Beslut av den Europeiska ombudsmannen i klagomål 902/2002/ME mot Europeiska kommissionen

Den 8 maj 2002 lämnade Ni in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om de kostnader som Ni åsamkades i samband med att Er son, som var tjänsteman vid kommissionen, avled.

Den 21 maj 2002 vidarebefordrade jag Ert klagomål till Europeiska kommissionens ordförande. Kommissionen skickade sitt yttrande den 11 september 2002. Jag vidarebefordrade det till Er med en uppmaning att lämna kommentarer som Ni skickade den 7 oktober 2002.

Jag skriver nu för att meddela Er resultatet av den undersökning som genomförts.

KLAGOMÅLET

Den klagande lämnade in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen i maj 2002. Den klagandes son hade varit tjänsteman vid kommissionen och hade plötsligt avlidit i november 2001. Vid den tidpunkt när klagomålet lämnades in hade den klagande ännu inte fått full betalning för de kostnader som hon hade åsamkats med anledning av sonens död.

Ersättningen för kostnaderna för transport av kroppen till Finland hade först betalats ut endast delvis. Kostnaderna har sedermera ersatts till fullo men först efter att den klagande hade kontaktat kommissionen upprepade gånger.

När det gäller kostnaderna för begravningen hade hon ännu inte fått betalning. Hon uppgav att kommissionen hade informerat henne om att den skulle ersätta henne upp till 94 000 BEF. Den klagande hade skickat en faktura på 2 833,13 euro till kommissionen i slutet av 2001. När den klagande ringde till kommissionen i början av 2002, blev hon informerad om att kommissionen endast skulle betala 218 euro och uppgav att skälet till detta var obetalda läkarräkningar. Den klagande ansåg emellertid att eventuella obetalda skulder skulle betalas av dödsboet och inte av henne. Den ansvarige tjänstemannen lovade att ringa henne på eftermiddagen men det gjorde han inte.

Sammanfattningsvis hävdade den klagande att kommissionen, sex månader efter hennes sons död, ännu inte hade betalt kostnaderna för begravningen, vilka uppgick till 2 833,13 euro.

UNDERSÖKNINGEN

Kommissionens yttrande

I sitt yttrande gjorde kommissionen följande påpekanden:

När en tjänsteman avlider betalas begravningskostnaderna i de flesta fall till tjänstemannens bankkonto, som hans eller hennes arvingar har tillgång till. Återbetalning kan även göras till en annan person som bevisar att han eller hon har betalat begravningskostnaderna. För en sådan direkt betalning krävs att personen visar att kostnaderna täcktes från samma bankkonto som det som angavs i begäran om ersättning.

I föreliggande fall uppstod en viss fördröjning till följd av att tjänsteläkaren måste undersöka om de läkarkostnader som uppkommit kunde ersättas till fullo eller inte i enlighet med tjänsteföreskrifterna. I april 2002, när det belopp som skulle betalas ut hade fastställts, uppstod ett problem eftersom det bankkonto som uppgavs i begäran om ersättning inte var samma som det som använts för att täcka utgifterna. Den 7 juni 2002 fick kommissionen information om att båda bankkontona tillhörde den klagande. Betalningsuppdraget skickades samma dag.

När det gäller begravningskostnaderna är de begränsade till ett belopp på 2 330,20 euro. Från detta belopp skulle den förskottsbetalning på 1 419,62 euro dras av som redan hade gjorts till den klagande. Det belopp som skulle betalas ut var följaktligen 910,58 euro. Men i enlighet med artikel 72.3 i tjänsteföreskrifterna kan särskild betalning beviljas om de totala läkarkostnaderna under en viss tid överstiger en viss procentandel av tjänstemannens lön. Tillämpat på föreliggande fall skulle ytterligare 1 088,82 euro betalas till den klagande. Ett belopp på 1 999,40 euro betalades därför till den klagande den 13 juni 2002.

När det gäller transportkostnaderna hade kommissionen granskat ärendet och beslutade att betala full ersättning för vissa delar av fakturan. Som ett resultat av detta gjordes en extra utbetalning på 509,74 euro till den klagande den 14 juni 2002.

Klagandens kommentarer

I sina kommentarer påpekade den klagande att hon först den 7 juni 2002 hade informerats om att kommissionen behövde en bekräftelse från hennes bank av att båda kontona tillhörde henne. Bekräftelsen hade faxats av banken samma dag. Vidare hade kommissionen tappat bort originalfakturan för begravningskostnaderna. Den klagande underströk emellertid att det snart var ett år sedan hennes son hade gått bort, och hon ville lägga det bakom sig och ville inte komma med nya påståenden. Hon underströk att frågan var överspelad för hennes del, och hon tackade ombudsmannen för hans hjälp i ärendet.

BESLUTET

1 Kostnadsersättning som tillkom den klagande

1.1 Den klagandes son hade varit tjänsteman vid kommissionen och hade plötsligt dött i november 2001. Den klagande hävdade att kommissionen sex månader efter hennes sons död ännu inte hade betalat hennes kostnader för begravningen som uppgick till 2 833,13 euro.

1.2 Kommissionen redogjorde för de fördröjningar som hade uppkommit och informerade ombudsmannen om att kommissionen hade skickat betalning till den klagande på 1 999,40 euro den 13 juni 2002 och ytterligare en betalning på 509,74 euro den 14 juni 2002.

1.3 Ombudsmannen konstaterar att kommissionen har gjort två utbetalningar till den klagande. Vidare har den klagande framfört att hon anser att saken är utagerad och har tackat ombudsmannen för hans hjälp. Ärendet förefaller därför ha lösts.

2 Slutsats

Det framgår av kommissionens yttrande och klagandens kommentarer att kommissionen vidtagit åtgärder för att lösa ärendet och därmed tillmötesgått klaganden. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänlig hälsning

 

Jacob SÖDERMAN