En tysk läkare ingav 2001 ett klagomål till Europeiska kommissionen om Tysklands påstådda underlåtenhet att uppfylla EU:s arbetstidslagstiftning, särskilt beträffande den tid som läkare har jourtjänstgöring på sjukhus. De relevanta bestämmelserna angavs i direktiv 93/104/EG, och fortsatte att gälla tills det direktivet ersattes av direktiv 2003/88/EG. EG-domstolen fastslår i två domar från 2000 respektive 2003 att jourtjänstgöring skall anses utgöra arbetstid inom ramen för innebörden av dessa regler.

I ett klagomål som ingavs till ombudsmannen i december 2003 (klagomål 2333/2003/GG) hävdade klaganden att kommissionen hade underlåtit att behandla hans överträdelseklagomål mot Tyskland inom lämplig tid. Efter att ha undersökt ärendet fann ombudsmannen att klagandens påstående var välgrundat. Han noterade dock att Tyskland nyligen infört ny lagstiftning på detta område som kommissionen ännu behövde undersöka och att kommissionen föreföll acceptera att de relevanta rättsliga frågorna hade klargjorts genom EG-domstolens beslut. Under förutsättning att kommissionen inte skulle ådra sig några ytterligare förseningar i behandlingen av klagandens överträdelseklagomål avslutade därför ombudsmannen sin undersökning.

I november 2005 vände sig klaganden återigen till ombudsmannen. I sitt nya klagomål (3453/2005/GG) upprepade klaganden i princip det påstående som han lade fram redan i sitt föregående klagomål, enligt vilket kommissionen hade underlåtit att behandla hans överträdelseklagomål inom lämplig tid. Ombudsmannen beslutade att inleda en ny undersökning.

I sitt yttrande noterade kommissionen att den i september 2004 hade lagt fram ett förslag till ändring av direktiv 2003/88/EG till gemenskapens lagstiftare. Kommissionen påpekade att den avsåg att pröva klagandens överträdelseklagomål mot bakgrund av detta förslag och dess pågående diskussioner med övriga gemenskapsinstitutioner.

Ombudsmannen fann att framläggandet av ett förslag till ändring av ett direktiv inte gav kommissionen rätt att åsidosätta sin skyldighet att se till att det befintliga direktivet iakttogs av medlemsstaterna. Han fann dessutom att kommissionens obestridliga utrymme för egna bedömningar i frågor som rör medlemsstaters påstådda överträdelser av gemenskapslagstiftningen inte ger den rätt att på obestämd tid skjuta upp slutbehandlingen av ett klagomål med motiveringen att den tillämpliga lagen kan komma att ändras någon gång i framtiden.

Ombudsmannen lämnade därför den 12 september 2006 ett förslag till rekommendation där han uppmanade kommissionen att behandla klagandens överträdelseklagomål så snabbt och omsorgsfullt som möjligt.

I sitt detaljerade yttrande vidhöll kommissionen sin ståndpunkt.

Ombudsmannen lade därför den 10 september 2007 fram en särskild rapport för Europaparlamentet rörande detta ärende.