälpa till att skydda kontorets oberoende, som är avgörande för dess fördragsbaserade roll.

I den reviderade stadgan kvarhålls ombudsmannens starka undersökande befogenheter, liksom kravet att institutioner måste förse ombudsmannen med all nödvändig information för hennes undersökningar. Där så är lämpligt under en undersökning kan ombudsmannen utfrågas inför parlamentet, på hennes eget initiativ eller på parlamentets begäran.

Kontoret uppdaterar för närvarande sina genomförandebestämmelser till de stadgar som beskriver kontorets arbetsförfaranden.

4. 20 år av förordning nr 1049/2001.

Öppenhet och tillgången till handlingar har länge prioriterats av ombudsmannen, och står för omkring en fjärdedel av kontorets samtliga undersökningar. Ombudsmannen fungerar som en prövningsmekanism för dem som nekas tillgång till EU-handlingar, vilket ger kontoret avsevärd expertkunskap i hur EU-förvaltningen tillämpar denna grundläggande rättighet i praktiken.

År 2021 var det tjugo år sedan EU:s ”öppenhetslag” (förordning nr 1049/2001) verkställdes, vilken gav ett konkret uttryck för allmänhetens rätt till tillgång till EU-handlingar och avsevärt ökade EU-förvaltningens ansvarsskyldighet. Samtidigt gjorde ombudsmannen tillgången till handlingar till ett särskilt fokus för kontoret under hela året.

Detta kulminerade i en offentlig konferens den 15 november i Bryssel – Tillgång till EU-handlingar: vad händer härnäst? Konferensen, som ägde rum i ”hybrid-format”, indelades i två delar: en panel på hög nivå som övervägde framtida bestämmelser om tillgången till handlingar samt en expertpanel som undersökte människors erfarenheter när de begär handlingar.

För panelen på hög nivå fick Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, sällskap av Věra Jourová, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet, Heidi Hautala, Europaparlamentets vice talman, och Reijo Kemppinen, generaldirektör för kommunikation och information i rådets generalsekretariat. Som förberedelse inför konferensen genomförde ombudsmannen en ad hoc-undersökning av vissa intressenter om deras erfarenhet av att begära tillgång till EU-handlingar.

Tidigare under året genomförde ombudsmannen ett initiativ för att ta reda på hur EU:s institutioner, organ och byråer gör allmänheten medveten om dess rätt till tillgång till EU-handlingar. Initiativet gav upphov till en vägledning till EU-institutioner avseende vilken politik och praxis de bör ha infört för att realisera allmänhetens rätt till tillgång, vilken offentliggjordes på dagen för konferensen (den 15 november).

En central fråga som togs upp under konferensen och genom klagomål är hur EU-förvaltningen hanterar text- och direktmeddelanden och andra nya tekniker i samband med dess skyldigheter till öppenhet och insyn. I juli lanserade ombudsmannen ett strategiskt initiativ avseende hur förvaltningen registrerar text- och direktmeddelanden som skickats/mottagits av anställda i deras yrkesroll. Detta initiativ syftar till att inventera nuvarande bestämmelser och praxis vad gäller registreringen av dessa meddelanden, för att identifiera god praxis inom EU-förvaltningen.

5. Pris för god förvaltning

Ombudsmannens pris för god förvaltning 2021 uppmärksammade de extraordinära insatserna för att hjälpa till att transportera hem över en halv miljon EU-medborgare som blivit strandsatta runt om i världen på grund av pandemin.

De vinnande gemensamma projekten utfördes av personal vid kommissionens generaldirektorat för civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder) och Europeiska utrikestjänsten.

De övergripande vinnarna och vinnarna i olika kategorier tillkännagavs vid en digital ceremoni i juni, som inleddes med ett videotal av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

När ombudsmannen O’Reilly talade om effekterna av covid-19 på EU-förvaltningens interna och externa arbete noterade hon att det i ”många av de inlämnade projekten framgick de särskilda ansträngningar som EU:s personal gjort för att hjälpa medborgarna under pandemin”.

I september genomfördes en kort uppföljningsceremoni i Medborgarträdgården i Bryssel, vid vilken priserna överlämnades personligen.

