En irländsk medborgare begärde att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) skulle lämna ut dokument med uppgifter om alla misstänkta allvarliga biverkningar av ett läkemedel mot akne. Hans son hade begått självmord efter att ha tagit läkemedlet. EMA vägrade göra detta med motiveringen att EU:s regler om tillgång till dokument inte gällde rapporter om misstänkta allvarliga biverkningar av läkemedel. Efter att ha undersökt klagomålet ansåg ombudsmannen att EU:s regler om tillgång till handlingar gäller alla dokument som innehas av EMA. Ombudsmannen rekommenderade EMA att ompröva sitt beslut att neka tillgång till biverkningsrapporterna. Ombudsmannen uppmanade också EMA att som en del av sin informationspolicy yttrycka sig tydligare så att allmänheten lättare ska förstå information samt dess innebörd. EMA accepterade ombudsmannens rekommendation och lämnade ut rapporterna. Man antog också en ny och proaktiv policy för att öka insynen i frågor som rör tillgång till EMA:s dokument.

En icke-statlig organisation i Bryssel lämnade in ett klagomål till ombudsmannen om att Europeiska kommissionen inte hade behandlat organisationens handlingar och inte betalat utestående belopp för en studie som organisationen hade utfört, inom den avtalade förfallotiden på 45 dagar. Klaganden hade skickat in slutrapporten, en ekonomisk redogörelse och övriga nödvändiga dokument inom den överenskomna tidsfristen. Kommissionen bekräftade att man mottagit rapporten men ingen betalning gjordes. Klaganden skickade flera påminnelser och kommissionen svarade med att hänvisa till helgdagar och personalbrist som orsaker till förseningen. Ombudsmannen kontaktade kommissionen som omedelbart kontaktade klaganden och återupptog diskussionerna. Kommissionen bad om ursäkt för förseningen och lovade att beräkna det resterande beloppet och betala så snart som möjligt.

En bulgarisk medborgare var kritisk mot att formuläret för online-registrering på EU:s bokhandel på nätet (http://bookshop.europa.eu) endast kunde fyllas i med latinska bokstäver. Han menade att man också borde kunna använda kyrilliska och grekiska bokstäver. Ombudsmannen inledde en undersökning i frågan. Publikationsbyrån, som ansvarar för webbplatsen, svarade ombudsmannen och lovade se till att man skulle kunna använda både kyrilliska och grekiska bokstäver för att fylla i online-registreringen till EU:s bokhandel.

Framställarna ingav ett klagomål till parlamentets utskott för framställningar om att myndigheterna i Storbritannien tog för lång tid på sig för att utfärda uppehållskort och att de under hela denna tid höll inne resehandlingarna. Utskottet begärde att Europeiska kommissionen skulle undersöka problemen. Kommissionen konstaterade att myndigheterna i Storbritannien inte följde EU:s regler om att utfärda uppehållskort inom sex månader efter ansökan. De brittiska myndigheterna erkände det allvarliga i situationen och ökade personalstyrkan som handlägger ansökningarna samt förbättrade utbildning och rutiner. Man införde också en särskild e-postadress för sökande som ville få tillbaka sina pass för att resa inom tio arbetsdagar.

Parlamentets utskott för framställningar tog emot flera framställningar där man hävdade att en väg som de polska myndigheterna planerade att bygga genom Rospuda-dalen skulle förstöra ekologiskt känsliga områden och allvarligt inkräkta på andra områden som skyddas enligt EU-lag. En undersökning bekräftade påståendet och man fann även att de polska myndigheterna inte hade visat att de hade undersökt alternativa lösningar ordentligt. Utskottet utarbetade därför en rapport där man uppmanade till ändring av planerna. På grundval av denna rapport och egna resultat krävde Europeiska kommissionen att EU-domstolen skulle stoppa projektet under tiden den behandlade frågan om det var lagligt eller inte. Utskottets och kommissionens åtgärder, tillsammans med inhemska påtryckningar, resulterade i att de polska myndigheterna beslutade att inte bygga vägen genom Rospuda-dalen.

Datatillsynsmannen fick anonymt uppgifter om att personuppgifter för sökande som klarar urvalsproven vid uttagningen av EU-tjänstemän behandlas av ett externt företag i ett land utanför EU. Datatillsynsmannen inledde på eget initiativ en undersökning av ärendet, vilken ledde till slutsatsen att själva databehandlingen faktiskt ägde rum i USA trots att Europeiska rekryteringsbyrån (EPSO) hade slutit ett avtal med ett externt företag med säte i Storbritannien. Datatillsynsmannen krävde att EPSO skulle bekräfta att man följer de villkor som fastställts i EU:s dataskyddslagar och ändra avtalet för att få ytterligare garantier för de personer vars uppgifter registrerats.

En tjeckisk kund köpte en ny motorcykel i Tyskland. Trots att han tydligt sade ifrån att han tänkte exportera motorcykeln till Tjeckien ingick felaktigt moms i priset, vilken ska betalas i det land där fordonet registreras. Kunden fick betala momsen två gånger – en gång i Tyskland och en gång i Tjeckien. Kunden lyckades inte lösa problemet i samråd med säljaren och det skattekontor i Tyskland som ansvarar för hanteringen av fall då skattebetalaren inte bor i landet. På initiativ av Konsument Europa i Tjeckien ingrep det tyska Konsument Europa och säljaren betalade tillbaka den felaktiga momsen till kunden.

En konsument från Litauen bokade hotell i Belgien. Vid ankomsten till hotellet måste hon betala en deposition på 150 EUR som garanti för extra kostnader, t.ex. internetanvändning. Kunden lämnade fram sitt kreditkort som garanti. Hotellet drog depositionssumman från kundens kreditkort trots att hon inte använt några extra tjänster. Hon skrev ett brev till hotellet och bad om en förklaring. När hon inte fick något svar ringde hon till hotellet som lovade att lösa problemet. Hotellet återkom inte och hon vände sig till Konsument Europa i Litauen för att få hjälp. Efter ingripande av Konsument Europa i Litauen och i Belgien återbetalades depositionen till kunden.