Beräkningsmetod för grundlöner och tillämplig multiplikationsfaktor för tjänstemän som anställdes före den 1 maj 2004 och befordrades efter detta datum

Teangacha ar fáil :  bg.es.cs.da.de.et.el.en.fr.ga.it.lv.lt.hu.mt.nl.pl.pt.ro.sk.sl.fi.sv
  • Cás :  1329/2010/MF
    Tosaithe an 2010 MFómh 1 - Cinneadh an 2011 Samh 10
  • Instituid áirithe :  Parlaimint na hEorpa
  • Abhar dlíthiúil :  Ábhair ghinearálta, airgeadais agus institiúide
  • An cineál drochriaracháin – (i) sáruithe, o (ii) sáruithe ar dhualgais maidir le: :  Cothroime [Airteagal 11 CEDIR]
  • Abhar :  Riarachán agus Rialacháin Foirne
Hand calculate on white background
Údar:
Cóipcheart: Stocklib © Ivan Mikhaylov

Sammanfattning av beslut i klagomål 1329/2010/MF mot Europaparlamentet (konfidentiellt)

Den 1 maj 2004 infördes en ny befordringsordning och nya lönetabeller i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen (nedan kallade ”tjänsteföreskrifterna”). Enligt övergångsbestämmelserna ska en multiplikationsfaktor användas för att fastställa vilken andel av den nya lönetabellen som ska gälla för tjänstemän som anställdes före den 1 maj 2004 och befordrades efter detta datum.

Den klagande, en tjänsteman vid Europaparlamentet, hävdade att parlamentet hade använt en annan metod för att beräkna hans lön än den som Europeiska kommissionen och alla andra EU-institutioner tillämpar.

I sitt yttrande om klagomålet hävdade parlamentet att dess beräkningsmetod var korrekt och inte hade ifrågasatts genom några lagbestämmelser eller någon rättspraxis från EU:s domstolar. Parlamentet ansåg också att skillnaderna mellan lönerna till parlamentets tjänstemän och andra EU-tjänstemän trots de olika beräkningsmetoderna var minimala.

Ombudsmannen höll med om att parlamentets beräkningsmetod inte byggde på någon klart felaktig tolkning av bestämmelsen i fråga. Han framhöll dock att principen om enhetlighet inom den europeiska förvaltningen implicerar att alla institutioner bör tolka och tillämpa tjänsteföreskrifterna på samma sätt. Därför var det olyckligt att EU:s institutioner inte kunde tillämpa en gemensam strategi i fråga om beräkningen av befordrade tjänstemäns löner, trots att det finns olika interinstitutionella organ som har skapats just för att se till att tjänsteföreskrifterna tillämpas på ett enhetligt sätt. Han fann också att de olika beräkningsmetoderna ledde till oacceptabla löneskillnader som, tvärtemot vad parlamentet ansåg, inte kunde betraktas som minimala.

Ombudsmannen avslutade ärendet med att föreslå att EU-institutionerna skulle komma överens om en gemensam metod för beräkning av befordrade tjänstemäns nya grundlöner och sätta stopp för den differentierade behandling som påvisades i detta klagomål. Ombudsmannen föreslog också att EU‑institutionerna före nästa översyn av tjänsteföreskrifterna skulle införa en mekanism för att urskilja problem med tolkningen av de modifierade bestämmelserna och komma fram till en gemensam ståndpunkt på ett tidigt stadium, så att de kan undvika att skillnader uppstår i praktiken.