Priset som delas ut vartannat år – och infördes av Emily O’Reilly 2017 – ger erkännande åt åtgärder av EU:s offentliga förvaltning med en synlig och direkt påverkan på människors liv inom och utanför Europa. Priser delades även ut i fyra kategorier.

Nomineringarna bedömdes av en oberoende rådgivande nämnd och vinnarna utsågs av ombudsmannen.

6. Klagomål och undersökningar: så hjälper vi allmänheten

Europeiska ombudsmannen hjälper människor, företag och organisationer att lösa problem med EU-förvaltningen genom att behandla de klagomål som de lämnar in. Dessutom söker hon främja god praxis inom förvaltningen genom proaktiv identifiering av mer omfattande systemproblem inom EU:s institutioner.

Ombudsmannen försöker ständigt förbättra sina interna förfaranden, för att se till att kontoret hanterar undersökningar så effektivt som möjligt och att klagande får en optimal erfarenhet. Det effektiviserade direktoratet för undersökningar, som inrättades 2020, har genomfört ytterligare förbättringar i detta syfte. Detta har innefattat att förbättra expertkunskaperna och bästa praxis genom tematiska undersökningsgrupper, vilket har hjälpt till att göra ombudsmannens undersökningar ännu mer konsekventa och ändamålsenliga.

Samtidigt som hybridarbetsförfaranden kvarstod under hela 2021 innebar ombudsmannens system för klagomål att det fanns en kontinuitet i detta kärnområde av kontorets arbete. Antalet klagomål som kontoret hanterade ökade jämfört med 2020.

Ytterligare förbättringar infördes för hur ombudsmannen presenteras och publiceras på webben, för att göra det lättare för allmänheten att följa kontorets arbete. Ett nytt ”De viktigaste undersökningarna”-avsnitt på webbplatsen sätter fokus på ombudsmannaundersökningar med ett bredare allmänintresse. Ett nytt avsnitt infördes för ombudsmannens arbete med allmänhetens tillgång till handlingar. Sökfunktionen på webbplatsen förbättrades dessutom.

Kontorets mångfacetterade grupp av ärendehandläggare återspeglar i likhet med webbplatsen ombudsmannens åtagande att kommunicera med de hjälpsökande på alla EU:s 24 officiella språk.

Ombudsmannen har inte alltid möjlighet att undersöka alla klagomål som inges, men försöker alltid hjälpa de klagande, till exempel genom att ge råd om andra möjligheter till tvistlösning eller prövning utanför domstol.

6.1. Typ av och källa till klagomål

6.1.1. Översikt över klagomål och strategiska undersökningar

Ombudsmannen får endast inleda undersökningar vid sådana klagomål som ligger inom hennes behörighetsområde och uppfyller de nödvändiga ”tillåtlighetskriterierna”, såsom att ha tidigare försökt lösa problemet direkt med den berörda institutionen. Den nya organisationsstrukturen har lett till förbättringar av ombudsmannens klagomålshantering, vilket minskar den tid det tar att behandla klagomål och genomföra undersökningar.

Kontorets arbetsområden följer av ombudsmannens behörighetsområde och de klagomål som mottas, vilka utgör merparten av ärendena. År 2021 var det tjugo år sedan EU:s ”öppenhetslag” verkställdes (förordning nr 1049/2001). Samtidigt gjorde ombudsmannen tillgången till handlingar till ett fokus för kontoret under hela året. Liksom tidigare år är öppenhetsfrågor den främsta orsaken till klagomål, och detta är också en prioritering för ombudsmannens strategiska arbete.

Förutom ombudsmannens centrala arbete med klagomål leder hon också mer allmänna strategiska undersökningar och egna initiativ som gäller systemproblem inom EU:s institutioner. I linje med ombudsmannens ”Mot 2024”-strategi, ökade det strategiska arbetet för ombudsmannen under 2021, med fler inledda undersökningar och initiativ om en rad olika frågor.

6.1.2. Klagomål som ligger utanför ombudsmannens ämbetsområde

Under 2021 mottog Europeiska ombudsmannen över 1 400 klagomål som låg utanför hennes behörighetsområde, främst på grund av att de inte avsåg arbetet inom EU-förvaltningen. Över 40 procent av denna typ av klagomål kom från Spanien, Polen och Tyskland.

I de flesta fall kontaktade människor ombudsmannen för att ställa frågor om hälsovård, likabehandling eller diskriminering, och konsumentskydd, samt för klagomål avseende covid-19-pandemin. Dessa klagomål som ligger utanför behörighetsområdet avsåg främst problem med nationella, regionala eller lokala offentliga organ liksom med nationella eller internationella domstolar (t.ex. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna). Det fanns även ett stort antal klagomål som gällde den privata sektorn. Andra klagomål utanför behörighetsområdet avsåg EU-institutioners politiska eller lagstiftande arbete.

Ombudsmannen svarade alla hjälpsökande personer på det språk som använts i klagomålet eller som de föredrar. I dessa svar klargjorde ombudsmannen sitt behörighetsområdet och gav så långt möjligt råd om vad andra organ kunde hjälpa till med. Med klagandens samtycke överförde ombudsmannen också klagomål till relevanta medlemmar i Europeiska ombudsmannanätverket.

Klagande som uttryckte missnöje över viss EU-lagstiftning brukade ombudsmannen hänvisa till Europaparlamentets utskott för framställningar. Klagande som tog upp andra frågor, såsom genomförandet av EU-lagstiftningen, hänvisades till Europeiska kommissionen, nationella eller regionala ombudsmän eller till EU-nätverk såsom Europa direkt och Solvit.

6.2. Vem gällde klagomålen?

6.3. Vad gällde klagomålen?

6.4. Uppnådda resultat

6.5. Effekter och framsteg

Ett av Europeiska ombudsmannens övergripande mål är att uppnå konkreta resultat för klagandena och allmänheten när det gäller deras problem med EU-förvaltningen. Ombudsmannen uppnår detta genom att lägga fram förslag i form av lösningar, rekommendationer och förslag. Ombudsmannen kan även främja förbättringar genom strategiska initiativ, som inte är formella undersökningar. Hon kan även uppmana en institution att reglera ett ärende till och med innan ett formellt lösningsförslag eller en rekommendation läggs fram.

6.5.1. Godkännandekvot

Godkännandekvoten är procentandelen positiva svar på det totala antalet förslag (lösningar, rekommendationer och förslag) från ombudsmannen. Eftersom ombudsmannen ger institutionerna upp till sex månader för uppföljning av förslag som lämnats i de avslutande undersökningarna till i hennes beslut, täcker godkännandekvoten för 2021 ärenden som avslutades 2020.

Under 2020 samarbetade EU:s institutioner på ett tillfredsställande sätt med ombudsmannen i 81 procent av fallen. Denna procentandel är en förbättring jämfört med det föregående året. (Fram till 2020 innehöll rapporten Putting it Right? en redogörelse för hur EU:s institutioner svarade på ombudsmannen i ärenden som avslutades under det föregående året. Efter antagandet av ombudsmannens nya stadga 2021 ingår denna bedömning nu i årsrapporten.)

Överlag ställde sig EU-institutionerna positiva till 29 av de 36 förslag som ombudsmannen lämnade för att korrigera eller förbättra deras administrativa förfaranden. Av de 12 institutioner till vilka ombudsmannen lämnade förslag anammade 10 institutioner fullt ut samtliga lösningar, förslag och rekommendationer. Av de återstående två institutionerna anammade kommissionen 16 av de 22 förslag som ombudsmannen lämnade, medan rådet anammade ett av de två förslag som ombudsmannen lämnade.

6.5.2. Bredare inverkan

Godkännandekvoten täcker svaren från institutionerna på förslag vid en viss tidpunkt men täcker inte fullt ut effekten av ombudsmannens arbete över tid.

Ombudsmannens utredningar kan uppmärksamma systemproblem, och de efterföljande positiva förändringarna framgår inte alltid av de årliga siffrorna.

Ett gott exempel är ombudsmannens undersökning av företagssponsring av EU-rådets ordförandeskap. Som svar på ombudsmannens rön enades rådet slutligen om riktlinjer för företagssponsring av medlemsstater som innehar dessa halvårsvisa ordförandeskap. Undersökningen ledde till en ökad öppenhet i denna fråga när medlemsstater som innehade ordförandeskapet började lista sin företagssponsring på ordförandeskapets officiella webbplatser, så att parlamentet och medierna kunde följa frågan.

En effekt kan också uppstå av att öka debatten omkring en fråga. Ombudsmannens arbete, tillsammans med parlamentets och många andras arbete, kan ha en betydande ”avskräckande effekt”. Institutionerna är medvetna om att administrativa åtgärder som inte uppfyller de höga standarder som allmänheten förväntar sig skulle kunna leda till en ombudsmannaundersökning eller en bredare offentlig granskning.

Ett specifikt exempel på detta är frågan om ledamöter av Europeiska kommissionen som deltar i nationella valkampanjer. Ombudsmannen tog emot två klagomål gällande kommissionens ordförande och en kommissionens vice ordförande som deltog i en kampanjvideo för ett kroatiskt politiskt parti. Eftersom ombudsmannen inte fann något skäl att inleda en undersökning bad hon kommissionen att förtydliga hur uppförandekoden tillämpas i valkampanjer. I sitt svar tillkännagav kommissionen att den skulle utarbeta nya riktlinjer om hur kommissionsledamöter kan delta i nationella valkampanjer.

7. Kommunikation och samarbete

7.1. Kommunikation

Kontoret fortsatte sina ansträngningar att föra fram Europeiska ombudsmannens arbete för en så bred publik som möjligt. Riktad och innovativ kommunikation användes för att upplysa allmänheten om specifika undersökningar och om allmänna frågor, såsom öppenhet och moral, samt om ombudsmannens roll i främjandet av höga standarder för ansvarsskyldighet för EU-förvaltningen.

Webbplatsen fortsatte att utvecklas som ett dynamiskt innehållsnav för ombudsmannens arbete, och har gjort att allmänheten på enklast möjliga sätt kan hitta relevanta undersökningar, de senaste nyhetsuppdateringarna liksom förklaringar av centrala frågor.

Ett nytt ”De viktigaste undersökningarna”-avsnitt infördes på webbplatsen, som är inriktat på undersökningar med ett bredare allmänintresse. Undersökningarna listas utifrån de senaste uppdateringarna och har korta ärendesidor med annonstexter som hjälp för dem som söker information om en undersökning. Sökfunktionen på webbplatsen förbättrades även, för att besökare lättare ska kunna hitta de handlingar de söker efter.

Nya avsnitt infördes på ombudsmannens webbplats, med kontorets arbete med allmänhetens tillgång till EU-handlingar, samt hur man får tillgång till ombudsmannens handlingar. Fokuset på tillgång till handlingar kompletterades med en informationskampanj samt en skrollningsbar webbhistoria och en kortfattad förklarande video.

För första gången presenterades ombudsmannens årsrapport från 2020 som en webbhistoria, vilket gör det lätt att se vilka ombudsmannens främsta arbetsområden är och var kontoret har haft störst effekt.

Ombudsmannen presenterade kontorets arbete vid den årliga presskonferensen i maj. Vid presskonferensen tillkännagav ombudsmannen inledningen av en bred undersökning av hur kommissionen hanterar ”svängdörrar” (se ovan), samt presenterade de främsta pågående och nyligen avslutade undersökningarna.

För att informera om vinnarna av Priset för god förvaltning och uppmuntra till utbyte av goda idéer och metoder lät man en kampanj i sociala medier om prisutdelningen följas av en separat visuell återgivning av de vinnande projekten.

Ombudsmannen deltog i det europeiska ungdomsevenemanget (EYE2021) i Strasbourg den 8 oktober, som arrangerades som en del av samrådsförfarandet för konferensen om Europas framtid. I en debatt som leddes av författaren och aktivisten Nini Tsiklauri, svarade ombudsmannen på frågor från ungdomar om kontorets arbete, liksom på frågor om t.ex. öppenhet och demokrati, och om EU:s framtid.

Liksom det föregående året var Instagram det snabbast växande kontot på sociala medier under 2021 (46 procent tillväxt, vilket motsvarar 1 195 nya följare). På LinkedIn ökade antalet följare med 24 procent (+ 1 148), medan antalet följare på Twitter, där ombudsmannen har sin största publik bland alla kanaler på sociala medier, nådde 31 300 i december 2021, vilket utgjorde en ökning med 7 procent (+ 2 140).

Slutligen fortsatte ombudsmannen och de anställda sin utåtriktade verksamhet genom att ge intervjuer till tidningarna, tala vid större akademiska och rättsliga konferenser, liksom tala till besöksgrupper.

7.2. Förbindelser med EU:s institutioner

7.2.1. Europaparlamentet

De utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen Emily O'Reilly och parlamentet fortsatte att stärkas under 2021. I början av året talade ombudsmannen vid parlamentets plenarsammanträde och under året närvarade hon och hennes anställda vid utskottssammanträden för att presentera ombudsmannens arbete med specifika undersökningar. Ombudsmannen mötte regelbundet ledamöter i parlamentet från hela det politiska spektrumet antingen via video eller personligen i Bryssel och Strasbourg. På grund av pandemin överlämnades ombudsmannens årsrapport 2020 till Europaparlamentets talman digitalt den 6 september 2021.

7.2.2. Utskottet för framställningar

Europaparlamentets utskott för framställningar ingår i Europeiska ombudsmannanätverket och är det parlamentsutskott som ansvarar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannen. För att öka EU-institutionernas demokratiska ansvarstagande behövs ett tydligt samarbete mellan de två organen. Under året fick ombudsmannen starkt stöd för sitt arbete från utskottet och ordföranden, Dolors Montserrat, som hon träffade regelbundet. Ombudsmannen och hennes personal deltog i utskottssammanträden om ämnen av gemensamt intresse och flera av utskottets resolutioner hänvisade till ombudsmannens undersökningar, särskilt vad gäller EU-förvaltningens öppenhet och ansvarsskyldighet i förhållande till covid-19.

7.2.3. Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen är den största EU-institutionen. Dess arbete som EU:s verkställande organ innebär, proportionellt sett, att de flesta klagomål som inkommer till ombudsmannen gäller kommissionens arbete. Arbetsförhållandet mellan Europeiska ombudsmannen och kommissionen fortsatte att vara mycket konstruktivt under 2021. Kommissionens vice ordförande Jourová talade vid en konferens som arrangerades av ombudsmannen i november om tillgången till handlingar (se ovan) – för vilket ombudsmannen mottar många klagomål – och tillkännagav att kommissionen skulle arbeta på att förbättra bestämmelserna på området. Genom regelbundna kontakter på tjänstenivå mellan de två institutionerna kunde personalen upprätthålla konstruktiva förbindelser.

7.2.4. Andra institutioner, byråer och organisationer

Relationerna med olika delar av EU-förvaltningen är en integrerad del av ombudsmannens strategi ”Mot 2024”. En långvarig och positiv effekt på EU-förvaltningen kan bara uppnås genom ett nära samarbete. Ombudsmannen upprätthåller nära förbindelser med många EU-institutioner, organ och byråer. Under 2021 träffade Europeiska ombudsmannen bland annat domstolens ordförande, den europeiska chefsåklagaren, direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), ordföranden och den verkställande direktören för Europeiska bankmyndigheten (EBA), liksom en ledamot av Europeiska revisionsrätten. Ombudsmannen upprätthåller även goda förbindelser med organisationer i civilsamhället och internationella organisationer. Hon träffade generalsekreteraren för OECD och hennes kontor ingår nu i OECD:s informella nätverk för öppenhet och ansvarsskyldighet. Ombudsmannens personal talade vid evenemang arrangerade av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska rättsakademin (ERA) och Meijers-kommittén, ett nederländskt forskningsnätverk om EU-lagstiftning.

7.2.5. FN:s konvention om rättigheter vid funktionsnedsättning

Som ledamot av EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FN-konventionen) skyddar, främjar och övervakar ombudsmannen EU-förvaltningens genomförande av konventionen. Under 2021 var Europaparlamentet EU-ramens ordförande. EU-ramen följde noga framstegen inom EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–30 som ramen bidrog till. Den började även förbereda EU:s granskning av genomförandet av CRPD-utskottets slutsatser (konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning).

Som en uppföljning av två undersökningar – som avslutades 2019 respektive 2020 – avseende hur EU-medel spenderas i förhållande till institutioner för social omsorg, inledde ombudsmannen en undersökning på eget initiativ av hur kommissionen övervakar EU-medel som används för att främja rätten till oberoende boende för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Ombudsmannen går för närvarande igenom kommissionens svar, efter att även ha samrått med organisationer som är engagerade i rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och äldre personer.

Ombudsmannen bad ledamöter av Europeiska ombudsmannanätverket (ENO) att ge sina bidrag i frågan, eftersom förvaltningen av europeiska struktur- och investeringsfonder delas mellan kommissionen och nationella myndigheter. Ombudsmannen höll även ett webbinarium med ENO:s ledamöter för att diskutera institutionsvård, användningen av medel och lärdomar som dragits av covid-19-pandemin.

I juni 2021 avslutade ombudsmannen ett strategiskt initiativ om hur kommissionen tillgodoser de särskilda behoven hos personal med funktionsnedsättning i samband med covid-19. Utifrån kommissionens svar på pandemin och bidrag från experter, bland annat Europeiskt handikappforum och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, tog ombudsmannen fram en förteckning med förslag på bästa praxis för tillgodoseende av behoven hos personer med funktionsnedsättning i nödsituationer.

Ombudsmannen mottog ett klagomål över Europeiska kommissionens vägran att bevilja, enligt dess regler, ett ökat barnbidrag till en anställd som hade ett barn med en funktionsnedsättning. Ombudsmannen inledde en undersökning och uppmanade kommissionen att svara på klagomålet och en serie specifika frågor.

Kontoret presenterade sitt arbete om personer med funktionsnedsättning vid flera evenemang under året, däribland ett som arrangerades av Europeiskt handikappforum.

7.3. Europeiska ombudsmannanätverket

Europeiska ombudsmannen strävade efter att stärka Europeiska ombudsmannanätverkets (ENO) samarbete och arbetsmetoder, som är ett informellt nätverk som samordnas av Europeiska ombudsmannen. ENO består av 100 kontor i 36 europeiska länder och innefattar även Europaparlamentets utskott för framställningar.

Under 2021 eftersträvade Europeiska ombudsmannen att utöka ENO:s roll inom kapacitetsuppbyggnad och utbyte av bästa praxis. I detta syfte anordnades tre målinriktade webbinarier för experter på ENO-ledamöternas kontor, där även experter från EU-förvaltningen deltog. Vid dessa webbinarier togs olika ämnen upp: artificiell intelligens och e-förvaltning i offentliga förvaltningar; Frontex klagomålsmekanism och övervakningen av påtvingat återvändande; samt institutionsvård, användningen av EU-medel och lärdomar från pandemin.

Europeiska ombudsmannen fortsatte sitt ”parallellarbete” med ENO under 2021. Efter samråd gjordes nationella ENO-ledamöter delaktiga i Europeiska ombudsmannens undersökning på eget initiativ av hur Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) hanterar klagomål över påstådda missbruk av grundläggande rättigheter genom sin klagomålsmekanism. Efter samråd gjordes de även delaktiga i Europeiska ombudsmannens undersökning på eget initiativ av hur Europeiska kommissionen övervakar EU-medel som används för att stödja rätten till självständigt boende för personer med funktionsnedsättning och äldre.

Under ”förfrågningarna” bistår Europeiska ombudsmannen också ENO-ledamöter när de söker expertsvar från den relevanta avdelningen vid EU-förvaltningen om EU-frågor som har uppstått under deras undersökningar. I ämnena för förfrågningarna under 2021 ingick berättigande till EU:s digitala covidintyg och Spaniens skyldigheter vad gäller naturskydd och skydd av den biologiska mångfalden.

Ombudsmannen hade möten med nationella och regionala ombudsmän hela året.

7.4. Europapriset – Flensburgs universitet

I november mottog ombudsmannen Flensburgs universitets ”Europapris”, som hon tilldelades för sitt arbete med att förbättra EU-förvaltningens öppenhet och ansvarsskyldighet. I sitt tacktal talade ombudsmannen om vikten av att upprätthålla rättsstatsprincipen.

”Jag försöker säkerställa att EU:s institutioner matchar sin retorik om rättsstatsprincipen och demokratiska värderingar och ansvarsskyldighet och öppenhet med sina insatser i kontakterna med medborgarna. (D)åliga åtgärder, till och med små och obetydliga sådana, som strider mot de värderingar som EU-förvaltningen är skyldig att upprätthålla, uttömmer denna värdefulla, sköra demokratiska resurs och gör att dåliga aktörer kan spela sina odemokratiska spel”, sade ombudsmannen i sitt tal.

8. Resurser

8.1. Budget

Ombudsmannens budget är en oberoende del av EU:s budget. Den är uppdelad i tre avdelningar. Avdelning 1 omfattar löner, bidrag och andra personalkostnader. Avdelning 2 omfattar lokaler, möbler, utrustning och diverse driftskostnader. Avdelning 3 omfattar utgifter i samband med de allmänna arbetsuppgifter som kontoret utför. De budgeterade anslagen för 2021 uppgick till 12 501 836 euro.

För att säkerställa en effektiv förvaltning av resurser granskar ombudsmannens internrevisor regelbundet kontorets interna kontrollsystem och de ekonomiska transaktioner som kontoret genomför. Ombudsmannen granskas, precis som andra EU-institutioner, av Europeiska revisionsrätten.

8.2. Användning av resurser

Varje år antar ombudsmannen en årlig förvaltningsplan som innehåller konkreta åtgärder som kontoret avser att vidta för att uppnå målen och prioriteringarna i ombudsmannens femårsstrategi ”Mot 2024”. Den årliga förvaltningsplanen för 2021 är den första som bygger på denna nya strategi.

Ombudsmannen har en mycket kompetent och flerspråkig personal. Detta säkerställer att kontoret kan hantera klagomål på EU:s 24 officiella språk och sprida kunskap och medvetenhet om ombudsmannens arbete i hela EU. Med utgångspunkt i sin erfarenhet från 2020 fortsatte kontoret under 2021 att svara positivt och snabbt på de utmaningar som covid-19-pandemin gav upphov till. Det antog en modern policy för hybridarbete för att dra nytta av den nya digitala arbetsmiljön, samtidigt som hög effektivitet och personalens välbefinnande garanterades.

År 2021 innehöll ombudsmannens tjänsteförteckning 73 tjänster. Dessutom var i genomsnitt sex kontraktsanställda anställda på kontoret under året, medan 16 praktikanter skaffade sig arbetslivserfarenhet hos ombudsmannen.

I juni 2021 avslutade ombudsmannen omorganiseringen av kontoret genom inrättandet av ett direktorat för förvaltning. Marie-Pierre Darchy utnämndes till förvaltningsdirektör efter ett öppet rekryteringsförfarande. Den nya enheten har ansvar för alla frågor i samband med institutionens förvaltning, personal, budget, byggnader, IT- och registerhantering.

Hur man kontaktar Europeiska ombudsmannen

Tfn

+33 (0) 3 88 17 23 13

E-post

eo@ombudsman.europa.eu

Postadress

Médiateur européen
1 avenue du Président Robert Schuman
CS 30403
F-67001 Strasbourg Cedex

På webben

• Webbplats ombudsman.europa.eu
• Twitter twitter.com/EUombudsman
• Instagram instagram.com/euombudsman
• LinkedIn linkedin.com/company/272026
• YouTube youtube/user/eotubes

Våra kontor

Strasbourg

Besöksadress:

Bâtiment Václav Havel (HAV)
Allée Spach
F-67000 Strasbourg

Bryssel

Besöksadress:

Bâtiment Froissart (FRS)
Rue Froissart 87
B-1000 Bryssel

© Europeiska unionen 2022

Såvida inget annat anges är alla fotografier och bilder © Europeiska unionen, förutom omslaget (© golubovy / Stocklib och © f9photos / envatoelements).
Återgivning i utbildningssyfte och icke-kommersiellt syfte är tillåtet med angivande av källan.
Utförd i FrutigerNext.

HTML

ISBN 978-92-9483-292-4

ISSN 1680-4007

doi:10.2869/970897

QK-AA-22-001-SV-Q